I söndags skrev jag ett mail till NAs chefredaktör Ulf Johansson om tidningens förstasida samma dag. En intressant artikel (en kortare version finns här) vinklades som om den handlade om att politiker utnyttjar kriser: ”Politikerna rider på larmrapporter”. Och eftersom påståendet inte återfanns i artikeln blev jag lite irriterad. Så här skrev jag:
”Hej!
Vi sågs i onsdags i Vivalla och det var en mycket intressant diskussion och det var spännande att lyssna på dig. Jag tyckte också att din krönika i lördagens tidning var bra och lovade gott inför NAs framtida bevakning av politiken.
Men jag vet inte hur man ska tolka söndagens förstasida. Kanske var det ett enstaka redigerar-misstag. Kanske säger det något om medialogiken. Men det ligger nära till hands att tänka att en del på redaktionen inte läser chefredaktörens spalt… 😉
Du skriver klokt i spalten om medias ansvar för att inte öka politikerförakt och för att skapa förståelse för villkoren bland annat för lokalpolitiken och politikens villkor. Men söndagens tidning bidrog inte direkt till att minska politikerföraktet…
Söndagens förstasida toppas med rubriken ”Politikerna rider på larmrapporter” Nedryckaren säger ”Medieforskare kritiskt till dramatisering av fågelviruset”. Om man läser artikeln i tidningen kan man konstatera att forskaren i första hand är kritisk till medias rapportering och att politikerna, enligt forskaren, följer i spåren av denna rapportering. I puffen på ettan står dock: ”Politikerna tvekar däremot inte att dra nytta av rapporteringen.” Påståendet återfinns överhuvudtaget inte i artikeln (som ju är balanserad – till skillnad från puffen på förstasidan).
Även om jag inte kan utesluta att forskaren i intervjun faktiskt sagt att vi politiker ”drar nytta” av rapporteringen, så kan jag alltså konstatera att reportern i alla fall låtit bli att återge något sådant citat i artikeln. Men som hon säger: ”Politikerna antar att befolkningen är orolig och vill därför visa sig handlingskraftiga när något sådant här inträffar.” I artikeln är det media som får kritik – bland annat för att de ”tvingar” politikerna att reagera. I puffen är situationen den omvända: där är det politikerna som är ”bad guys”. Och vi vet båda vilken av dessa rubriker och placeringar som flest noterar – och vilken som sätter djupast spår i folks medvetande…
Och dessutom kan man ju fundera över vad som händer när vi inte följer medias upphaussning: det finns ju en rad frågor där politiker får löpa gatlopp för att vi inte ”reagerar tydligt” när media avslöjar något. Och när det gäller medias tsunami-granskning har ju alla faktiskt, passande nog, glömt bort att inte heller de stora redaktionerna uppmärksammade katastrofens omfattning på annandag jul. I det fallet hade det kanske varit bra om politikerna överdrivit rapporterna och reagerat kraftfullare från början. Och med det i bakhuvudet kanske det är begripligt om politiker ”överreagerar” när det gäller fågelinfluensan (fast politikerna har i alla fall inte använt ord som ”dödskatt”, ”dödsfågel” och liknande…). Men det är väl en diskussion att föra med forskaren Birgitta Höijer.
När det gäller önskemålet om mer långsiktiga visioner så ska vi självklart leva upp till det. När det gäller hur man vinklar nyheterna och får fler att få förtroende för det politiska systemet så har ni i media ert ansvar. Vi har båda mycket att göra i dessa frågor.
Tack för en bra krönika och tack för ett bra föredrag i onsdags. Lycka till i den framtida politik-bevakningen!
mvh
Björn Sundin”