Klockan är halvåtta på fredagskvällen och det är snart dags för läggning av dottern. Medan dottern ser på barnprogrammet Young Einsteins försöker jag se om någon direktuppdaterar från Millencolin Music Prize Weekend. Inser i och för sig att det inte finns mycket att direktrapportera om just nu. Men jag önskar verkligen att jag var där.

Det är inte barnprogram och läggning som håller mig hemma utan väntad tillökning i familjen som kan komma vilken timme som helst. Och om man nu ska jämföra sina bäbisar så kommer de riktiga först. Fast Millencolin Music Prize Weekend känns nästan som min bäbis, trots att jag ju inte varit inblandad i planeringen på flera år nu, och trots att jag vet att det inte är jag utan massor av andra entusiaster som skapat det som nyss startade på Njuta.

Men samtidigt  går det inte att komma ifrån att priset faktiskt inte skulle funnits utan att jag kommit på idén för några år sedan. Det som nu utvecklats till en helhelgs-festival med arrangemang på flera av stadens krogar och med konserter och party överallt började med en fundering på väg hem från Millencolins konsert i Conventum 2005 (läs om det här).

Och det hade inte blivit något om inte jag och mina kamrater inom den dåvarande majoriteten (s+v+mp) drev på och fattade beslut om priset. De borgerliga partierna röstade emot.

Om några timmar delas årets pris ut. Om drygt ett år hoppas jag att få vara med och dela ut priset.