Etikettarkiv: Örebro

Norrcity förtjänar breda lösningar (men högern vill inte)

Den norra delen av Örebro city, Norrcity, har problem. För lite kunder leder till alltför många tomma affärslokaler och en utdragen ombyggnad av Järntorget har minskat omsättningen rejält för flera butiker. Det har jag skrivit om här (busshållplatser på Olaigatan) och här (öppna Storgatan för biltrafik).

Imorgon bitti kommer cirka 100 engagerade örebroare att få lyssna på konsulten Jerker Söderlind som jobbat med norrcitys utveckling (bloggade om det här). Efter det bad arrangörerna oss politiker att ge något besked – så att de närvarande ser att vi menar allvar när vi säger att vi vill bidra till ny fart för norrcity. Därför har jag i en veckas tid försökt få besked från företrädarna för ”koalitionen” (M, MP, FP, KD, C) – i detta fall moderater och miljöpartister som ingår i presidiet för Programnämnd Samhällsbyggnad. Så här skrev jag:

”Till det mötet vore det bra om vi kunde visa att kommunen menar allvar och att vi är beredda att göra insatser för att sätta fart på norr. Ska något hända så handlar det ju om ett samspel mellan kommunen, fastighetsägarna, handeln och många fler. Jag vet inte vad vi kan bli överens om men gör ett försök med sex punkter som nog kan visa att kommunen menar allvar:

  1. Öppna Storgatan för bilar i gånghastighet (torgfartsgata), kompletterat med korttidsparkering (enligt Jerker Söderlinds idé)
  2. Gör Järntorgsgatan mer välkomnande mot Resecentrum (förstärk känslan av att det är en ingång till staden)
  3. Bygg ett brett övergångsställe från Resecentrum till Fredsgatan (även det enligt Jerker Söderlinds idé)
  4. Inled arbetet med ett idéprogram eller liknande för att göra Östra Bangatan och Järnvägsgatan mer attraktiva, mindre genomfartsled, mer stadsgata (finns i Jerker Söderlinds material)
  5. Starta arbetet för ett utbyggt resecentrum (pressmeddelande gick ut idag om projektet som kommer upp på programnämnden)
  6. Ta upp diskussionerna om byggande på grusparkeringen mittemot Resecentrum (Östra Bangatan/Fredsgatan).

Tacksam för synpunkter och reaktioner under denna vecka (mötet är ju nästa vecka).”

Jag fick ett svar: Nej, Miljöpartiet vill inte öppna Storgatan. Efter det strök jag punkt 1 och presenterade en ny idé: vi inleder arbetet med en Fördjupad Översiktsplan för Norrcity där punkterna ovan kan vara en del. Då kom ytterligare besked: Nej, ”koalitionen” vill inte starta något planarbete ”så nära inför valet”. Inga besked skulle ges före valet.

Fast sedan fick jag höra att ”koalitionen” ska presentera något imorgon, i alla fall. De byter gärna uppfattning hur ofta som helst – bara de slipper stå bakom politiskt breda lösningar…

Synpunkter från Ringstorp

I måndags kväll hade Socialdemokraterna bjudit in till ett öppet möte i Ringstorp för att diskutera vad som behöver göras i närområdet. Jag tog med mig många idéer och förslag och hoppas inom kort kunna komma närmare en lösning på en del av de problem som togs upp. Här är några av de saker som diskuterades:

  • ”Vad händer med Gamla Mejeritomten? Bostäder? Industri? Annat?” ”Helst bostäder”
  • ”Det saknas en mataffär i området”
  • ”Skorstenen på gamla Mejeritomten är ett problem”
  • ”Buller och annat störande från gamla mejerietomten”
  • ”Det behövs en simhall på norr, positivt med ett utebad”
  • ”Fler aktiviteer runt Svampen”
  • ”Det behövs en förskola i Hagaby så att föräldrar slipper ta sig över vägen till Ringstorp för att lämna barn”
  • ”Tunneln mellan Hagaby och Ringstorp används inte fullt ut. Många går hellre över vägen.”
  • ”Tung trafik går genom Ringstorp. Lantbruket som kör med sina traktorer”
  • ”På raksträckan Längbrogatan körs det racing. Snabba hastigheter som är farligt.”
  • ”Vill inte vara ansvarig för snöröjningen. Borde vara kommunen så att det blir en bra kvalité och röjs överallt.”
  • ”Återinför samtrafiken!”

Uteserveringar – tillskott eller problem?

Från diskussioner om uppbyggda altaner till gröna mattor till musik. Aldrig tar konflikterna kring uteserveringarna slut…

Nu har Lilla Örebro på Köpmangatan problem med uteserveringen denna sommar. Enligt Tekniska Förvaltningen så får de inte göra som förra sommaren, då de efter klockan 19 skapade en förlängning av restaurangen på gatan så att gästerna själva kunde gå ut med sin dryck. Istället ska de inhägna hela området vilket innebär att de måste ha en särskild bar på gatan, vilket självklart kostar mer pengar. Allt på grund av att det i år inte är okej att blockera ledstråken som går på båda sidor av Köpmangatan (ledstråk är upphöjda, markerade stenplattor som markerar vägen).

Och frågan många (bland annat jag) ställer sig: går det verkligen inte att lösa detta problem? Går det inte att hitta ett sätt som tillfälligt ”flyttar” ledstråken på sommarkvällarna (då ju inte så väldigt många går längs Köpmangatan)?

På vintern ligger det ju snövallar både där och på andra ställen – hur klarar vi ledstråken då? Och på marknadsafton och Hindersmässan, hur löser vi det då? Inte alls, är ju det sanna svaret, vilket borde tala för att vi faktiskt borde kunna hitta en lösning som fungerar både så att till exempel människor med funktionsnedsättningar tar sig fram och så att Lilla Örebro kan ha uteservering.

Jag vet inte tillräckligt om bakgrunden till den ändrade bedömningen (men jag har bett om en redogörelse för det vid nästa träff med tjänstemännen på Samhällsbyggnadsområdet – på torsdag). Men om det är politiska beslut som fattats under hösten 2010 och som nu leder till detta så tycker jag att vi ska diskutera om det går att justera dessa. Vi ska absolut inte säga fritt fram till allt: staden är till för alla och självklart ska inte city vara till bara för dem som inte åker rullstol, går med barnvagn eller är synskadade. Det ska inte vara okej att ställa ut bord och stolar hur som helst eller att spärra av gator så att man inte kommer fram.

Det är möjligt att tjänstemännen på Tekniska Förvaltningen har gjort helt korrekta bedömningar utifrån de riktlinjer vi beslutat om.  Men oavsett detta så måste Örebro kommun ändra attityd gentemot de krogägare och andra som tillför så mycket till Örebro. Utan restauranger, uteserveringar, nöjes- och kulturliv så skulle city ha ännu större problem än idag. Då skulle ännu fler välja externa köpcenter och i förlängningen skulle mycket färre kunna uppleva den fantastiska stadskärna vi har. Och dessutom skulle självklart miljöproblemen bli värre, när alla ska åka bil för att handla i köpcenter.

Alltså handlar detta inte bara om detaljer kring en uteservering. Det handlar om vilken inställning Örebro kommun har gentemot dem som gör city levande. På torsdag får jag en redogörelse för bakgrund och nuläge. Därefter kommer jag att lyfta frågan om hur vi går vidare. Vi kan i alla fall inte fortsätta som idag.

(För övrigt har jag hört talas om att fler restauranger har problem med tillstånd för sina uteserveringar i sommar; jag hoppas att andra hör av sig så jag får en mer komplett bild av läget.)

Ett föreningshus skulle ge Vivalla ny kraft

Ett intressant möte om föreningshus i Vivalla avslutade en i övrigt intressant dag (till exempel ett sammanträde med Programnämnd Samhällsbyggnad där vi beslutade om bättre snöröjning, justering av tomträttsvillkor som innebär en lättare ekonomisk börda för många örebroare och mycket annat).

Entusiasterna i Vivalla Hembygdsförening (med Ayesha Östürk och Najim Al Ganas i täten) hade bjudit in till ett möte om möjligheterna att skapa ett förenings/aktivitetshus i gamla Öknaskolans matsalsbyggnad (som annars ska rivas). Mötet flödade över av kreativa och konstruktiva idéer och efter att vi tillsammans gått och tittat på matsalen (med hjälp av ficklampor, elen är avstängd) så var alla överens om att det kan bli riktigt bra med ett föreningshus i den gamla matsalen.

Det innebär att vi nu sätter igång processen med att räkna på kostnaderna och att ta fram ett förslag på rivningskontrakt för huset. Övriga byggnader i gamla Öknaskolan (med undantag för idrottshallen) ska rivas och det vore intressant att istället skapa en park på den platsen. Matsalen kan bli kvar i 2-3 år, i väntan på en mer permanent lösning i anslutning till något av de andra projekt som pågår i Vivalla-Lundby-området (ny idrottshall på Vivallaskolan, utveckling av Poesigatan, ny skola i Lundby och så vidare).

Tanken, som Vivalla Hembygdsförening har, är att hembygdsföreningen agerar samlande kraft tillsammans med de andra föreningar (det finns 71 föreningar i Vivalla!) som är intresserade. Hittills har ett trettiotal föreningar varit inblandade i diskussionerna. I lokalerna avdelas ett rum till förvaringsrum där föreningar kan ha sina saker i låsta skåp och sedan får föreningarna boka in sig i huset. Totalt kan uppemot tio föreningar ha möten/aktiviteter samtidigt i huset så det är förståeligt att många Vivallabor ser väldigt hoppfullt på de här diskussionerna. Det kan verkligen innebära en energiinjektion i Vivallas föreningsliv. De två tjejerna från dansföreningen var väldigt entusiastiska: de är idag totalt cirka 100 ungdomar som dansar – och de får helt enkelt inte plats i de lokaler som finns.

Mycket återstår. Finansieringen måste lösas (även om Hembygdsföreningen kan få bidrag från sin centralorganisation så krävs nog mer), det krävs nya beslut i Kommunstyrelsen om rivningen, formerna för vem som står som ansvarig för verksamhet/hus måste diskuteras och mycket annat. Men det rullar på bra nu, och jag tror att vi under våren borde kunna komma i mål med både diskussioner och beslut. Det vore bra för Vivalla.

Nio punkter för ett ännu bättre Norrcity!

Tillbringade seneftermiddag och kväll på ett intressant seminarium om handeln i Örebro.

Jerker Söderlind, forskare och ordförande i Stockholms cityförening, föreläste både provocerande och intressant om hur handeln kan bidra till att utveckla staden. Hans huvudtes är att vi måste skapa flöden i staden och att vi inte får vara rädda för biltrafiken. Hellre parkeringshus i city än stora parkeringsplatser i externa köpcentra, typ. Han nämnde Canterbury, Helsingör (Kvickys) och Liverpool One som goda exempel och det finns säkert anledning att titta närmare på de exempel han lyfte fram.

Fredrik Kolterjahn, från HUI, redogjorde sedan huvudsakligen för handelssiffrorna, som visar att Örebro står starkt och att det går i rätt riktning. Men också att det behövs mycket mer. Siffrorna för 2009 visar att det går i rätt riktning, särskilt för handeln i Örebro. Nu sker mer än hälften av länets dagligvaruhandel i Örebro, och nära 80% av länets sällanköpshandel sker i Örebro. Båda de siffrorna redovisar en ökning. Och faktum är att Örebros handel haft högre tillväxt än riket under 10 av de 20 senaste åren. Dock har länet tredje sämsta försäljningsindex i riket.

Hur som helst är handeln en otroligt viktig del både av Örebros tillväxt och för Örebros utveckling. Cirka 2000 personer jobbar i handeln (i city, på Boglundsängen, på Aspholmen och i Marieberg) och omsättningenär över 6,5 miljarder kronor per år! Det är en helt avgörande del för att vi ska ha resurser att satsa på skola, äldrevård, förskola och busstrafik!

Jerker Söderlind hade en hel del uppmaningar och har dessutom lett arbetet med en idéskiss för utvecklingen av norrcity. Några slutsatser som han pekade på:

  • Om kommunen är aktiv och tar fram ordentliga planer för utvecklingen av till exempel Boglundsängen behöver ni inte fundera så mycket på ”motsättningen” mellan city och Marieberg
  • Norr ska komplettera, inte konkurrera med södercity. Det ska vara exklusivt, tokbilligt eller annorlunda.
  • Norrcity bör bli Örebros framsida, men det bygger på att ni bevarar resecentrum. Järnvägsgatan kan bli en ny huvudgata, där tvätterier och service finns. Det behövs mer tillfart (även för bilar) och fler parkeringar på norr

Jag såg till att korpa åt mig hans bilder och började omedelbart fundera på vad Örebro kommun kan och bör göra. Men under diskussionerna roade jag mig med att sätta ihop en åtgärdslista för norrcity. Det blev nio punkter som kan vara början på en diskussion (de lär inte vara de färdigutformade förslagen…):

1. Öppna storgatan för biltrafik (i låg hastighet på de gåendes villkor, med korttidsparkeringar på sidorna).

2. Arkitekttävling för att bygga något snyggt och bra på den tomma tomten mittemot Resecentrum (mittemot SCB).

3. Skapa ett servicecenter för kommunal service  på norr dit man går för allt från förskoleanmälan till bygglov.

4. Bygg ut Resecentrum, skapa fler arbetsplatser & service (finns formulerat i klok motion från Peter Dahlgren och Jonas Karlsson, läs den här!)

5. Bygg studentbostäder på gamla fängelsetomten (parkeringen vid Karolinska skolan). Det är som jag brukar säga: studenter är en av få grupper som är kunder både i billiga livsmedelsaffären (Ali Baba), i WE-butiken och coola klädaffärer och hos skivaffären (Najs Prajs). Med andra ord perfekta på norr – så kan WE-butiken lägga en till affär där…

6. Välkomstcenter på vattnet vid järntorget (stora turistbyråer är inte framtiden, men varför inte kombinera turistinformation med utställningar om föreningar/företag eller andra som har något att visa, lite som Umeå gör nu inför Kulturhuvudstadsåret).

7. Förtätning för att skapa fler bostäder på norr – det är en förutsättning för att mer handel ska bära sig.

8. Pendeltågstrafik i länet förbättrar tillflödet, särskilt till norrcity.

9. Stärk Kulturhuset, se till att alla förstår att det är en av Örebros bästa scener!

Kan inte vänta på att få ta itu med det på allvar!

Visst behöver Örebro bättre resecentrum!

Idag intervjuade Radio Örebro Per Johan Behrn som vill bygga ett modernt och fräscht resecentrum vid Södra Station. Förslaget är välkommet och klokt (kommenterade förslaget i Radio Örebro i eftermiddags, här är en notis om det och här är inslaget i Rakt på sak – komplett med barnprat/ljud i bakgrunden…).

Dagens båda stationer (Resecentrum på norr och Södra Station) är inte tillräckliga ens idag, och än mindre i framtiden med högre krav och mer järnvägstrafik. Behrn har rätt när han påpekar vikten av service och handel på en station, och ingen av dagens stationer är tillräckligt fräsch.

Om Behrn (eller någon annan fastighetsägare/byggare) vill vara med och investera i ett nytt resecentrum så är jag beredd att omedelbart ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att inleda en förstudie som sedan kan leda till reservationsavtal/köp av mark. Jag har inte exakt koll på markförhållanden och ägarförhållanden runt södra station men om jag uppfattat rätt så äger kommunen den mesta marken runt stationsområdet: dels grusparkeringen väster om järnvägen (inklusive trämagasinet), liksom parken och stationshuset. Den transformator som finns söder om stationen äger vi inte och sedan finns en del problem med att utnyttja en del av marken för till exempel bilparkering på grund av närheten till järnväg. På det hela taget är det svårt att se några hinder för att utveckla Södra station.

Men självklart är det en bra bit till byggstart, den här typen av investeringar är stora och tar tid att planera, rita och genomföra.

Jag har dock två invändningar mot Per-Johan Behrns resonemang: jag tror inte att vi ska välja bort Resecentrum på norr och enbart satsa på Södra Station, och jag tror inte att det är rätt att lägga ett framtida Kulturhus/Stadsbibliotek vid Södra Station.

När det gäller de två stationerna så tror jag att vi i framtiden kommer att behöva fler – inte färre – stationer. Inom några år hoppas jag att vi får pendeltågstrafik i Örebro län (om S får styra län och Örebro kommun så inleds arbetet redan under denna mandatperiod) och redan inom något år kan vi komma att ha 15-minuterstrafik mellan Örebro central och Hallsberg (genom fjärrtåg med mera). Det innebär också att Örebro central/Resecentrum har väldigt bra förbindelse med Södra station.

Flera faktorer talar dessutom för Resecentrum på norr:

  • vi behöver stärka den norra delen av city – annars blir stadskärnan för liten för att om några år klara att försörja 150 000 invånare.
  • vi kan inte göra oss av med spårkapaciteten på norr – även om huvuddelen av fraktverksamheten förhoppningsvis kan flyttas ut från stadskärnan inom en nära framtid
  • all busstrafik och en framtida utbyggnad av järnvägstrafiken ryms inte vid Södra Station

Jag tror därför att vi borde utveckla både Resecentrum och Södra station. På resecentrum kan man tänka sig att tonvikten ligger på busstrafik och fjärrtåg; och att hela dagens bussyta byggs över för att inrymma kontor, service och handel. Det läget borde vara intressant för såväl myndigheter som organisationer och företag. Ett förslag om att inleda detta arbete har lämnats in i till Kommunfullmäktige av Peter Dahlgren och Jonas Karlsson för två år sedan. Så här skriver de i motionen: ”Örebro kommun måste ta ett ansvar för hur området vid Resecentrum kan utvecklas. En möjlighet vore att skapa ett Resecentrum i två plan med byggnation ovanpå. I en sådan byggnad skulle man kunna få in mer utrymme för anslutningstrafik till resecentrum. Man skulle kunna få in fler servicefunktioner och det skulle kunna vara ett bra läge för ett hotell, på samma sätt som i Göteborg. Det kanske till och med skulle vara möjligt att få ner Östra Bangatan under jord på en del av sträckan mellan Nobelgatan och Svartån.”

Jag tror dock att man bör bygga högre än två plan: jag tror som sagt att det är en attraktiv plats för kontor också.

Södra Station kan därmed bli mer av en pendeltågsstation med en del av fjärrtågen och ett fantastiskt läge nära Conventum och den mest livliga delen av city. Där är det sannolikt ännu mer attraktivt att bygga hotell och det finns en del mark som idag inte används tillräckligt bra. Med framtida pendeltågstrafik kan Södra Station bli den stora turistmagneten med bra tågförbindelse till en ny station vid Gustavsvik och vidare söderut.

Under 2011 kommer vi, tillsammans med Trafikverket, se över framtida placering av järnvägen (gräva ner, höja upp, bygga över?) och då kommer även de båda stationerna att diskuteras. Innan det är klart ska vi självklart inte låsa oss i frågan. Men som sagt: jag tror att vi – oavsett var fjärrtågstrafiken hamnar – kommer att behöva minst två järnvägsstationer i Örebro.

Mycket åsikter om bussarna på möte i Vivalla

Den socialdemokratiska föreningen i Vivalla hade bjudit in till möte för att diskutera busstrafiken till/från Vivalla och snöröjningen. Två frågor som engagerar rätt många…

Det blev ett bra möte med mycket konstruktiva förslag om hur vi kan åtgärda dagens problem med busstrafik (och snöröjning). För tillfället återger jag ett antal av de förslag och synpunkter som kom upp. I nästa steg ska jag komplettera åtgärdslistan för busstrafiken med dessa synpunkter (samt med synpunkter från min hållplatsturné och från möte med bussförare). Här är några av de synpunkter som kom upp:

  • ”Det är alldeles för många som plankar på bussen: det är orättvist mot dem som betalar och det påverkar statistiken (det syns inte hur många som åker).”
  • ”Systemet med att man visar kallelsen för att få åka gratis till sjukvård är inte bra, det känns inte bra att hela bussen ska veta vad man ska få vård för” (tydligen togs systemet med särskilda landstingsbiljetter bort på grund av fusk – hur man ska lösa detta kräver i så fall mer funderande)
  • ”Det är väldigt stökigt på en del turer, särskilt när många ungdomar åker samtidigt – till exempel när skolan är slut”
  • ”Betalningen på bussarna är ett problem och tar mycket tid.”
  • ”Det tar minst 2 minuter extra varje gång någon ska ladda korten med kontokort”
  • ”Det behövs mer kontrollanter på bussarna för att minska fuskåkandet”
  • ”Trots att förarna rapporterar att bussarna är fulla sätts inga extrabussar in”
  • ”Bussförarna har för lite information om förseningar och problem (för att svara resenärer som står och väntar på bussar som inte kommer) – trots att det finns möjlighet att informera om sådant i realtidssystemet” (det system som berättar var bussarna är, och hur långt de har kvar till hållplatsen)
  • ”Varför byter ni inte färg på busskort så att man lättare kan skilja de med olika giltighetstid åt?
  • ”Varför har biljettautomaten tagits bort i Lundby? Varför finns inte fler biljettautomater?”
  • ”Inför ett säkrare sms-betalnings-system, som är svårare att fuska med. I uppsala ser man färgkoder så att föraren lätt kan se om biljetten är korrekt”
  • ”Kan man inte ha sensorer som registrerar korten, som i andra städer?”
  • ”Sätt in bussar runt Vivallaringen vid högtrafik, så att inte alla behöver gå till Vivalla centrum”
  • ”Det är nästan alltid överfullt på bussarna mellan klockan 7 och 9 och mellan 15 och 17”
  • ”Varför kan man inte kolla och ladda busskortet på datorn?”
  • ”Linjekartan är svår att förstå, komplettera med en riktig karta i tidtabellen” (särskilt svårt för nyinflyttade som inte har koll på hur Örebro ser ut)

Dessutom diskuterades snöröjningen och förutom de åsikter som förts fram tidigare (av mig och andra, läs mer här) så påpekades problemet med felparkerade bilar i områdena som hindrar snöröjningen. Vaktbolaget som sköter parkeringarna borde bötfälla fler, menade alla.

Samtalet fortsatte därefter till en mer allmän diskussion om trafiksäkerheten i Vivalla, att en del kör vårdslöst – även på gårdsgator och cykelvägar.

Och så en ytterligare viktig fråga: På väg hem med bussen bestämde jag mig för att testa promenadstråket till Eurostop/Boglundsängen (som för de flesta i Vivalla ju är det närmaste stora handelscentrat) och det blev en påminnelse om hur viktigt det är att ta ett helhetsgrepp på trafik och trygghetsfrågor på dessa sträckor. Det finns egentligen ingen riktigt bra gångväg från Vivalla centrum till Eurostop. En del av det kommer att förbättras med en gång och cykeltunnel under Hedgatan (mot stan till, från Max) men det behövs en helhetslösning på detta. Förhoppningsvis klarar vi det i takt med att Boglundsängen växer och det nya handelsområde som snart kommer att växa fram i hörnet mot motorvägen (där den gamla möbelaffären ligger).

Förslag om snöröjningen – efter öppet möte

Med två vintrar bakom oss som gett rikliga mängder av snö har satt vår kommuns snöröjning på prov. I jämförelse med andra kommuner i vår storlek har det gått relativt bra, men det finns fortfarande vissa brister som vi ansvariga politiker måste agera på. Det är viktigt att vi politiker tar vårt ansvar och höjer ambitionen för snöröjningen så att vi gör Örebro mer tillgängligt för medborgarna.

På det öppna möte som Örebro kommun bjöd in till igår (tisdag) fördes massor av synpunkter och förslag fram. De mest konkreta (t ex dålig snöröjning på den och den gatan) antecknades av tjänstemännen från Tekniska Förvaltningen som går igenom dem och följer upp detta. Jag har gått igenom övriga synpunkter (som jag hann anteckna, alla förslag noterades av tjänstemännen som jobbar vidare med dem) och i huvudsak så går de att dela in i tre punkter:

  • Det behövs mer resurser till snöröjningen.
  • Parkeringsreglerna behöver ändras.
  • Prioritering av gång och cykelvägar.

Men dessutom är det tre punkter som jag tror är nödvändiga om vi ska kunna öka förtroendet för snöröjningen och bidra till bättre framkomlighet i Örebro:

  • Ökade informationsinsatser. Mycket av kritiken mot snöröjningen handlar om bristen på information. Kommunen måste bli bättre på att informera medborgarna om vilka riktlinjer som finns, vilka gator som prioriteras vid snöröjningen och vart man kan vända sig med sina klagomål. Kommunen får mer kunskap om vart det finns brister och medborgarna vet vart man kan förvänta sig tillgänglighet.
  • Erbjud fastighetsägare hjälp med snöröjningen. Gator i anslutning till privata fastigheter är idag inte kommunens ansvar. Men vi har helhetsansvaret för att hålla staden tillgänglig. Idag varierar kvalitén på skottningen beroende på vem som är utföraren. Därför bör kommunen erbjuda alla fastighetsägare att sköta skottning och sandning mot betalning.
  • Förbättra samordningen av snöröjningen. Idag är det både offentliga och privata aktörer som utför snöröjningen. Ju fler som plogar längs en sträcka ju större är risken att den ena plogen skapar en vall mot en annan gata eller att man blockerar till exempel en busshållplats. Därför behövs bättre samordning, kanske genom en särskilt utsedd snöröjningssamordnare som har den övergripliga bilden så att vi motverkar plogningar som krockar med varandra.

Några frågor som sedan togs upp av de örebroare som var på mötet (följt av mina förslag):

”Resurserna räcker inte till, satsa mer!”, ”Höja ambitionen jämfört med andra kommuner”, ”Fler väghyvlar behövs!”, ”Det kostar med skador, olyckor, bilskador också – lönsamt att röja bättre”, ”Kvaliteten på snöröjningen måste förbättras, på sina ställen finns för stora brister. Vilka krav ställer man på snöröjarna? Kravspecifikation?”, ”Problem med trafiksäkerheten, man ser inte över snöhögarna!”, ”Forsla bort mer snö, även utanför centrum”, ”Avrinningen kommer att bli ett problem även i år: öppna vägbrunnarna (snöröjarna måste veta var brunnarna finns)”

  • Det behövs mer resurser till snöröjningen. Om vi ska uppfylla målet med en tillgänglig stad för alla och förbättra snöröjningen krävs ökade resurser. Tillgänglighet och framkomlighet är en rättighetsfråga, men också en förutsättning för tillväxt i Örebro. Därför behöver politiken tillföra mer pengar till tekniska förvaltningen så att kvalitén höjs.

”Upprätthåll datumparkering och parkeringsförbud”, ”Genomfartslederna, varför har man inte datumparkering vintertid? Idag är det städnatt på ena sidan”

  • Ändrade parkeringsregler. Parkerade bilar utgör ett hinder för att genomföra en effektiv snöröjning. Därför bör kommunen oftare införa till exempel tillfälliga parkeringsförbud så att röjningen underlättas men som samtidigt inte begränsar möjligheterna för bilister att ha en plats för sin bil. Felparkerade bilar bör i högre grad forslas bort om de hindrar snöröjningen.

”Snöhögar på gångvägar så man inte kommer fram med rullator”, ”Lägg mindre resurser på mindre gator, prioritera gångtrafiken!”, ”Svårt när cykel o bilväg ska samsas och gatan är dåligt röjd”, ”Dålig snöröjning runt Marklyckan och andra äldreboenden”

  • Kommunen ska prioritera cykel och gångvägar. Det måste gå att ta sig fram i staden utan att vara beroende av bil. Örebro är en fantastisk cykelstad, och det ska den vara året runt. Kommunen bör även prioritera områden där många äldre bor men även kring skolor och förskolor. Det innebär också att vi behöver ploga mer och djupare. I Örebro röjer vi cykel- och gånghuvudleder vid 3-5 cm snö, i Linköping röjer de vid 1cm. Genom att ändra riktlinjerna och komma ut tidigare med plogbilarna kan vi få bort snön och göra cykelleder och gångbanor mer tillgängliga.

Konstruktivt möte om bättre snöröjning i Örebro

Lägger som hastigast upp anteckningar från kvällens möte om hur vi kan förbättra snöröjningen i Örebro. Men först en ursäkt: till de snöröjare som uppfattat att jag kritiserat dem för att inte göra sitt jobb så vill jag, än en gång, be om ursäkt. Ambitionerna för snöröjningen är beslutade av oss politiker och vi måste ta ansvaret för dem (jag hoppas att vi i stor enighet ska bli överens om att höja ambitionerna – och skjuta till mer pengar).

På mötet inledde Gösta Eriksson från Tekniska förvaltningen med att berätta om några av de förändringar som gjorts till 2011: förbättrad röjning vid några äldreboenden (inte alla), lägga snövallar på ena sidan gatan i Sörby, röja mer i innerstan, förbättra infarterna till stan, gps på fordonen så att man ser var de varit och röjt, med mera. De åtgärderna har kostat cirka 2,5 miljoner, totalt var budgeten på 16 miljoner och utfallet för förra vintern var 48 miljoner.

En del ytterligare förbättringar har också gjorts, till exempel att ”Snödagboken” lagts upp på internet så att man kan se var snöröjarna är och ska ta vägen. Till nästa vinter bör ett ordentligt kartbaserat system för felanmälningar och status på anmälda fel vara uppe på webben.

Några frågor som sedan togs upp av de örebroare som var på mötet:

  • ”Kvaliteten på snöröjningen måste förbättras, på sina ställen finns för stora brister. Vilka krav ställer man på snöröjarna? Kravspecifikation?”
  • ”Det skapas vallar vid utfart från garageuppfarten, man ska ju kunna köra över vallen med vanlig bil”
  • ”Hur stora vallar får det vara? Köra bort mer snö? Lägga all snön på ena sidan.”
  • ”Upprätthåll datumparkering och parkeringsförbud”
  • ”Snöhögar på gångvägar så man inte kommer fram med rullator”
  • ”Problem med trafiksäkerheten, man ser inte över snöhögarna!”
  • ”Dålig snöröjning runt Marklyckan och andra äldreboenden”
  • ”Genomfartslederna, varför har man inte datumparkering vintertid? Idag är det städnatt på ena sidan”
  • ”Bussarna kommer inte fram, det är trångt på gatorna”
  • ”Var lägger kommunen upp snön? På trottoarer…”
  • ”Avrinningen kommer att bli ett problem även i år: öppna vägbrunnarna (snöröjarna måste veta var brunnarna finns)”
  • ”Lägg mindre resurser på mindre gator, prioritera gångtrafiken!”
  • ”Forsla bort mer snö, även utanför centrum”
  • ”Fel uppgifter i snödagboken”
  • ”Skillnad vardag och helgdag?” (Nej, det ska inte vara skillnad)
  • ”Om man inte röjer städnatten dröjer det en vecka till nästa röjning”
  • ”Svårt när cykel o bilväg ska samsas och gatan är dåligt röjd”
  • ”Jag tycker att snöröjarna sköter cykelvägarna bra”
  • ”Resurserna räcker inte till, satsa mer!”
  • ”Höja ambitionen jämfört med andra kommuner”
  • ”Fler väghyvlar behövs!”
  • ”Svårt att fixa hörn/korsningar utan handkraft”
  • ”Betygssättning, betala efter kvalitet!”
  • ”Snöröjningen är fel, inte snöröjarna”
  • ”Det kostar med skador, olyckor, bilskador också – lönsamt att röja bättre”

Ska ägna en stund senare ikväll åt att dra slutsatser från mötet och presentera en lista med förslag. Återkommer om det imorgon.

Millencolin Music Prize – 5 år senare…

Lördagen den 23 oktober 2005 spelade Millencolin i Conventum i Örebro. Tusentals örebroare var där och det var en firad hemkomst för bandet som sprider Örebro över hela världen på ett sätt som ingen annan varit i närheten av tidigare. När backdropen bakom scenen växlades till Örebros stadsvapen började en tanke gro: borde inte Örebro uppmärksamma detta band bättre. Så här skrev jag i bloggen senare på kvällen: ”Varför inte instifta ett hederspris, ”Millencolins musik-stipendium”, som ges till en grupp eller artist som genom sin musik marknadsför Örebro! Självklart skulle en omröstning bland örebroare avgöra vem som får priset och därmed skulle det knappt behöva handla om några pengar alls – hedern skulle vara det viktigaste…!” Mindre än ett år senare blev priset verklighet.

Men sedan kom valet och även om jag var med i de inledande diskussionerna kring utdelandet av det första priset, i februari 2007, så gjorde maktskiftet i kommunen att jag inte fick dela ut priset. Det var surt, det ska medges.

Nu, fem år senare, fick jag ändå dela ut priset tillsammans med Millencolin. Och det var en verkligt värdig vinnare: Janne Larsson och Kimmo Kirvesmäki, männen bakom Metallsvenskan, Virus och massor av fantastiska evenemang.

Jag berättade historien väldigt kort på prisutdelningen, och kunde inte låta bli den nostalgiska gesten att sätta på mig t-shirten jag köpte på konserten 2005 (som Erik Ohlsson efteråt berättade var specialframtagen till den konserten).