Johan ”Tomten” Johansson avled i måndags. När John igår berättade att ”tomten är död” så förstod jag att han faktiskt inte skojade (de andra trodde att det var ett vanligt John-skämt). Det var på riktigt. Jag kände ju inte Tomten, inte mer än jag känner tusentals andra Hammarbyare som man ser, sjunger med och skålat med under åren – på Söderstadion, i Sundsvall eller på Kvarnen. Men Tomten var en sådan profil som man aldrig vill ska försvinna, och även om sorgen efter en profil som man inte kände aldrig kan mäta sig med sorgen efter en närstående så finns ett tomrum där. Nu får jag aldrig uppleva julskålen vid Nacka-statyn med ”Tomten” (fast jag ska någon gång vara vid Nackastatyn på julafton, skriv upp det!). Men precis som Kentas ”Just idag är jag stark” lever för evigt så lever Tomten kvar: ”Än går det vågor – på Hammarby sjöööööö”. God jul, Tomten. Hälsa Nacka.