För några veckor sedan uppmärksammade NA ett gäng arbetsförmedlare (mestadels tjejer, men några män) som börjat jogga tillsammans när otryggheten var som störst, i samband med de kvinnoöverfall som påverkat alla örebroare så mycket. Jag tog kontakt med dem och bjöd in dem till Rådhuset för ett lunchsamtal om hur Örebro kan bli tryggare och det var ett inspirerande möte som gav både idéer på förbättringar och som pekade ut platser som vi behöver göra något åt.

”De joggande arbetsförmedlarna” springer på måndageftermiddagar och tar vägen ut mot Naturens hus i stort sett varje vecka. Det har varit problem en del dagar med halka, pölar och snö men de flesta gånger har det gått bra. Men få av dem skulle springit där ensamma under årets mörka månader. Annars är det en bra sträcka: inga rödljus som stoppar upp, bra underlag (grus) och vackra omgivningar. Att det hela tiden är nära bebyggda områden, där människor rör sig, bidrar till ökad trygghet.

En idé som väcktes och som vi pratade en del om var att skapa motionsstråk i, eller nära, stadsmiljön. Motionsspår är självklart det bästa underlaget men för många känns det otryggt att springa ensam i ett motionsspår. Och för andra är det helt enkelt tråkigt att springa just i motionsspår – stadsmiljö eller bebyggda områden är mer lockande för somliga. Sådana motionsstråk borde också märkas ut på stadskartor och skyltas. De borde sedan snöröjas bättre, belysningen borde anpassas för gång/löpning och kanske finns det andra anpassningar som kunde göras för att uppmuntra springandet. Sträckan ut till Naturens Hus och tillbaka är en lämplig sträcka, men Örebro är så stort att vi nog skulle behöva skapa 4-5 sådana sträckor (jag är tacksam för förslag på var de skulle kunna gå!).

Att springa tillsammans finns organiserat i till exempel Stockholm av Friskis och Svettis och det är ju en intressant lösning för de som vill springa men till exempel inte har tillräckligt många på sin arbetsplats som är intresserade av att följa med (den situationen kan nog kanske en och annan på S-kansliet i Rådhuset känna igen sig i…). Att springa tillsammans med andra skapar ett positivt ”grupptryck” som kanske underlättar för en del av oss som annars hittar så många skäl för att ”bara denna vecka” låta bli, och därmed är det en klok satsning för att öka folkhälsan.

Några konkreta förbättringar efterlystes också:

• Skebäcksbron är väldigt trång för gångare/löpare (och cyklister), särskilt på vintern (enskylt gör bron ännu mer trång, en av löparna hade slagit i armen senast de sprang).
• Gångvägen/cykelvägen längs CV-gatan verkar inte riktigt vara färdig (ska kolla det): dålig belysning och dåligt underlag på sina ställen.
• Kan man sätta upp mer speglar utanför tunnlar, så att man ser in i tunneln innan man går in?
• Tunnlarna under järnvägen, vid gamla ASG-terminalen (vid tennisplanerna, från Tunnelgatan till Stålgatan) är hemsk, och ändå är det dit cykelbanor och gångbanor leds.
• Rakan från Tybble Vårdcentral, förbi fotbollsplanerna, mot Sörbyängen är otrygg: mycket buskar nära vägen.
• Det saknas belysning på cykelvägen till Ekeby Almby (efter avfarten till Ormesta), vilket gör att många låter bli att cykla när det är mörkt, trots att cykelvägen är bra.