”Den dominerande manligheten är en våldsideologi, en livsfarlig logik, en kollektiv sinnessjukdom och en evig tävlan där kvinnor bara är statister. Den förstör livet för samtliga sina deltagare.” Så skriver Stephan Mendel-Enk i sin bok Med uppenbar känsla för stil – ett reportage om manlighet. Mendel-Enk påpekar den lilla detalj som ”alla” vet om, som påpekas då och då, men som ändå är kontroversiell: de flesta brott begås av män och mångas syn på ”manlighet” balanserar farligt nära gränsen till att acceptera våld.

Idag följer NA upp tidigare dagars vidriga avslöjanden om äldre mäns övergrepp på unga flickor genom att skriva om den manliga våldskulturen och ställa frågan till ett antal kända Örebro-män: ”Tänker ni ta ert ansvar som män”. Det är inte så svårt att svara ja på frågan. I teorin. Det blir dock lite svårare om man verkligen tar uppmaningen på allvar, till exempel om man försöker följa doktor Jackson Katz tio punkter för att ta ställning mot den manliga våldskulturen. De flesta punkter är rätt självklara, men om man tar dem på allvar riskerar det att bli lite svårare: ”9. Stöd inte sexism. Vägra köpa tidningar, filmer, musik eller besöka webbsidor som framställer kvinnor på ett sexuellt nedvärderande sätt.”

Igår kväll zappade jag på tvn och hamnade i slutminuterna på en bisarr serie på TV4 som heter ”Mammas pojkar”. Ett otroligt stort antal (traditionellt snygga) kvinnor hade samlats i något varmt land (enligt tv-format-regeln som säger: ”värme ökar chansen för bikini och bikini är lika med bra tv”) och där skulle kvinnorna tydligen försöka charma såväl de attraktiva hunkarna som deras överbeskyddande mammor. Innebar minuterna framför detta skitprogram att jag inte följde punkt 9? Och hur är det med att jag sett ”Pretty Woman”?

Jag menar inte att ironisera, för faktum är ju att sexism och könsbegränsande uppfattningar är väldigt närvarande överallt i samhället. Nu försöker tydligen Finnair konkurrera ut de tidigare smaklöshetsvinnarna Ryanair genom att ”hjälpa till” i kampen mot sexismen… Jag försöker ofta tänka på sådant, att inte förstärka det, men jag vet att jag ständigt misslyckas. Har du till exempel försökt köpa kläder till en 3-årig tjej utan att förstärka könsroller? Rosa kläder är inte ett problem i sig, men kläder som inte går att leka i är ett problem. Och det är ett problem när barnkläder har texter som ”boytoy” och liknande dumheter.

Så: jo, jag försöker ta mitt ansvar som man (och människa), men jag vet att jag ständigt misslyckas. Och det beror delvis på att man alltför ofta glömmer bort den grundläggande ojämställdheten när man agerar och reagerar mot mäns våld. Det går inte att bortse från den grundläggande frågan om könsmaktsordningen: att det är män som har den mesta makten och att kvinnor (i allmänhet) har en underordnad roll i samhället. Och det är därför jag citerade Stephan Mendel-Enk. Många har analyserat manlighet och könsmaktsordning, men få gör det så skakande och tankeväckande som Mendel-Enk.