Etikettarkiv: Socialdemokrat

Kritik är sunt, men ska jag verkligen vänja mig vid personangrepp?

Jag har full respekt för de som, av olika skäl, är oroliga för att skidåkningen i Storstenhöjden (och övriga Kilsbergen) är hotad. Jag vill också säkra skidåkningen. Jag har också full respekt för alla som vill att beslut ska gå rätt till: jag håller med om det.

När demonstranter samlas på Stortorget så går jag därför, tillsammans med Hannah Ljung (c) och Behcet Barsom (kd), ut för att möta och prata med dem som är oroliga eller har frågor. Därför försöker jag också både besvara de mail jag får och svarar på frågor på den Facebooksida med rubriken ”Rädda Storstenshöjden” som skapats (att den sidan skapats av en folkpartipolitiker och att folkpartiets anställda använder sidan som en kampanjplats bortser jag ifrån).

Men jag ska ärligt säga att jag inte mådde särskilt bra av det där. Jag mådde inte heller särskilt bra av att läsa diskussionerna om vilka ramsor man skulle använda eller vilka plakat man skulle göra.

Det är inte det att jag inte tål kritik. Tro mig, att ta emot kritik med gott humör får man vänja sig vid som ledande politiker. Och kritik är ju sunt, liksom politisk debatt och öppenhet. Men jag hoppas att jag aldrig vänjer mig vid personangrepp. Jag hoppas att det aldrig blir normalt med demonisering av personer som tycker annorlunda. Och jag hoppas att det aldrig blir okej att oppositionspolitiker på ett närmast besatt sätt jagar ett ansvarigt kommunalråd, som person.

Och det är där någonstans frågorna uppstår: Är det värt det? Måste man avskärma sig och sluta bry sig för att stå ut som ledande politiker? Är det någon som vill ha sådana förtroendevalda?

Och det är då man har svårt att undvika frågorna om vissa av oppositionspolitikernas roll:
– Några av arrangörerna kallade till demonstration på ”Tahir-torget”/Stortorget och hade sedan slagord/plakat om bristande demokrati och ramsor mot mig som person. Känns den jämförelsen smaklig?
– Flera ramsor handlade om att jag ska börja tänka, att jag behöver en demokratikurs, att jag (personligen) förstör skidbackar. Är den typen av personangrepp okej för oppositionen?

Jag vet att den där typen av personangrepp inte är representativa för de örebroare som oroar sig för skidåkningens framtid. Jag vet att de flesta av dem som är med i Facebookgruppen ”Rädda Storstenshöjden” eller som mötte upp på Stortorget inte står bakom personangrepp och övertoner. Jag vet det. Men det kändes inte bra för det.

PS
Och när det gäller sakfrågan konstaterar jag att vårt viktigaste ansvar är att förvalta skattepengarna och se till så att vi får mesta (och bästa) möjliga verksamheter för dessa pengar. Därför står vi upp för Örebro kommuns ståndpunkter i detta – vi kan inte acceptera vilka affärsuppgörsler som helst. I övrigt upprepar jag några punkter som vi pratat om (och som jag skrivit på bloggen några gånger tidigare, till exempel här och här):

Skidåkningen säkrad
– Kommunen har investerat i en anläggning som gör det möjligt att pumpa ut vatten och skapa snö. Förutsättningarna för att bedriva skidverksamhet i backen har aldrig varit bättre än denna vinter.
– Arrendeavtal med Storstenshöjden i Örebro AB gäller fram till år 2020. Avtalet garanterar skidåkning och annan friluftsverksamhet.
– Kommunen ska inte driva backen. Försäljning av skidbacken ska bli av. Kommunen kommer att gå ut med en förfrågan så att fler aktörer kan anmäla intresse.
– Vi tar ansvar för skattebetalarnas pengar. Vi är inte beredda att sälja ut allmänhetens egendom till villkor som innebär ett oansvarigt hanterande av skattebetalarnas pengar.

Kort bakgrund:
Örebro kommun har sedan 2008 velat sälja skidanläggningen i Storstenshöjden till företaget Storstenshöjden i Örebro AB. Trots goda förutsättningar för skidåkning valde motparten att inte skriva under avtalet.
Örebro kommun har gjort många eftergifter i förhandlingarna men i några frågor kan inte kommunen sträcka sig längre. Några exempel:
– Längre avtalstid än 20 år är inte acceptabelt för kommunen (de 49 år som Storstenshöjden i Örebro AB föreslog i Nyttjanderättsavtalet är otänkbart).
– Om Örebro kommun ska ingå ett så långvarigt avtal om vattenförsörjning till skidanläggningen vill vi ha möjligheten att godkänna en ny part vid en eventuell försäljning. Det sa Storstenshöjden i Örebro AB nej till.

Örebromoderater utan koll: Denna gång om skidbackar.#fb

En fördel för politiker i opposition är att de inte behöver ta ansvar, de kan hitta på vad som helst. Sådant brukar i och för sig inte vara att rekommendera, eftersom väljarna i regel genomskådar politiker som inte tar ansvar och som inte bryr sig om verkligheten. Tyvärr, för Örebros utveckling, har Moderaterna i Örebro valt den allra billigaste oppositionspolitiken: de har inte koll på fakta och de tar inte ansvar.

Idag ”varnar” Moderaterna i NA för att skidåkningen i Storstenshöjden är hotad på grund av diskussionerna om försäljningen av anläggningen. Moderaterna har uppenbarligen missat att just driften av anläggningen är reglerad i ett arrendeavtal, som gäller till år 2020. Detta avtal innebär att anläggningen ska drivas och vara öppen.

(Om du vill läsa mer om diskussionerna om Storstenshöjden, har jag skrivit mer här.)

Enligt NA menar Moderaterna att ”när kommunen nu har en köpare, redo att köpa så ska ersättningen för ett par månaders outnyttjade i höst inte vara något stort problem”. Man kan i och för sig fråga sig var Moderaterna tänkte ta den miljon detta gäller: från fritidsgårdarna, från vården eller från skolan (de påstår ju annars att de ”prioriterar välfärden”).

Jag (och övriga i majoriteten) anser att det är orimligt att kommunen, i efterhand, skulle skicka med nära en miljon kronor av skattebetalarnas pengar till köparen av en anläggning (som får köpa den för 1,6 miljoner) – när anläggningen har bättre förutsättningar än den haft på länge.

Men framförallt är Moderaternas kritik lite pinsam eftersom frågan om entreprenadersättning INTE är den fråga Storstenshöjden i Örebro AB fört fram som ett hinder för köpet nu. Moderater som inte har koll på fakta har vi tyvärr vant oss vid i Örebro den senaste tiden (de vet inte hur bygglovshanteringen fungerar, de förstår inte hur lägenheter fördelas för sociala behov och de vet inte vem som har ansvaret för Återvinningsstationerna – för att ta några exempel).

Men det är trist att de är så oansvariga att de nu stämmer in i den osakliga kritik och de bisarra personangrepp som Staffan Werme (fp) och Fredrik Persson (mp) ägnat sig åt länge.

Järnvägens framtid: ”Ickebeslut” eller ett av de viktigaste besluten på länge?

Jag har verkligen inte bloggat tillräckligt på senare tid. Ett tecken på det är att jag inte skrivit en enda rad om ett av de mest avgörande beslut som Kommunfullmäktige fattat på många många år…

Kommunfullmäktige i förra veckan beslutade nämligen att slutligen avgöra frågan om järnvägens läge genom Örebro: och järnvägen kommer inte att grävas ner.

Därmed kan vi sätta ordentlig fart med förändringarna längs med järnvägen. Nu kan vi släppa fram byggande ända fram till järnvägen (nästan: det krävs fortfarande ett lite väl tilltaget säkerhetsavstånd samt beredskap för framtida ytterligare spår). Det innebär att planerna för den gamla postterminaltomten nu kan genomföras, att vi kan detaljstudera byggande runt södra stationen och på andra platser längs järnvägen där byggnader skulle minska barriäreffekten mellan väster och öster och bidra till att Örebro växer i city (som är det mest klimatsmarta sättet för en stad att växa).

Skälen till beslutet att låta järnvägen ligga kvar i ytläge är flera, men helt avgörande är kostnaden. Nedgrävning av järnvägen skulle kosta minst 4 miljarder, eller drygt 100 miljoner per år (förmodligen mycket mer). Dessutom försvåras framtida utbyggnad så att det blir svårt att få plats med fler järnvägsspår när tågtrafiken ökar på grund av ökande befolkning och för att fler väljer tåg före flyg och bil.

En del har hävdat att förslaget inte är tillräckligt utrett. I NA menade en skribent att det i framtiden sannolikt kommer ”ett förbud mot farligt gods på järnväg genom stadsbebyggelse”. Örebro kommun skulle hellre se att godstrafiken gick på en ny järnväg utanför tätorten, men inte mycket tyder på att det kommer att ske inom de närmaste 10-20 åren. Istället kommer allt fokus vara på att få dagens järnväg upprustad, och kompletterad med ny järnväg för persontrafik. I diskussionen om järnvägen genom Örebro har vi självklart en tät dialog med Trafikverket, som instämmer i att ytläget är det lämpligaste.

Andra (till exempel Kommunstyrelsens före detta ordförande, Staffan Werme, fp) har hävdat att Kommunfullmäktige fattade ett icke-beslut. Att vi ju ändå inte ändrade något. Det är ett inte så lite fräckt påstående när det kommer från politiker som tidigare varit ansvariga för styrningen av Örebro kommun. Sanningen är ju nämligen att den förra kommunledningen (ledd av Werme) argumenterade en hel del för en nedgrävning. De argumenterade så mycket om detta att många blivit osäkra på vad som kunde göras kring järnvägen.

Det vi gjort är att vi – för första gången någonsin – utrett frågan. Trots att frågan om nedgrävning diskuterats i kanske 40-50 år så har ingen tagit reda på vad det skulle kosta och innebära. Därför är jag otroligt stolt över att Örebro kommun nu utrett och fattat beslut, och att vi gjort det i en öppen process där örebroarna kan ta del av alla underlag.

Säkert finns mer man kunde studerat, men underlag för beslutet är omfattande. Läs alla underlagen här

Det finns en bred politisk enighet om detta beslut, det enda några ifrågasatt är alltså varför vi överhuvudtaget utredde frågan. Jag tycker dock att det är bra att vi gjort det: nu kan vi fatta detta avgörande beslut utan att i framtiden behöva fundera på om vi verkligen visste vad vi gjorde.

Och apropå frågor som ställts och felaktigheter som sprids (av Werme med flera):

  • Jag har aldrig varit drivande till att gräva ner järnvägen (tvärtom), frågan drevs av den tidigare majoriteten och skapade osäkerhet när det gäller nybyggen nära järnvägen. Därför beslutade vi oss för att frågan skulle avgöras – en gång för alla.
  • Utredningen har kostat kommunen totalt ca 1,4 miljoner, varav 1,2 miljoner är arbetstid för kommunens tjänstemän. Detta är redovisat och finns med vid beslut.
  • Vi kommer att jobba mer aktivt för att skapa ett nytt godsspår utanför stadskärnan, men järnvägen (för persontrafik) vill vi ha kvar igenom staden – det gör att fler kan åka tåg och det vill vi. Om några år hoppas vi ha en länspendel Nora-Laxå (med stopp i Hovsta, Örebro central, Södra station) och då kan fler lämna bilen hemma när de ska åka till jobbet.
  • Självklart ska vi fortsätta arbeta för Nobelbanan och en snabb järnvägsförbindelse mellan Stockholm och Oslo (under 3 timmar är möjligt på kort sikt, ännu snabbare med ny järnväg över Karlskoga).
  • Om vi har 100 miljoner per år (eller 730 kronor/invånare/år) så satsar jag hellre det på nya hus, bättre skola, trygg vård eller utbyggd förskola. Som det ser ut nu skulle en nedgrävning leda till att de flesta ”nya skattekronor” som vi får på grund av att Örebro växer skulle gå till nedgrävningen.
  • Jag tror att en nedgrävning av Östra Bangatan är mycket mer intressant än en nedgrävning av järnvägen. Det skulle minska ”barriäreffekten” mer än nedgrävd järnväg. Men även det är dyrt…
  • En nedgrävning av järnvägen gör det mycket svårt att utöka spårkapaciteten genom Örebro. Det är ett av skälen till att Trafikverket svarat NEJ på frågan om vi bör gräva ner.
  • Godstrafiken har inte utretts särskilt, men ingår i helhetsbedömningen. Vi skulle helst se att godstrafiken gick utanför staden, men i dagsläget är staten inte intresserad av att vara med och betala det. Den dagen godstrafiken går utanför staden minskar för övrigt behovet av att gräva ner järnvägen eftersom mycket buller försvinner då.

Med tanke på de olika uppfattningar som finns, och alla de frågor som ställts kring detta, tycker jag att det är bra att Örebro kommun – för första gången – utrett det som diskuterats i kanske 40-50 år. Hade det varit bättre att fatta beslut utan utredning?

Jag är stolt över att jag varit en del i detta historiska beslut. Nu återstår det viktiga: att ta konsekvenserna av beslutet och fortsätta bygga ihop Örebro: att minska barriären mellan väster och öster, att skapa utrymme för fler boende och fler företag, att skapa bra förutsättningar för tågtrafiken i framtiden (nytt resecentrum!) och så vidare. Resan har bara börjat, men beslutet om järnvägens höjdläge var en förutsättning för att vi ens skulle kunna lämna perrongen.

Fler konstgräsplaner – nu landar vi frågan

Örebro är en bra idrottstad. Men bra kan bli bättre: det finns ett behov av mer ytor för fotboll på vinter (samt tidig vår och sen höst). I flera år har vi diskuterat hur stort behovet är av konstgräsplaner och var behovet är störst. För varje gång en ny konstgräsinvestering presenterats har alla – utom de klubbar som har nära till den planen – varit missnöjda med de planer som inte får konstgräs. Att vi har för få konstgräsplaner försvårar både för fotbollen – som får svårare att få träningstider – och för andra idrotter som måste konkurrera med fotbollen om halltiderna (vi utgår från att fotboll är en utomhussport hela året vilket förutsätter konstgräsplaner)

Vi konstaterade att det enda rimliga sättet att lösa frågan är att peka ut behovet på några års sikt och också presentera samtliga planer som är aktuella för konstgräs. Även om alla självklart inte blir nöjda då heller (det finns trots allt begränsat med resurser och fem planer till 2015 är max vad Örebro kommun kan mäkta med i budgetarna) så kan de som inte får konstgräs i närområdet i första vändan ändå planera för när ”deras” plan får konstgräs.

Och detta har den styrande majoriteten (S, C, KD) tänkt ska ske i dialog med fotbollsrörelsen (Örebro läns fotbollsförbund och de enskilda föreningarna) och med skolor och andra som har intressen av konstgräsutbyggnaden. Därför gick för några veckor ett brev ut till alla fotbollsföreningar i Örebro samt till skolnämnder och områdesnämnder. I brevet (här kan du läsa hela brevet) skriver vi följande:

”Vi vill med detta brev få en dialog med er i föreningarna så att vi i politiken kan landa i ett beslut. Ambitionen är att efter sommaren ha ett förslag till kommunstyrelsen på vilka konstgräsplaner som ska skapas fram till år 2015. Det ska sedan in i kommunens investeringsplan för 2013 som kommunfullmäktige fattar beslut om i oktober.”

Vi skickade även med de underlag som Kultur- och fritidsförvaltningen tagit fram kring både konstgräsplaner och naturgräsplaner. I några korta stycken sammanfattar vi slutsatserna ur dessa underlag:

”Den planerade befolkningsutvecklingen för 6-24 åringar till och med år 2015 kommer att ge en tillväxt med 0,5-1,5 % för kommunens södra delar och en ökning i de norra delarna med 6-6,8 %. Indirekt kommer denna befolkningsökning att ge ett ökat behov av planer, särskilt i de norra delarna.”

”Skapandet av fler konstgräsplaner skulle sannolikt ge föreningar, skolor och andra verksamheter en ökad möjlighet att nyttja planerna under hela året. En bra mix av alla sorters underlag på våra arenor skulle också medföra ett jämnare och flexiblare nyttjande som på sikt också innebär besparingar i drift och underhåll. Detta genom att det bland annat ger en möjlighet att styra bokningar vid dålig väderlek från gräsplaner till konstgräs/grusplaner. Några mindre grusplaner kan exempelvis behållas som ett komplement, speciellt vid extrema vintrar då konstgräs utan uppvärmning kan vara svårt att hålla snö- och halkfritt.”

Vi konstaterar att ambitionen är att skapa fem nya konstgräsplaner fram till 2015. Vi redovisar de platser som vi uppfattat har diskuterats:

  1. Lugnet/Adolfsberg
  2. Lundby
  3. Lillån/Hovsta
  4. Östernärke
  5. Vivalla
  6. Trängen
  7. Heden/Mellringe
  8. Tysslinge/ Kilsbergsvallen/Garphyttan
  9. Skölvboslätt, Glanshammar
  10. Odenvallen, Odensbacken

Alla som kan räkna ser att det är många fler än de vi har råd med (Pettersbergs IP får konstgräs under 2012, ytterligare fyra planer ska till). Därför har vi bett om synpunkter från föreningar och andra. De frågor vi ställt är följande:

”1) Vilken är er prioritet? Vilka fyra planer anser ni att kommunen bör prioritera? På vilka grunder baserar ni den prioriteringen? För oss är det viktigt att planerna baseras på de behov som finns i kommunen som helhet. Parametrar så som geografisk spridning, användning dagtid (för skolor) samt befolkningsökning är viktigt.

2) Har vi missat något? Utifrån de platser kommunen diskuterar, är det någon som saknas?

3) Uppvärmning. Utifrån både ekonomi men också klimat är kommunens uppfattning att det är bäst att inte ha någon uppvärmning av planerna under vintern. Detta tillämpas bland annat i Stockholmsområdet. Vad tycker ni om detta?”

Vi har bett att få in synpunkter kring detta senast efter sommaren så att vi under hösten ska kunna fatta beslut. Vi har dessutom genomfört ett möte dit alla var välkomna, för dem som ville diskutera ytterligare. Nu hoppas vi att vi får in mycket underlag från föreningar, skolor och privatpersoner.

Så: vad tycker du?

Debatt i NA: Moderaterna raserar välfärden

NA publicerade före midsommarhelgen ett svar från mig och Fisun Yavas till moderaternas kommunalråd i Örebro, som försöker hävda att de är ”det nya välfärdspartiet”. Har glömt lägga upp den tidigare.

Moderaterna raserar välfärden

En skrämmande bild av det samhälle som Sverige blivit under den moderatledda regeringen blir mer och mer tydlig. Enligt rapporten ”Sveriges socialförsäkringar i jämförande perspektiv”, som är beställd av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, konstateras det att Sverige har ramlat ner från näst högsta plats år 2005 till under genomsnittet år 2010 i en jämförelse av arbetslöshetsförsäkringen i OECD-länderna.

Rapporten visar att Sverige håller på att lämna den svenska modellen. En modell som vi är väldigt stolta över. Där vi alla i samhället bidrar till att vi har starka trygghetssystem och en väl fungerande välfärd åt alla, inte bara åt dem som kan betala. Vi betalar skatt efter förmåga och får det tillbaks genom skola, vård och omsorg.

Denna snabba och urholkande process av den svenska modellen, ett system där vi solidariskt hjälper varandra, är ett resultat av moderaternas politik. Arbetsmarkandsministern Hillevi Engström (M) erkänner det själv i en intervju i SvD och säger att utvecklingen beror på moderaternas politik. Och hon är stolt över det.

Vi som lokalpolitiker är ansvariga för Örebro. Men vår kommuns utveckling är starkt påverkat av den nationella politiken. Och även här ser vi vad moderat politik får för effekt:

  • • Försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen har inneburit att flera örebroare har lämnat den och därmed står med en ekonomisk otrygghet vid arbetslöshet.
  • • Under 2010 betalades över 188 miljoner kronor ut i socialbidrag i Örebro, en ökning med drygt 19 procent från 2009. Totalt har kostnaderna ökat med nästan 30 procent sen 2006.
  • • Drygt 300 örebroare har blivit utförsäkrade när de drabbats av stupstocken i sjukförsäkringen.

Kommunledning i Örebro jobbar aktivt med att stötta människor så att de vid arbetslöshet kan gå vidare till studier eller arbete. Det är en stor utmaning men väldigt viktig. I spåren av arbetslöshet krymper människors möjligheter att själva välja hur de vill bo och leva sina liv.

Moderaterna i Örebro är helt blinda över vad deras eget parti gör på nationell nivå. Lokalt försöker man måla upp sig själva som välfärdens stora försvarare. Jämt och ständigt får vi höra att det satsas för lite från kommunens sida på barn och äldre. Men varifrån tror moderaterna att pengar till välfärden kommer? Jo, de kommer från människor som är i arbete, som betalar skatt som vi sedan kan fördela till välfärden.

Det moderaterna gör är att skapa ett otryggt Sverige. Ett Sverige där klyftorna ökar mer och mer, och där det är den starkaste som med vassa armbågar kan ta sig fram. Så vill vi inte ha det! Därför jobbar vi för ett solidariskt samhälle. Där vi prioriterar att skapa fler jobb så att fler kan gå till arbete. Det är så vi tar Sverige framåt. Och det är därför vi behöver en socialdemokratisk regering 2014! Socialdemokraterna accepterar inte att Sverige är på väg att skrota den svenska modellen.

Fisun Yavas (S), Kommunalråd

Björn Sundin (S), Kommunalråd

Viktig satsning för fler jobb i västra Örebro

Idag diskuterade Kommunfullmäktige skapandet av Västerporten AB, ett helägt kommunalt bolag som ska bidra till företagande, utveckling och nya jobb i Vivalla och i de västra stadsdelarna i Örebro. Det slutade med att oppositionen (M, MP, FP, V, SD) fick igenom en ”minoritetsåterremiss”. Det innebär att bolaget inte kan komma igång förrän efter nästa Kommunfullmäktige, vilket i sig riskerar försena viktiga satsningar i Örebro.

Jag sa ungefär så här i debatten:

Vad bör politiken göra om man ser problem?

  • Om man ser att alldeles för många saknar arbete, i Örebro och i Vivalla och i de västra stadsdelarna i övrigt. Att arbetslösheten är tre gånger så hög i Vivalla som i resten av Örebro. Vad gör man som ansvarig politiker då?
  • Om man ser att barnfattigdomen är utbredd, att 70% av barnen i Vivalla lever i ekonomiskt utsatthet. Vad gör man då?
  • Om man vet att många människor är långtidsarbetslösa, särskilt på Väster, vad gör man då som förtroendevald politiker?
  • Ja, vad bör politiken göra om man ser dessa problem? Ingenting?

    Vi ser angelägna samhällsproblem och väljer att agera. Vi prövar nya vägar för att skapa verksamhetslokaler för nya företag, för att fler ska få jobb, för att arbetslösheten ska minska särskilt i de västra stadsdelarna.

    Att inte göra någonting alls är ansvarslöst.

    Det finns nästan alltid skäl att citera Kent i Kommunfullmäktige (och då inte moderaternas Kent Persson). Idag släpptes Kents singel ”999”:
    ”Dom 999 saker jag aldrig skulle göra
    Dom vägs upp av 999 värre saker jag gjort”

    Det är en ganska bra bild av Moderaternas politik, förutom att de olika sakerna inte jämnar ut sig. Att Moderaterna i Örebro vägrar göra viktiga insatser för att skapa jobb på väster, medan Moderaterna på riksplanet genomfört många fler saker som skadat utvecklingen och ökat orättvisorna.

    Vi är beredda att göra något, att ta ansvar. Vad vill oppositionen?

    I debatten radade oppositionen upp argument mot Skapandet av Västerporten AB. Många av deras invändningar gällde Södertälje. Vi har hämtat inspiration från bland annat Södertälje där de i bolagsform framgångsrikt har skapat innovativa lösningar för att bland annat minska arbetslöshet och rusta upp miljonprogramsområden så vi fick svara en del om Södertälje också:

  • Oppositionen i Örebro är mot att inspireras av ”Telgemodellen”. Som tur är delar inte regeringen den inställningen: flera ministrar är imponerade, t ex arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) som 29 februari besökte Södertälje och var mycket inspirerad av vad hon fick se och ansåg att detta var något unikt i Sverige som fler borde ta efter. Eller som Telge AB skriver i årsredovisningen: ”I vårbudgeten lyfte regeringen fram Telge Tillväxt som ett bra och önskvärt initiativ”
  • Oppositionen påstod att inte ens kommunledningen i Södertälje gillar ”Södertäljemodellen”. Det stämmer självklart inte, och jag citerade bland annat därför vad en representant för Södertäljes kommunledning skrev till oss: ”Det stämmer att Södertälje har en jättestor arbetslöshet generellt och även ungdomsarbetslöshet. Det är ju precis därför vi har lanserat våra olika satsningar i de olika bolagen och även inom traditionell kommunal förvaltning. Läget är svårt och vi har inte råd att inte våga prova nya idéer.”
  • Oppositionen menade att Södertäljemodellen misslyckats. Det är fel. Jag återger innehållet i vad Telge ABs ledning skriver: Bara i Manpower Telge Jobbstart har 200 personer kommit i jobb under 2011. Bolaget är lönsamt och vinsten för kommunen är ännu större eftersom i stort sett alla 200 var sådana som varit arbetslösa under minst 2-3 år. Det är den typ av personer som ofta fortsätter att vara arbetslösa flera år till stora kostnader för kommunen.
  • Några mer fakta ur Telges årsredovisning, ett urval av övriga händelser inom Telge Tillväxt 2011:
    – Under 2011 fick 111 ungdomar jobb på Telge Tillväxt. Vissa har arbetat några veckor, andra i snart ett år. 47 personer har hunnit sluta, varav 33 har gått till annat jobb (22 personer) eller studier (11 personer).
    – Den sista december hade Telge Tillväxt 64 ungdomar anställda. Av dem som anställdes under första halvåret 2011, hade 36 % försörjningsstöd innan.
    – Under året har Telge Tillväxt haft 157 uthyrningar till ett trettiotal privata arbetsgivare.

    I korthet om Västerporten AB:
    – Bolaget ska äga, förvalta, utveckla och överlåta fastigheter för att tillgodose behovet av affärs- och verksamhetslokaler i de västra stadsdelarna i Örebro.
    – Bolaget ska samverka med andra aktörer och bidra till att fler arbetstillfällen skapas i de västra stadsdelarna samt att människorna blir aktiva i utvecklingen av sina närområden.
    – Örebroporten och ÖBO bidrar med sina erfarenheter som ägare till Västerport.
    – Under de närmaste åren ska Västerport arbeta med fortsatt utveckling av Väster, med fokus på Vivalla.
    – Utifrån affärsmässiga bedömningar görs investeringar i nya lokaler.
    – I planeringen finns projekt som motsvarar investeringar på över 100 miljoner kronor.
    – Det finns ingen ekonomisk risk för koncernen. Nya projekt som startas av Västerporten ska ha en affärsmässig grund.

    Imponerande lista för ett växande Örebro (som oppositionen inte vill låtsas om)

    Den politiska oppositionen i Örebro (Moderaterna, Folkpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna) ägnade huvuddelen av onsdagens Kommunfullmäktige till att kritisera den styrande majoriteten (Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna). Det gör de rätt i, det är deras uppgift.

    Men det är lite trist när kritiken är osaklig och – ibland – osann. Rätt ofta är kritiken motstridig också: vi får höra både ”det fattas inga beslut” och ”besluten fattas i hemlighet”. Inget av det är sant: det fattas massor av beslut och processerna är mer öppna än de någonsin tidigare varit. Några exempel:

    • För första gången någonsin är oppositionen med på föredragningarna inför att dagordningen för Kommunstyrelsen fastställs.
    • Nu är sammanträden med Programnämnd Samhällsbyggnad (PNSB) öppna för alla som vill lyssna (det var de inte tidigare).
    • Numera får oppositionen i PNSB hela listorna med de upprag som majoriteten ger till förvaltningen (så öppet var det senast S ledde nämnden, när MP ledde blev listorna hemliga).
    • Numera informerar den politiska ledningen i PNSB oppositionen om ärenden som är på gång (så skedde inte under MP-ledningen).
    • I stora långsiktiga frågor diskuterar vi alltid med åtminstone oppositionsledarna (i allmänhet moderater).

    Och dessutom fattas massor av beslut runtom i kommunen, och den styrande majoriteten driver på med hundratals uppdrag till den kommunalan organisationen. Jag ’roade mig’ med att gå igenom dagordningarna från Programnämnd Samhällsbyggnad (PNSB) sedan den styrande majoriteten bildades i nämnder och styrelser (1/9).

    Här räknar jag bara upp beslut, större frågor och liknande (alltså inte alla rapporter, informationer, skrivelser eller liknande). På varje sammanträde är det till exempel rapport och diskussion om stadsbusstrafiken.

    Programnämnd Samhällsbyggnads sammanträde 6/9 2011:

    • Investeringsplan för kommande år
    • Fritidsgård i Odensbacken, tillfällig förstärkning
    • Öppet fjärrvärmenät, remissvar
    • Vätternvatten, projekt för att säkra Örebros framtida vattenförsörjning
    • Fisktorget, samråd om en framtida ombyggnad (första diskussion)
    • Flextrafik, utredning om utveckling
    • Boendeplanering i Örebro kommande år
    • Trafikplanen, arbete och styrgrupp
    • Remiss om tågtrafik mellan Örebro och Nora (beredning för senare beslut)
    • Förändringar i projektet kring nytt resecentrum
    • Uppföljning av Översiktsplanen
    • Försäljning av mark till Botrygg Bygg AB utgick för ordentlig beredning innan beslut
    • Krav på hårda energikrav vid försäljning av mark utgick för ordentlig beredning innan beslut

    Programnämnd Samhällsbyggnads sammanträde 4/10 2011:

    • Remiss om färdtjänst (från regeringen)
    • Styrgrupp för Biokoll (förändringarna inom kollektivtrafiken) las ner för att förtydliga ansvar och beslutsprocess
    • Fisktorget, samråd om en framtida ombyggnad (fortsatt diskussion)
    • Remiss om tågtrafik mellan Örebro och Nora
    • Äldreomsorgsplan, remissvar
    • Vattenplan, arbetet och styrgrupp
    • Taxa för vatten och avlopp
    • Taxa för hushållsavfall

    Programnämnd Samhällsbyggnads sammanträde 2/11 2011:

    • Försäljning av mark till Botrygg Bygg AB för byggande av bostäder
    • Taxa för livsmedelskontroll
    • Återuppbyggnad av templet i Sommarro (första diskussion om en eventuell återuppbyggnad av templet som bränts ner)
    • Remiss om program för personer med funktionsnedsättning
    • Budget 2012, beredning, första diskussion

    Programnämnd Samhällsbyggnads sammanträde 29/11 2011:

    • Biogasavtal, ändrade avtal för att skapa ordning i dåliga avtal (som tecknades förra mandatperioden)
    • Krav på hårda energikrav vid försäljning av mark.
    • Norrcity, utvecklingsplan. Presentation för att förbereda beslut i januari.
    • Öppna sammanträden, att programnämndens sammanträden ska vara öppna för allmänheten (vilket de inte varit tidigare)
    • Nya odlingslotter och koloniområden, beslut om plan för att skapa hundratals nya odlingslotter
    • Fördjupad översiktsplan för VINNA-området (Vintrosa och Lanna), utställning av plan
    • Fördjupad översiktsplan för Vivalla, start av arbetet

    Programnämnd Samhällsbyggnads sammanträde 29/11 2011:

    • Ansökan till Naturvårdsverket om Naturum vid Naturens Hus
    • VA-plan, projektdirektiv (beredning för senare beslut)
    • Rapport om konsultkostnader (svar på fråga från oppositionsföreträdare på tidigare möte)
    • Strukturplan Österport, plan för utveckling av området runt Österplan (tänkt som beslut, blev för beredning för att oppositionen ville ha mer tid)
    • Försäljning av mark för byggande av bostäder
    • Ny kombiterminal för godstrafik i Örebro, projektstart (beredning för beslut i mars)
    • Utvecklingsplan för Norrcity, start av samråd för att få in synpunkter från örebroarna kring förslagen (oppositionen ville vänta med att skicka ut den, vi valde att starta samrådet för att ge mer tid för diskussion)
    • Torgråd för Våghustorget, Stortorget och Våghustorget för att få bredare diskussioner om utveckling av torgen
    • Markförsäljning till bostadsrättsförening (som tidigare haft tomträttsavtal)
    • Tilläggsavtal om leverans av biogas, ännu fler ändrade avtal för att skapa ordning i dåliga avtal (som tecknades förra mandatperioden)

    Och på tisdag, 6/3, kommer bland annat följande frågor upp:

    • Säkert och rent vatten, information om arbetet
    • Järnvägens höjdläge, information inför bred diskussion bland örebroarna (samråd skickas ut inom någon vecka)
    • Försäljning av mark för byggande av bostäder
    • Järntorget, principnför användning av torget och kommande utveckling och förändringar
    • Kollektivtrafikprogram, för att styra planeringen av stadsbusstrafiken framöver (som nu görs på länsnivå)
    • Vätternvatten, ställningstagande om hur det fortsatta arbetet ska gå till med att utreda en ev framtida vatternförsörjning från Vättern
    • Förstudie om Nobelbanan, delfinansiering från bl a Örebro
    • Plan för Vatten och avlopp, projektdirektiv
    • Strukturplan Österport, plan för utveckling av området runt Österplan
    • Ny kombiterminal för godstrafik i Örebro, projektstart

    Inga beslut säger oppositionen.

    Millencolin, Mustasch och en vänstertatuering…

    Jag  har ju bloggat kilometerlånga texter om Millencolin Music Prize tidigare (här första inlägget, efter Millencolings spelning i Conventum 2005) och nöjer mig med att konstatera att det är en fantastisk känsla att dela ut ett pris som man själv kommit med idén till, gett utredningsuppdrag om, som man själv klubbat igenom i Kultur- och medborgarnämnden och som man själv varit med att utforma statuter och organisation runt. Och att göra det tillsammans med de alltid lika trevliga Millen-killarna gör det inte sämre.

    Så idag nöjer jag mig med några korta punkter från gårdagen:

    Välförtjänta vinnare av årets MMP: Campus 48H, som skapade Sveriges största studentfestival av den insomnade Festivalborg.

    Lyckat arrangemang: av Janne Larsson och Kimmo Kirvesmäki (männen bakom bland annat Metallsvenskan) som – återigen – lyckats med fantastiska bokningar och att få til ett lysande arrangemang.

    Mest glada i politik: När vännerna föste fram mig mot Mustasch merchandise-bord där bandet signerade och frågade: ”kan vi inte få ta en bild av er med kommunalrådet”, var det mest en dålig ursäkt för dem att själva få smyga med (ping Ullis Sandberg) men det blev väldigt trevligt. De frågade omedelbart vilket parti och när jag svarade S jublade de och bekräftade att det var ”rätt”. Trummisen Jejo Perković visade sin halstatuering med texten ”The left side is the right side” och sångaren/gitarristen/ledaren Ralf Gyllenhammar berättade att nu var det dags att rösta S igen.

    Bubblande känslor: att dela ut MMP, som jag ”uppfann”, i Kulturhuset som jag var med i arbetet med att skapa 2005-2006 och där se flyers om Ung Peng, som jag också var med och skapade, blir nästan lite för mycket. Man blir ohälsosamt stolt…

    Lyckad renovering: Kulturhuset har nu fått bättre akustik (plattor, akustikputs, draperier med mera) och en ordentlig ljud- och ljusanläggning som är permanent. Därmed har det blivit som vi drömde 2005: en fantastisk lokal för lagom stora konserter där många olika arrangörer kan stärka Örebro som musikstad. Allt det där är resultat av både ihärdigt arbete i föreningen Kulturhuset och från tjänstemännen på Kultur- och Fritidsförvaltningen (särskilt Christer Moll och Ulf Lindin, båda var med redan när vi startade 2005)

    Bästa spelningen: Jag får antagligen några ovänner bland mina vänner, men jag tyckte ju att Franky Lee var bäst igår kväll. Det kan ju å andra sidan bero på att jag köpt alla deras skivor och lyssnar på dem rätt ofta – medan jag aldrig lyssnar på Mustasch. Tills nu, då.

    Bilderna har jag lånat av Sophia Bescher.

    Konkret utvecklingsplan för Norrcity

    Idag presenterade kommunledningen (S, C, KD) det förslag på utvecklingsplan för Norrcity som Programnämnd Samhällsbyggnad nästa vecka väntas besluta skicka ut på samråd under våren (februari-maj). Nu finns en hel mängd konkreta förslag på förändringar om hur Norrcity ska kunna utvecklas på kort och lång sikt.

    Och även om en del nog kan tycka att det tar mycket tid så handlar det om om en ovanligt snabb process: efter att den nuvarande (höger)oppositionen stoppat alla åtgärder under våren 2011 (då Örebro styrdes av ett sjuparti-samstyre) kunde jag, direkt efter omvalet, ge uppdrag om att inleda utvecklingsarbetet. Ett drygt halvår senare finns alltså ett väldigt lättillgängligt, konkret och intressant dokument som vi hoppas att många örebroare ska vilja diskutera. Här finns det förslag som nu skickats ut inför Programnämndens sammanträde i nästa vecka: läs, fundera och diskutera – och hör av dig med förslag!

    Klipper in mitt förord i utvecklingsplanen:

    ”Vi är 7 miljarder människor på jordklotet. Enligt FNs prognoser kommer över 6 miljarder människor att bo i städer om mindre än 30 år. Problemet är att vi har byggt städer som är anpassade för 3 miljarder. Utmaningen är stor.

    Mer och mer tillkännager sig människor till urbaniteten. Fler och fler flyttar in till våra städer, och fler använder staden. Det ställer krav på oss att bygga hållbart och tillgängligt. Lika viktig som den ekologiska hållbarheten är den sociala hållbarheten. Det är i möten mellan människor som frön till ny kunskap och nya insikter skapas. I möten bryts barriärer mellan ”vi” och ”dom” ner.

    Genom att bejaka, uppmärksamma och besluta utifrån örebroarnas önskningar och behov kan vi få en levande stad. Men det är genom många människors enskilda handlingar, som stadsbilden växer fram.

    De som varit med ett tag minns Norrcity som en blomstrande stadsdel där man flanerade och träffade vänner och bekanta. Där man handlade på varuhuset EPA eller hängde på Loftet. Det som en gång förändrats går att förändra igen. Genom att vi nu tar ett brett grepp för Norrcity – en stadsdel som har hamnat lite på efterkälken – så möter vi både dagens och morgondagens örebroare.

    Norrcity kan bli en stadsdel som skapar möten mellan människor och som erbjuder service. En stadsdel som kan blomstra och vara porten in till Örebro och resten av vår fantastiska stad. En stadsdel som möter utmaningen i ett Örebro som växer – och där fler vill bo inne i staden.”

    Håkan Juholt är inte min statsministerkandidat

    Ibland passar musiken väldigt bra till ens känsla. I lurarna när jag cyklar till tåget den här morgonen hör jag Bob Hund sjunga:
    ”Ligger här och tänker ut,
    hur vi ska få vårt land på fötter bäst,
    jag vill att allt ska bli som vanligt,
    men ändå är det det som jag fruktar mest”

    (Nu är det väl revolution på gång)

    Det sker strax efter att jag till TV4 bekräftat att jag inte har förtroende för Håkan Juholt som statsministerkandidat. Detta efter att jag sent igår kväll uppdaterade min Facebookstatus efter att ha sett Håkan Juholt förneka att VU-mötet som pågår på partihögkvarteret på Sveavägen diskuterar hans uppdrag och framtid. Hela Sverige vet att Socialdemokraternas högsta ledning diskuterar partiledarens uppenbara oförmåga att leda det socialdemokratiska partiet; men partiledaren påstår att så inte är fallet. Där någonstans kände jag att jag inte kunde hålla tyst längre: det var dags att tala ur skägget.

    Jag vet att en del partikamrater är arga på mig. De tycker inte att man ska kommentera partiledarens prestationer offentligt, att hela frågan om förtroendet för Juholt är en mediakampanj, att debatten om Socialdemokratins framtid ska hållas ”internt”. (Ingen är dock i närheten av den här bisarra konspirationsteorin: http://komigenuva.wordpress.com/2012/01/19/storkapitalets-springpojkar-vill-ha-bort-juholt-for-ett-ja-till-europakt/).

    Fram till nu har jag inte offentligt kommenterat om jag har förtroende för Håkan Juholt. Jag har kritiserat dåliga beslut, suckat över märkliga utspel och länkat till kritiska artiklar. Men jag har faktiskt till och med undvikit att länka till artiklar som kräver Juholts avgång. Fram till nu. För nu får det faktiskt räcka.

    Håkan Juholt och partiets ledning (Verkställande Utskottet i synnerhet) måste ta ansvar för det allvarliga läget för Socialdemokratin. Det känns inte som de gör det.

    (Mer om min syn på det allvarliga läget och de politiska utmaningar vi står inför här: http://bjornsundin.speedhost.me/2011/12/men-vi-tar-det-har-pa-allvar-va-fb/ )

    Det är möjligt att jag kommer få skäll för detta. Det är möjligt att det finns de som anser att jag förbrukar mitt förtroende som kommunalråd i och med detta. Det är möjligt att detta påverkar eventuella ”karriärmöjligheter”. Det är möjligt. Men jag bryr mig inte om det just nu. Det här handlar om två saker: För det första att jag tror att det finns en möjlighet för Socialdemokratin att vända utvecklingen – om Håkan Juholt inte längre är vår statsministerkandidat. För det andra att jag inte kan leva med mig själv om jag inte gjorde det jag tror är nödvändigt nu, för det handlar inte bara om en tillfällig svacka; jag är övertygad om att vi står vid en punkt i svensk historia där det står och väger. Jag tror att ett fortsatt fritt fall för S (för det är det vi bevittnar nu) kommer att innebära att vi förlorar vår centrala roll i svensk politik. I storstäderna är S nu tredje största parti, efter Moderaterna och Miljöpartiet. Jag tror att det är vad som väntar om inget händer.

    Och där knyts cirkeln till Bob Hund. De flesta skulle nog anse att Bob Hund med sin konsumtionskritik, samhällskritik och allmäna radikalitet borde vara ”vänster”. Det kanske de uppfattar sig som (jag vet inte), men i tv-dokumentären om bandet för några veckor sedan syntes Miljöpartimärket överallt. Om inte Socialdemokraterna förmår vända utvecklingen och börja bygga upp det raserade förtroendet och beskriva vad vi vill göra med samhället så är det förmodligen Gustav Fridolin som är nästa rödgröna statsministerkandidat (om det nu kommer finnas något rödgrönt alternativ – det är ju inte säkert).

    Håkan Juholt var aldrig min partiledarkandidat. Men jag höll det där för mina närmaste, utåt sa jag att jag ”trodde att det här kunde bli bra”. För det är så vi gör. Det är så vi brukar göra. Det var så vi gjorde.

    Men det var så vi gjorde på den tiden då det var självklart att en partiledarkandidat för Socialdemokraterna hade tillräcklig kompetens för uppdraget. Då det var självklart att en socialdemokratisk statsministerkandidat visste hur man gör när man leder. Då det var fullkomligt självklart att Socialdemokraterna var Sveriges största parti. På den tiden.

    Bob Hund sjunger: ”jag vill att allt ska bli som vanligt, men ändå är det det som jag fruktar mest”

    Det blir aldrig ”som vanligt”. Och tur är väl det. Men vi måste tillbaka till att Socialdemokraterna presenterar en statsministerkandidat som inger förtroende. Då kan vi antingen byta partiledare (och statsministerkandidat) eller så kan vi skilja uppdragen åt; behålla Håkan Juholt som partiledare men lansera en annan statsministerkandidat (Margot Wallström har nog inte fått frågan om att ”bara” bli statsminister…). Det valet får väl VU göra; alternativet är att vi ger upp valet 2014, nationellt. Om en ny partiledare ska väljas ser jag för övrigt två huvudkandidater: Carin Jämtin och Mikael Damberg. Kanske tillsammans?

    På cykeln för någon timme sedan följdes Bob Hund-låten av The Donnas ”Who invited you?”. Det kändes också ganska passande.