Här är min krönika från 6/8:

En sak kan man säga om åren med högerstyret i Örebro kommun: det har gett oss socialdemokrater förvånansvärt många nya sympatisörer i kretsar där högerpartierna annars brukar vara starka. Men lika bra som det är för Socialdemokraterna; lika dåligt är det för Örebros utveckling att så många är så uppgivna över nuvarande kommunlednings sätt att styra. Missförstå mig rätt: jag tycker att fler borde rösta på Socialdemokraterna, men jag skulle önska att skälet inte var bristerna i det nuvarande styret.

Somliga av kommunledningens kritiker hoppas att en ny ledning för Moderaterna i Örebro kommun innebär väsentliga förändringar i viktiga utvecklingsfrågor. Tyvärr är det inte särskilt troligt: Moderaternas nya toppnamn i Örebro (Kent Persson) har inte en enda gång opponerat sig emot de beslut och utspel som kostat Örebro så mycket utvecklingskraft och så många jobb. Kent Persson sitter idag i Kommunfullmäktige i Örebro och har aldrig röstat mot sina kamrater i det konservativa blocket. Moderaterna i Örebro viker sig hellre i en fempartimajoritet än att hitta breda och långsiktigt hållbara lösningar som stärker Örebros utveckling.

Jag tror att örebroarna kommer att rösta bort den nuvarande majoriteten och välja en tydlig majoritet bestående av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, ledd av socialdemokraten Lena Baastad (enligt undersökningar Örebros populäraste toppkandidat!). Men låt oss för resonemangets skull anta att vi inte lyckas ta de fyra ytterligare mandat som krävs för att skapa en stabil majoritet för S och V.

De verkligt svaga länkarna i nuvarande majoritet är Folkpartiet och Centerpartiet. Centerpartiet har tappat nästan alla sina kärnväljare och är sannolikt på väg ur Kommunfullmäktige (liksom ur Riksdagen). Folkpartiet är det parti som ser ut att vara närmast att förlora mandat om något annat parti ökar i Örebro.

Om vi då antar att Moderaterna ”räddar” de fyra mandaten som Centerpartiet tappar (när de åker ur Kommunfullmäktige) och att Miljöpartiet tar fyra mandat från Folkpartiet (egentligen inte så troligt, men att C eller KD skulle gå framåt är än mer otroligt). I det läget är Moderaterna fortfarande i minoritet i en eventuell framtida högerkoalition och Miljöpartiet avgör vem som blir Kommunstyrelsens ordförande. Med tanke på vänskapen mellan Staffan Werme och Fredrik Persson (mp) så lär Kent Persson få finna sig i att – i bästa fall – spela andrafiolen (sedan en tid tillbaka vågar inte ens Kent Persson själv säga att han tar över ledarskapet efter valet).

Idag är läget följande i Kommunfullmäktige (totalt 65 platser): Moderaterna 13 mandat, Folkpartiet 8, Kristdemokraterna 6, Centerpartiet 4 och Miljöpartiet 4 (totalt 35 mandat för den styrande majoriteten), Socialdemokraterna 25, Vänsterpartiet 4 (totalt 29 för oppositionen). Sverigedemokraterna har 1 mandat idag. Det krävs alltså bara att fyra mandat flyttas från den styrande majoriteten till S eller V för att Örebro ska ha fått en bättre ledning, ledd av Lena Baastad.

Med dagens opinionssiffror och andra rimliga antaganden om avvikelser mellan riket och Örebro verkar det enda som kan rädda den sittande majoriteten vara att alla de nuvarande koalitionspartierna klarar sig kvar i Kommunfullmäktige eller att Moderaterna eller Miljöpartiet har sådana framgångar att det kompenserar att centerpartiet i så fall åker ur kommunfullmäktige.

Nu tror jag inte att det blir på det sättet. Miljöpartiet kommer att gå sämre i Örebro än i riket, eftersom deras väljare kommer att straffa dem för de gångna åren i högerburen. Folkpartiet kommer att tappa (bland annat på grund av Staffan Wermes impopuläritet), och sannolikt kommer centerpartiet hamna utanför Kommunfullmäktige. Gissningsvis flyttas fyra av Folkpartiets mandat till Socialdemokraterna och Centerpartiets till Moderaterna. Då har vi en ny majoritet i Örebro kommun. En situation som även många vanligtvis moderata väljare – innerst inne – kommer att vara glada åt.

Björn Sundin