I söndagens NA skrev jag om de övertramp som vissa folkpartister gör i Örebro-politiken (läs artikeln här). Eftersom jag tycker att det är en principiell diskussion valde jag att inte särskilt peka ut den folkpartist som på förra Kommunfullmäktigemötet ägnade sig åt ett personangrepp på mig. Men längre ner på sidan kommenterar Peter Sjerling sitt inlägg, som självklart inte alls var hårt… Vad Peter Sjerling inte tycks förstå är att det inte är hans sak att avgöra om hans inlägg bara var retoriskt tjusigt eller om det var ett personangrepp. Om människor känner sig påhoppade så bör man fundera på varför. Det är inte Peter Sjerling intresserad av. Och det är just det som är problemet med inställningen från många folkpartister i Örebro: eftersom de har rätt behöver de inte bry sig om att de trampar på andra. De bara stormar fram utan att diskutera med kritiker eller lyssna på kritiken (och detta drabbar även deras egna partikamrater – det är inte en slump att en kommunfullmäktigeledamot redan lämnat folkpartiet och att en annan offentligt fört fram kritik).
Jag klipper in Peter Sjerlings inlägg här för att göra det enklare att ta del av det. Jag konstaterar bara att Peter Sjerling inte kan se skillnaden mellan en tuff debatt(stil) och att håna andra politiker i debatten. Och ärligt talat: det kan nästan kvitta lika om man använder uttryck som ”irrar kors och tvärs” eller ”saknar bärande argument”, eller hur? Inget av påståendena tyder på någon större respekt för den andres argument. Om jag varit för tuff någon gång i någon debatt tvekar jag inte att be om ursäkt (vilket jag gjort flera gånger förut). Fast jag tror faktiskt inte att Peter Sjerling kan hitta ett enda exempel där jag ägnat mig åt den typ av personangrepp som han och en del av hans partikamrater – regelmässigt – ägnar sig åt.
Så här skrev Peter Sjerling: ”Björn,
uppenbarligen förstod du inte mycket av mitt inlägg om du tolkade det som raljeri med dig som person. Metaforer har använts sedan urminnes tider i olika debattfora. Mitt inlägg var avsiktligt fullt av metaforer. Några exempel : Skeppare Sundin = s-talesman i äldrevårdsfrågor tillika interpellant, irrar kors och tvärs på Argumentfjärden = saknar bärande argument i nollvisionsdebatten, det hopplöst föråldrade socialdemokratiska sjökortet utan uppdateringar avseende nya gynnor och skär = socialdemokraternas i Örebro föråldrade äldrepolitik, kvintmaranen med fem skrov som seglar stabilt och snabbt = koalitionen i Örebro som är på väg att lösa ett problem den förra majoriteten misslyckades med etc etc.
Jag tycker utan att vare sig raljera eller vara cynisk att er äldrepolitik har lämnat mycket i övrigt att önska. Du skriver att majoriteten sparar på hemvården – ja, sparbetingen har varit nödvändiga som resultat av flertalet ofinansierade beslut i fjol t ex avseende korttidsplatser och heltidstjänster. Dylik kritik kan man faktiskt framföra med hjälp av olika tekniker, t ex metaforer.
Att sedan just du drar en lans (metafor) för debattklimatets behov av tillhyfsning känns, med förlov sagt, lite väl magstarkt. Sällan har jag upplevt en mer aggressiv debattstil än den du representerar – en åsikt som delas av flera varav också några inom ditt eget parti.
Nej, för att avsluta med en metafor, det är nog dags för dig att sopa rent framför din egen dörr innan du så hårt kritiserar andra.”
Eftersom du nu väljer att klippa in mina kommentarer i nya huvudinlägg, så kanske du kunde publicera även resten av vårt utbyte där – det blir ju som sagt lättare för övriga att läsa då.
Vari består personangreppet på dig Björn ? Är det att jag liknar (s) talesman i äldrefrågor – som skrivit en interpellation om nollvisionen – vid en skeppare ? Hela mitt inlägg hade metaforer på sjön som tema – känns det som ett personangrepp på dig ?
Känns uttryck som ”saknar bärande argument” stötande för dig ? Du har själv vid många tillfällen uttryckt dig betydligt mer nedlåtande om koalitionens politik samt företrädare för denna, mig inkluderad.
Du använder själv väldigt fula debattknep. I det här inlägget har du talat om vad jag är intresserad av (eller kanske inte intresserad av). Du använder också ett gammalt känt knep som kallas ”guilt by association” när du nämner en folkpartists avhoppp och en annans kritik som bevis för att folkpartister inte lyssnar.
Nej Björn, ta nu och lyft upp detta inlägg samt vår övriga konversation i kväll på ”förstasidan”, så kan väl folk bilda sig en uppfattning om helheten. Och sist men inte minst ; du påstår att jag och andra folkpartister regelmässigt använder oss av personangrepp. En sådan kraftig anklagelse förtjänar verkligen att exemplifieras, och du har ju uppenbarligen gott om exempel eftersom detta tydligen sker regelmässigt.
Peter: om man tar ditt argument om ”guilt by association” på allvar så skulle väl ingen partipolitisk debatt förekomma eftersom väldigt mycket kritik mot partier i så fall kan klassas som ”guilt by association”.
För några dagar sedan polisanmälde en av dina partikamrater en person för att ha använt uttrycket ”hund” som metafor och generaliserade sedan fram att sådant var vanligare på vänstersidan. Men det kanske bara är tillåtet att prata parti när det är negativt för (s)?
När det gäller personangrepp: är det så svårt att förstå att ett helt inlägg som helt och hållet handlar om mig och recenserar min fråga uppfattas som ett personangrepp. Inte med ett ord berörde du ämnet för debatten.
Tre exempel på personangrepp:
1. Kommunstyrelsens ordförande Staffan Werme går till attack mot Ylva Wessman
2. Otaliga exempel på Staffan Wermes numera nedlagda blogg
3. Peter Sjerling ifrågasätter i Programnämnd Social välfärd och i Kommunfullmäktige om undertecknad överhuvudtaget förstår vad jag pratar om
Lyckligtvis är det inte så många fler än ni två som ägnar er åt den där typen av personangrepp, men det är illa nog. Tycker jag.
Det var ungefär det här jag befarade när jag skrev artikeln: att det skulle bli en debatt om exempel när du försöker bevisa din oskuld i frågan. Vilket var skälet till att jag inte nämnde dig i artikeln.
För problemet är större än så här: vi har en kommunledning som inte diskuterar med oppositionen, som vägrar besvara frågor, som på egen hand ändrar organisationen, som rusar fram som bufflar i talarstolar och debatter, som ljuger om oppositionens förslag och skyller allting på den tidigare majoriteten. Allt detta är bakgrunden till mitt påstående om ”maktens arrogans”.
Man må tycka vad man vill om de år då vi var i majoritet men det var mycket mer diskussioner över ”blockgränserna” på den tiden. Och det är denna större debatt som jag hoppades på. Men jag förstår att den är besvärligare för majoriteten än ”enstaka” övertramp i debatten.
Mattias,
jag tycker inte det är ett dugg mer berättigat med trista debattknep av företrädare för koalitionen riktade mot s eller v.
Björn,
du omnämndes i de inledande fraserna samt en gång ytterligare (som skepparen). Därutöver berörde metaforerna socialdemokratiska brister inom äldrepolitiken i allmänhet och nollvisionen i synnerhet. Hela avslutningen handlade om koalitionens sätt att hantera nollvisionen. Metaforinlägget berörde verkligen ämnet för debatten – nollvisionen. Synd att du missade det ; jag får väl slipa lite ytterligare på min stilistiska förmåga.
Jag tror att de flesta som lyssnat på dina och mina meningsutbyten i KF och PN SoV är av den uppfattningen att det definitivt inte handlat om något ensidigt påhoppande från min sida – de flesta är nog av den uppfattningen att det ofta varit du som med dina mycket provokativa uttalanden satt igång diskussionerna. Det är ju bara att titta på ditt inlägg ovan – det stycke som börjar ”För problemet är…” för att inse hurpass nyanserad du är i ditt sätt att argumentera.
I sak tycker jag att du i delar visat dig ganska okunnig. På en programnämnd härförleden sade du som inledning på ett inlägg i nollvisionsdebatten, att det ju är allmänt känt att det är billigare att vårdas hemma. Detta är ju nu inte helt korrekt. Vi har många brukare som passerat gränsen (80-85 tim) där det vore billigare på ett SÄBO, och vi har många som har kostnader för insatser i hemmet som överstiger kostnaden för betalningsansvar på USÖ.
Ett annat faktum – måhända rätt besvärande för dig – är ju att arbetet med nollvisionen i huvudsak gått bra. Kostnaden för betalningsansvar på USÖ har minskat drastiskt, vilket ni inte lyckades med under ert maktinnehav. De flesta tycks också tycka att brukarna inte har drabbats av det du utmålat i interpellationen och debatten före och efter din interpellation.
Jag skyller inte allt på tidigare majoritet – det hade varit ett enkelt knep att ta till. Jag vet att vi, om vi hade varit i majoritet under förra perioden, hade tvingats ta de beslut ni fick ta i början av perioden. Detta skrev jag om i insändare redan 2003 och 2004. Däremot är jag kritisk till några beslut under förra året (att inte finansiera heltiderna och korttidsplatserna), eftersom de lett till ett betydligt högre kostnadsläge vid ingången till 2007. Därav följer att nya majoriteten tvingats till ett flertal besparingar. Jag anklagar inte förra majoriteten i min nämnd (Nämnden för funktionshindrade) för vårt stora underskott på 20 milj vid ingången av 2007. Detta förklaras till stor del av omfattande volymförändringar.
Jag har i KF (dec) sagt att en del av de förslag inom Social välfärd ni hade i er budget verkar intressanta och borde kunna bli föremål för blocköverskridande lösningar. Då kritiserade jag er – och det gör jag fortfarande – för att ni inte angett någon finansiering för heltidstjänsterna.
Nej Björn, de som känner mig bättre än vad du gör, tror jag inte tycker att jag är så enkelsidig i mitt sätt att argumentera som du ger uttryck för. Måhända skulle du själv fundera lite på dina ingångar i frågorna.
Peter,
Ämnet för debatten var en interpellation med två frågor från mig till Rasmus Persson (c): ”1. Hur har du agerat med anledning av den kritik som Länsstyrelsen riktat mot Örebro kommun angående ”nollvisionen”?” och ”2. Vad tänker du göra för att i fortsättningen ta till dig synpunkter från fackliga organisationer, äldres anhöriga, pensionärsorganisationer och andra som oroas över att ”nollvisionen” leder till att sjuka äldre flyttas runt i onödan?”
Du berörde inte någon av dessa frågor i ditt inlägg, det handlade helt och hållet om mig, om hur fel oppositionen har, hur tvivelaktiga skäl oppositionen har för sina frågor och hur rätt ni själva har. Jag tror inte att de anhöriga som är oroliga tyckte att det var ett sakligt svar på frågorna. Och ärligt talat tror jag inte att problemet är att du slipar för lite på din stilistiska förmåga. Jag tycker snarare att du lägger för mycket kraft på att polemisera, men det är ju min åsikt.
Jag har varit tuff i min kritik mot ”nollvisionen”. Precis som Länsstyrelsen, de fackliga organisationerna och många anhöriga varit. Men jag har aldrig – jag säger aldrig – inriktat denna kritik mot vare sig dig, Rasmus Persson, Lars Elamsson eller någon annan av er i majoriteten som är ansvariga för besluten.
Men den här diskussionen kommer aldrig att ta slut eftersom vi har en grundläggande skillnad i vår syn på skillnaden mellan sak och person. Jag skulle aldrig – säger aldrig – i en politisk debatt påstå att motparten har en åsikt på grund av okunskap. Jag må ha vilka åsikter som helst om dina kunskaper, om Rasmus Perssons eller Lars Elamssons men jag skulle aldrig bygga min argumentation på detta. Jag bygger min argumentation på att jag tycker att ni har fel. Att du – återigen – upprepar påståendet om att jag är ”ganska okunnig” säger mer om dig och din debattstil än om mig (för övrigt är det lite fräckt att vräka ur sig sådana påståenden om en politiker som ägnat de senaste 7 åren åt äldrevård i olika former). Och de citat du tillskriver mig ger jag inte mycket för: du brukar inte lyssna ordentligt på vad jag säger (om jag sagt att det ALLTID är billigare att vårdas hemma så hade jag fel – men skälet till att ni vill tvinga hem äldre till hemmet, även när de bör ha en vårdboendeplats, är ju att ni vill spara pengar).
Arbetet med ”nollvisionen” har inte gått bra för de anhöriga som är oroliga, för de äldre som inte får rätt vård eller för de äldre som skickas runt i onödan. Men det har varit framgångsrikt i att minska kommunens utbetalningar till landstinget, det är sant. Men om vad som är viktigast beror på vilket perspektiv man har. Jag utgår från de äldres behov.
Jag är uppriktigt glad om de som känner dig bättre ”inte tycker” att du är så ”enkelsidig” i ditt ”sätt att argumentera” som jag ”ger uttryck för” men jag skulle önska att vi andra som är aktiva i politiken och har andra åsikter än du skulle kunna få chansen att inse det också. För sanningen är ju att du även i inlägget ovan – återigen – ger dig på sak istället för person. Och det tycker i alla fall inte jag är att visa respekt.
Björn,
jag konstaterar att vi har olika syn på saken, vilket för övrigt är helt OK. Jag avslutar för min del replikväxlingen. Jag bidrar gärna till att förbättra debattklimatet oss emellan, och jag kommer fortsättningsvis att anstränga mig för att du inte ska uppfatta mig som att jag angriper dig som person. Min grunduppfattning om människor i gemen är ändå att de flesta har ett gott syfte. Detta gäller även för politiska meningsmotståndare, och jag hoppas att mitt förra inlägg visar att jag inte tycker att allt ni säger och gör är dåligt. Jag hoppas att även du kan se det hos oss.