Örebros Anhörigcentrum är ett av landets bästa och andra kommuner åker på studiebesök för att studera den omfattande verksamheten. Ändå dyker regelbundet samma önskemål upp när örebroare får frågan: ”det vore bra med ett anhörigcentrum för oss som vårdar våra nära”. Problemet är nämligen att det inte är så lätt att nå fram till dem som är ”utanför” den kommunala verksamheten för äldre, det är en jätteutmaning att fler örebroare ska få information om vilket stöd de kan få och vilka aktiviteter som erbjuds på Anhörigcentrum (och i kommunens övriga verksamhet för äldre).

Och även i den ”vanliga” kommunala verksamheten, glömmer vi alltför ofta bort att ta vara på närståendes engagemang. Och än en gång påminns jag om Donald M Berwick (vårdguru på IHI som bland mycket annat tagit fram ”genombrottsmodellen” som t ex Örebro läns landsting använder).

I hans tal ”Plenty” från 2002 (återgivet i boken ”Escape Fire”) pratar han om att det oftast finns resurser som är oändliga – som måste användas rätt. Inom vården är en sådan resurs de närståendes kraft och vilja att se sin nära bli frisk eller ha hälsa. Inser nu att det var flera år sedan jag läste det där talet senast, dags att läsa om det. Snarast. (Och det borde nog kanske alla som jobbar inom vård och omsorg också göra – liksom alla andra som jobbar med viktig offentlig verksamhet, för övrigt…).