Lärdomar från Malmö #2: Omvandlingsområden och integration

Jag fortsätter med några ytterligare reflektioner från studieresan till Malmö och Köpenhamn (som jag började blogga om förra veckan).

Utbyggnaden av Hyllieområdet, är enormt jämfört med allt vi diskuterar, men likväl finns en del lärdomar. Planen innebär cirka 9000 bostäder (uppåt 20 000 invånare) och 10 000 arbetsplatser. Plus arenan (hockey och evenemang), tågstation, köpcentrum (nordens största):

De har lyckats med cykelvägar och cykelparkering (jättefräsch inomhusparkering med dusch, cykelservice mm – se bild nedan) och snabb tågförbindelse till Malmö city och till Köpenhamn skapar fantastiska förutsättningar för hållbart resande.
Nya områden bör bidra till integration och helhet: Hyllie-utbyggnaden knyter ihop nya området knyts även några av Malmös mest slitna ”miljonprogramsområden” ihop med attraktioner och en bättre social blandning skapas. Det är en viktig anledning till att Holmen och Örnsro är så strategiskt viktiga.
Höga ambitioner på arkitektur spelar stor roll för helheten. Självklart är det lättare att ställa riktigt höga krav i ett område som växer så snabbt och där många aktörer verkligen vill vara med och bygga, men likväl gör det skillnad: att parkeringshusen är snygga och lyfter istället för att skämma området, att köpcentret är formgett av topparkitekter, att torget är genomtänkt och resultat av arkitekttävling. Allt gör att Hyllie får särskilda kvaliteter som ”ordinärt byggande” inte skulle lyckats med. Dessutom har de en tydlig idé med hur de vill utforma kvartersmiljöerna för att skapa en blandad stad med mötesplatser och rörelse.

Från diskussionen om Norra Sorgenfri tog vi med oss viktiga lärdomar när vi tar oss an omvandlingen av till exempel Aspholmen, Holmen, Österplan, Örnsro. Norra Sorgenfri är Malmös äldsta industriområde som nu ska ställas om till ett blandat område med 2500 bostäder och 1500 arbetsplatser. Vi träffade Gunilla Kronblad (arkitekt och projektledare) som berättade om processen som pågått sedan 2004. Grundprincipen känner vi igen: vi vill skapa blandade områden med hantverk, kontor, skolor och bostäder där bottenplanen på bostadshusen planläggs för verksamhet. Vi vill, liksom i Norra Sorgenfri, uppmuntra små aktörer och förtäta med mycket bostäder både på Holmen, på Österplan och i Örnsro (på Aspholmen lär det inte bli lika mycket bostäder). Norra Sorgenfri får en hög ”exploateringsgrad” med 4-6 våningars hus på rätt små tomter, samtidigt som den gamla industribebyggelsen sparas. Några lärdomar:

Vi behöver tydligare peka ut var vi börjar: vilket område, eller vilka delar av områden, är viktigast att omvandla från industri (och liknande) till blandat område med bostäder. Ska vi gå före med Holmen? Örnsro? Utpekade delar av dessa?
Det gedigna arbete baserat på dialog och samarbete med fastighetsägare och andra är värt att ta med även till planeringen av förändringar på Aspholmen och framöver gamla Pappersbruket (när det gäller Holmen är dialogen redan aktiv – mycket beroende på företagarföreningen där). Malmö Stad satte sig med varje fastighetsägare i området och för att möjliggöra att till exempel konstnärer kunde vara kvar i området (över 200 aktiva konstnärer i området idag) fick fastighetsägaren mer byggrätt i ena hörnet om de byggde billigt hus bredvid något av de äldre husen som skulle stå kvar.
I planeringen av Norra Sorgenfri jobbade de nära forskare som studerade mikroklimat. Genom små anpassningar (vridning av hus, anpassning av höjder, välplacerad grönska) lyckades de förlänga perioden då det är trevligt att vara utomhus från maj-september till april-oktober. Ett stort värde för ett område, och tillsammans med att man uppmuntrade fastighetsägarna att göra små detaljer som uppmuntrar mötesplatser och socialt liv skapas ett mer socialt hållbart område.