Då och då påpekar vänner (på t ex Facebook) att vi som är politiskt aktiva borde prata om vad vi själva vill göra – istället för vad andra partier gör. Häromdagen kom en sådan fråga igen och jag började fundera lite mer kring det. Så här tror jag att det är.

Först av allt: Självklart har de rätt; åtminstone i teorin. Politiker som inte pratar om vad de vill göra har självklart inget som helst existensberättigande: politik handlar om att vilja (jag försöker oftast skriva om vad jag och S vill på den här bloggen, påminner gärna om mina ”7 punkter för en ny socialdemokrati” från januari 2011). De flesta av oss som är politiskt aktiva kommer då och då på oss själva med att ägna för mycket uppmärksamhet åt att beskriva varför det som andra partier vill göra är fel, och för lite uppmärksamhet åt våra egna förslag. Jag är inget undantag; även om min tid till 99% ägnas åt att driva socialdemokratisk politik och ta ansvar för Örebros utveckling så är det nog många vänner på Facebook som skulle hävda att 99% av inläggen inte handlar om vare sig socialdemokratisk politik eller om beslut jag fattar.

Ett skäl till det är väldigt mänskligt och kan förklaras på ungefär samma sätt som nyhetsvärdering: det är helt enkelt mer spännande och intressant att påpeka saker som avviker och inte fungerar än att bara berätta allting som är bra och fungerar. Det är enklare att vara skarp och underhållande om andras felaktiga förslag än om sina egna (mycket klokare…) förslag.

Men det finns ett viktigare skäl. Politik handlar ju inte bara om att vilja. Det handlar också om att välja. Sänkt skatt eller mer resurser till välfärden. Hårdare eller lättare miljökrav. Mer eller mindre bistånd. Och så vidare. Och eftersom det alltid finns flera alternativa beslut så är det också rimligt att man inte bara motiverar det vägval man själv gör, utan också förtydligar det genom att ställa det i kontrast till de vägval andra partier gör.

Så även om jag håller med om att vi som är politiskt aktiva ofta lägger för mycket tid på vad andra partier tycker och gör så tycker jag likväl att det är orimligt att tänka sig en situation där vi bara pratar om vår egen politik. Huvudskälet till det är att politik dessutom om att leverera. Även om det en politiker vill och väljer låter klokt så står det sig slätt om kompetensen saknas. Även om en politikers bild av framtid och kommande vägval låter vettiga så blir de meningslösa om politikern inte är trovärdig och handlingskraftig. Det heter trots allt ”politiskt förtroendevalda”.

Det går inte att förutse varje beslut man kommer att ställas inför under den kommande mandatperioden. Därför är de beslut man fattat och de förslag man genomfört viktiga för vilka beslut väljarna fattar: ”Kan jag lita på den här politikern: kan hen genomföra det som står i deras program?”

När väljarna lägger sin röst gör de det inte på grund av vad man tidigare genomfört, men det som tidigare genomförts berättar för väljaren om de kan lita på den inriktning som partiet eller politikern beskriver. Alltså blir utvärderingen viktig, och alltså är det självklart att socialdemokrater kritiserar beslut som fattats av alliansregeringen, precis som det är självklart att Örebros moderater kritiserar beslut som fattats av nuvarande kommunledning.

Men är det inte bättre att varje parti beskriver vad de vill göra och sedan får väljarna jämföra? För det första är det inte så människan fungerar – ytterst få är helt rationella i sina politiska val. För det andra är ju inte alla partier alltid helt ärliga med vad de ämnar genomföra. Och för det tredje, och det är kanske viktigast: politiska program är inte tillräckligt betydelsebärande i sig själva. Utan koppling mellan program, konkreta förslag och vad man faktiskt uträttat (track-record eller uppföljning) så är det inte möjligt att på ett rimligt sätt ta ställning till vem man ska rösta på.

Låt oss göra ett test. Vilket parti tror du har skrivit det här?: ”XX strävar efter ett hållbart Sverige där människor får bestämma mer själva. Vi tycker alla ska få möjlighet att utvecklas oavsett vem man är och var man bor.” Tror ni att det är samma parti som under de gångna åren suttit i regeringen och sänkt Sveriges klimatambitioner? Känns det som ett parti som de facto prioriterad skattesänkningar före infrastrukturinvesteringar? (3)

Eller det här: ”Vårt mål är ett samhälle där frihet förenas med omsorg om de svaga. Ett samhälle som stödjer familjen och skapar förutsättningar för ett blomstrande närings- och föreningsliv.” Är det ett parti vars riksdagsledamöter applåderade när sjukförsäkringen sänktes? (2)

Ett exempel till: ”Vi tror på ett Sverige där alla som vill och kan arbeta har ett jobb att gå till. På ett Sverige som ser alla och glömmer ingen. Som håller ihop och låter alla komma till sin rätt.” Låter det som ett parti som varit drivande i beslut som gjort att 5000 svenskar vid senaste årsskiftet hade utförsäkrats två gånger från sjukförsäkringen? Är det samma parti som skapat Fas3 som beskrivs som en ”avstjälpningsplats” med bra betalt för de företag som kan utnyttja gratisarbetande arbetslösa? (3)

Citaten ovan är inledningarna på respektive partis hemsida, under fliken ”vår politik” (1: Centerpartiet, 2: Kristdemokraterna, 3: Moderaterna). Politik handlar om att beskriva vart man vill med samhället, vilka problem man ser och hur man vill rätta till dem. Men det handlar som sagt också om att beskriva de vägval man står inför, och då är faktiskt beskrivningen av andras alternativ också en grund för den väg den enskilde väljer.

PS: Mitt resonemang här ovan utgår från en utgångspunkt som jag inser inte är helt självklar för alla: att politik är viktigt därför att det påverkar människors liv och förutsättningar. Att politik inte bara handlar om ideal och principer. Så jag kanske bör utveckla det också:

I den ofta citerade intervju som David Frost gjorde med Olof Palme 1969 säger Palme (efter ca 28 min i intervjun: ”eftersom vi lever här på jorden, är dömda att leva här på Jorden, så ska vi försöka göra livet så anständigt som möjligt. För att göra livet så anständigt som möjligt behöver vi några särskilda gemensamma värden: jämlikhet och gemenskap. Det är utgångspunkten i min politiska ideologi. Det är det politik handlar om.” Politik handlar inte alls ”bara” om ideologi eller om grundläggande idéer. Det handlar om genomförande, om resultat och om vardag.

Om man har det väl förspänt, tjänar bra, har en bra utbildning och ett bra jobb så minskar betydelsen av den politik som bedrivs, den påverkar inte nödvändigtvis ens vardag. Då är det självklart också lättare att utgå från partiernas grundläggande ideologi och och bortse från vad som görs och vad vilka konkreta förändringar som föreslås i skatter, a-kassa och liknande.

Men om man faktiskt är beroende av politiska beslut för att få ett drägligt liv eller för att få möjlighet att göra ett nytt livsval eller välja en ny väg – ja, då spelar de konkreta politiska förslagen roll. Och då spelar det väldigt stor roll om de där politikerna som ber om ens röst faktiskt tänker leverera det de säger eller om de bara säger något för att få ens röst.