Ikväll var jag i Enbacken/Åby och träffade cirka 20 personer på ett möte om bland annat behovet av lekplats, trafiksäkerhetsproblem och andra frågor som engagerar de boende där (Enbacken ligger precis efter järnvägen när man åker riksväg 50 från Kvinnersta mot Nora).

Upprinnelsen var ett mail/brev från några engagerade örebroare som skrev om sin långa kamp för att skapa en lekplats i området. Jag svarade och beklagade att de uppfattade att de bollats runt i kommunen utan att få några vettiga svar. Kommunens ambition ska självklart vara att ge klara besked och snabba svar. Jag medgav att jag inte hade så stor kännedom om området men skrev att jag gärna kom och tittade och lyssnade på deras synpunkter. Och en dryg månad senare hade de bokat hembygdsgården vid Kvinnersta, bullat upp med massor av fikabröd och bjudit in de boende i området. Och det blev, som det ofta blir när engagerade människor går till ett möte, konstruktivt och framåtsyftande.

Mitt besked till de närvarande var att de nog inte kan räkna med någon kommunal lekplats (Örebro kommun klarar inte att underhålla och kontrollera alla de lekplatser vi har idag, att skapa nya är just nu inte så aktuellt) men att Örebro kommun däremot självklart ska vara behjälplig i arbetet med att skapa en lekplats/mötesplats utifrån deras engagemang och arbete. Kommunens inställning är att uppmuntra och stödja lokalt engagemang. De utsåg några ansvariga för det fortsatta arbetet och jag lovade direkt två saker: att undersöka vilket stöd kommunen kan ge i processen samt att se till att kommunen erbjuder råd kring expertkompetens; exempelvis hur man skapar en lekplats. Sedan förklarade jag att det kan bli aktuellt med bidrag eller engångsinvesteringar om frågan skulle hamna där.

Jag tror att det här skulle kunna bli ett lärorikt exempel på hur vi kan jobba för att förbättra områden tillsammans med de boende. Precis som Hagaby villaägarförening (som jag skrivit om tidigare) så finns en enorm kraft i att stötta engagerade örebroare som tillsammans vill förbättra sitt område. Kanske borde vi skapa en investeringspott som varje år fördelas (genom omröstning bland örebroarna?) mellan projekt som människor vill förverkliga i sitt område? Kanske borde vi utöka stödet till Ideellt utvecklingscentrum (IUC) för att de ska kunna hjälpa fler områdesgrupper (spontana eller formellt organiserade) att jobba med konkreta förbättringar i sitt område?

Jag kommer att hjälpa till så att den där processen startar; vem vet vart den kan sluta om vi bara förmår att ge nytt bränsle till eldsjälar, istället för att släcka dem med krångel, tidsödande letande efter rätt person eller uppgiven negativism…?