Etikettarkiv: Centerpartiet

Kommentarer

Ökad tillväxt ger fler jobb ger bättre välfärd. Men (M) har ingen koll.

Lämna en kommentar

Hade nyss ett inlägg i Kommunfullmäktiges debatt om budgetförslag för 2013. Jag pratade om hur tillväxt och nya jobb lägger grunden för välfärden. Och hur bra det vore om vi hade en bred enighet kring viktiga tillväxtfrågor. Jag hade tre minuter på mig och hann verkligen inte med allt, men här nedan följer det alldeles för långa underlag som jag knappt använde… Så jag lägger det här…

Det är en tydlig budget som Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna föreslår Kommunfullmäktige besluta. Tydliga satsningar som bidrar till ökad tillväxt: när fler får jobb får vi mer resurser till välfärden. När föräldrarna kan gå till jobbet skapas också resurser för att barnens dag på förskolan eller i skolan ska vara trygg, utvecklande och lärorik.

Om vi inte gör dessa viktiga tillväxtsatsningar, gröper vi ur välfärden. Steg för steg minskar möjligheterna att förbättra vården, skolan och omsorgen i Örebro.

Det finns ett skäl till att vårt första Strategiområde heter Hållbar tillväxt. Det handlar inte om att vi bara bryr oss om kommunens ekonomi. Men en stabil ekonomi som växer lägger grunden för välfärdssatsningarna.

Därför är det allvarligt att vi inte kan ha en bred enighet kring de viktiga tillväxtsatsningar som Örebro står inför. Den splittrade oppositionen lägger förslag som är omöjliga att förena, och steg för steg urgröps förtroendet för Örebros förmåga att fortsätta växa. Därför är oppositionens splittring och tillväxtfientlighet ett allvarligt problem för ett växande Örebro.

Om vi lite förenklat räknar med att varje person som flyttar till Örebro och som har ett jobb bidrar med cirka 50 000 kronor till den gemensamma välfärden så måste man omvänt också påminna om att uteblivna insatser för ökad tillväxt, fler jobb och fler örebroare har ett pris.

– Medan vi inför en ”etableringsgaranti” som innebär att företag ska få kontakt samma dag, träff inom en vecka och få en tydlig plan upprättad inom en månad, så är oppositionen inte ens överens om de vill ha ett näringslivskontor.

– Medan vi vill att Örebro ska bidra ännu mer i samarbetet med närliggande kommuner för att utveckla Örebro som ett ledande hållbart logistikcentrum i Skandinavien raljerar några oppositionsföreträdare om att detta inte skapar ”riktiga” eller ”bra” jobb och så röstar de emot och försenar tillväxt- och miljösatsningen Truckstop.

– Medan vi låter kommunen och de kommunala bolagen gå före både i att skapa jobb, att utveckla den gröna tillväxtsektorn och att ge nya möjligheter åt dem som står riktigt långt från arbetsmarknaden då säger flera oppositionspartier nej, nej och vill att kommunen ska vara passiv.

Tillväxtfientligheten har ett högt pris. Och oenigheten har ett ännu högre pris.

Moderaterna är det ledande oppositionspartiet. Och även om de inte förmår samla oppositionen så säger de sig vara för tillväxt och nya jobb. Och det är bra.

I Moderaternas budgetförslag kan man läsa mycket om vad regeringen gjort. Faktiskt upptar det hela en åttondel av deras budgethandling. 5 av 38 sidor i Moderaternas budgetförslag (då räknar jag bort de 7 sidor som är kopierade rakt ur SKLs ekonomiska bedömning samt de 4 helt blanka sidorna).

När det kommer till hur man ska förbättra näringslivsklimatet och bidra till att nya jobb skapas är det dock lite mer tunnsått. På cirka en sida beskrivs att ”Örebro ska bli en av Sveriges företagsvänligaste kommuner”. Låter ju bra och intressant.

Men det är tunnsått på konkreta förslag för ökad tillväxt och fler jobb. Och det är tråkigt: vi behöver skapa fler jobb i Örebro och vi behöver ha bred enighet kring viktiga tillväxtfrågor. Då vore det bra om Moderaterna presenterade konkreta förslag som vi faktiskt skulle kunna enas om – och genomföra. Tyvärr är det inte så. Det Moderaterna föreslår håller inte:

– Flygplatsen ska byggas ut. Tyvärr berättar inte M att deras två samarbetspartier, FP och MP, vill lägga ner flygplatsen. Hur stor är chansen att M lyckas vinna den kampen när deras tre helt olika budgetar ska bli en?

– Sedan vill M uppmuntra entreprenörskap i skolan. Klokt förslag, som Örebro ju jobbar med. Idag. Men inte om MP får bestämma: de vill ta bort pengarna från detta. Så när M ska enas med MP: vad blir kvar då?

– Självklart är det bra att Moderaterna säger att de vill få företagen att trivas bättre. Om det inte vore för att Moderaternas samarbetsparti MP vill lägga ner ”Näringslivskontoret” i Örebro kommun. Hur vill Moderaterna göra med det?

Moderaterna räknar upp 11 punkter som utgör ”Moderaternas punkter för fler jobb i Örebro”
Om vi räknar bort de förslag som de inte ens är överens med Folkpartiet och Miljöpartiet om så återstår 8 punkter.
Av dessa är 3 redan verklighet eller återfinns i budgetförslaget från S, C, KD.

Då återstår 5 punkter: 4 av dem handlar om kommissioner, delegationer och grupper som ska göra en massa bra saker – som redan görs. De kommissioner, delegationer och grupper som enligt Moderaterna ska skapa nya jobb ska göra ett jobb som det redan finns ansvariga som jobbar med.

På vilket sätt några nya kommissioner, delegationer och grupper gör detta bättre framgår inte av Ms budgethandling, förutom så klart att kommissioner, delegationer och grupper i sig själva säkert genererar en hel del jobb. Så några fler kommunanställda kan det säkert bli…

Men det återstår en punkt: ”Handläggningstiderna för bygglov ska vara kortare än 14 dagar”
Det låter ju bra. Självklart vill vi inte att vare sig byggare, privatpersoner eller företag ska vänta onödigt länge på bygglov.

Men hur ska det gå till? Går det?

Jag säger inte att det här är moderaternas viktigaste jobbförslag, men de lyfter ändå fram det och på något sätt blir det väl ändå ett test på vad som finns bakom orden. Finns det någon verkstad bakom pappren?

Två kommuner har tidigare fått beröm av Svenskt Näringsliv för att de hanterar bygglov snabbt: Nybro och Övertorneå har tidigare fått beröm för att de själva påstått att bygglov ges inom några få veckor. (Det är vad de själva säger, någon mätning har inte gjorts…)

Går det att korta handläggningstiderna till två veckor?

Jag läste på postens hemsida och de lovar fortfarande att brev kan komma fram dagen efter, som snabbast. Så om kommunen skickar ett brev för att fråga grannarna till ett nybygge om de har något att invända, och det bör man ofta göra, påpekar Boverket: ”Det finns anledning att betona vikten av att reglerna om att höra grannar följs. Om reglerna inte följs upphävs beslutet om det överklagas.” Om man inte hör grannarna när så krävs upphävs alltså beslutet om det överklagas. Och det vill varken privatpersoner eller företag.

1. Så låt oss säga att Örebro kommuns handläggare är snabbare än Blixten McQueen. Samma dag som bygglovsansökan kommer in så kopieras papper och skrivs handlingar så att grannarna dagen efter får se ansökan. Då har det gått en dag.
2. Sedan är det väl kanske rimligt att grannarna har någon vecka på sig att svara. Egentligen kanske två, men det går ju inte om garantin säger tvåveckor till bygglov. Så efter en veckas respit skickas handlingarna tillbaka, posten klarar det ännu en gång på en dag.
3. Då återstår hela fem dagar för resterande handläggning av bygglovet. Och då har jag inte räknat in helgerna.

Nå, går det? Nej det gör det ju inte.

Numera lovar de tidigare ”föregångarna” Övertorneå t ex bara att det tar max 4 veckor. Lagen ändrades nämligen våren 2011… Men det har nog Moderaterna i Örebro kanske glömt att ta hänsyn till…

Och möjligen är det någon liten skillnad i antalet bygglovansökningar i Örebro och i Övertorneå. Möjligen.

Som sagt: jag säger inte att Moderaternas bygglovsgaranti är det viktigaste förslaget de har för att skapa jobb. Men det är det enda förslag som är unikt: som ingen annan fört fram. Och det finns ett skäl till det: det är nämligen inte möjligt att genomföra.

Moderaternas jobbpolitik består av andras förslag;
det består av kommissioner, delegationer och grupper;
samt av en orealistisk garanti som mest visar att de inte förstått vad de skriver om.

Bakom Moderaternas papper finns ingen verkstad. De tycks inte ens veta fakta bakom sina förslag. Och det är nästan lika allvarligt som att de inte förmår samla oppositionen bakom en tillväxtvänlig inriktning.

Kommentarer

Imponerande lista för ett växande Örebro (som oppositionen inte vill låtsas om)

Lämna en kommentar

Den politiska oppositionen i Örebro (Moderaterna, Folkpartiet, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna) ägnade huvuddelen av onsdagens Kommunfullmäktige till att kritisera den styrande majoriteten (Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna). Det gör de rätt i, det är deras uppgift.

Men det är lite trist när kritiken är osaklig och – ibland – osann. Rätt ofta är kritiken motstridig också: vi får höra både ”det fattas inga beslut” och ”besluten fattas i hemlighet”. Inget av det är sant: det fattas massor av beslut och processerna är mer öppna än de någonsin tidigare varit. Några exempel:

  • För första gången någonsin är oppositionen med på föredragningarna inför att dagordningen för Kommunstyrelsen fastställs.
  • Nu är sammanträden med Programnämnd Samhällsbyggnad (PNSB) öppna för alla som vill lyssna (det var de inte tidigare).
  • Numera får oppositionen i PNSB hela listorna med de upprag som majoriteten ger till förvaltningen (så öppet var det senast S ledde nämnden, när MP ledde blev listorna hemliga).
  • Numera informerar den politiska ledningen i PNSB oppositionen om ärenden som är på gång (så skedde inte under MP-ledningen).
  • I stora långsiktiga frågor diskuterar vi alltid med åtminstone oppositionsledarna (i allmänhet moderater).

Och dessutom fattas massor av beslut runtom i kommunen, och den styrande majoriteten driver på med hundratals uppdrag till den kommunalan organisationen. Jag ’roade mig’ med att gå igenom dagordningarna från Programnämnd Samhällsbyggnad (PNSB) sedan den styrande majoriteten bildades i nämnder och styrelser (1/9).

Här räknar jag bara upp beslut, större frågor och liknande (alltså inte alla rapporter, informationer, skrivelser eller liknande). På varje sammanträde är det till exempel rapport och diskussion om stadsbusstrafiken.

Programnämnd Samhällsbyggnads sammanträde 6/9 2011:

  • Investeringsplan för kommande år
  • Fritidsgård i Odensbacken, tillfällig förstärkning
  • Öppet fjärrvärmenät, remissvar
  • Vätternvatten, projekt för att säkra Örebros framtida vattenförsörjning
  • Fisktorget, samråd om en framtida ombyggnad (första diskussion)
  • Flextrafik, utredning om utveckling
  • Boendeplanering i Örebro kommande år
  • Trafikplanen, arbete och styrgrupp
  • Remiss om tågtrafik mellan Örebro och Nora (beredning för senare beslut)
  • Förändringar i projektet kring nytt resecentrum
  • Uppföljning av Översiktsplanen
  • Försäljning av mark till Botrygg Bygg AB utgick för ordentlig beredning innan beslut
  • Krav på hårda energikrav vid försäljning av mark utgick för ordentlig beredning innan beslut

Programnämnd Samhällsbyggnads sammanträde 4/10 2011:

  • Remiss om färdtjänst (från regeringen)
  • Styrgrupp för Biokoll (förändringarna inom kollektivtrafiken) las ner för att förtydliga ansvar och beslutsprocess
  • Fisktorget, samråd om en framtida ombyggnad (fortsatt diskussion)
  • Remiss om tågtrafik mellan Örebro och Nora
  • Äldreomsorgsplan, remissvar
  • Vattenplan, arbetet och styrgrupp
  • Taxa för vatten och avlopp
  • Taxa för hushållsavfall

Programnämnd Samhällsbyggnads sammanträde 2/11 2011:

  • Försäljning av mark till Botrygg Bygg AB för byggande av bostäder
  • Taxa för livsmedelskontroll
  • Återuppbyggnad av templet i Sommarro (första diskussion om en eventuell återuppbyggnad av templet som bränts ner)
  • Remiss om program för personer med funktionsnedsättning
  • Budget 2012, beredning, första diskussion

Programnämnd Samhällsbyggnads sammanträde 29/11 2011:

  • Biogasavtal, ändrade avtal för att skapa ordning i dåliga avtal (som tecknades förra mandatperioden)
  • Krav på hårda energikrav vid försäljning av mark.
  • Norrcity, utvecklingsplan. Presentation för att förbereda beslut i januari.
  • Öppna sammanträden, att programnämndens sammanträden ska vara öppna för allmänheten (vilket de inte varit tidigare)
  • Nya odlingslotter och koloniområden, beslut om plan för att skapa hundratals nya odlingslotter
  • Fördjupad översiktsplan för VINNA-området (Vintrosa och Lanna), utställning av plan
  • Fördjupad översiktsplan för Vivalla, start av arbetet

Programnämnd Samhällsbyggnads sammanträde 29/11 2011:

  • Ansökan till Naturvårdsverket om Naturum vid Naturens Hus
  • VA-plan, projektdirektiv (beredning för senare beslut)
  • Rapport om konsultkostnader (svar på fråga från oppositionsföreträdare på tidigare möte)
  • Strukturplan Österport, plan för utveckling av området runt Österplan (tänkt som beslut, blev för beredning för att oppositionen ville ha mer tid)
  • Försäljning av mark för byggande av bostäder
  • Ny kombiterminal för godstrafik i Örebro, projektstart (beredning för beslut i mars)
  • Utvecklingsplan för Norrcity, start av samråd för att få in synpunkter från örebroarna kring förslagen (oppositionen ville vänta med att skicka ut den, vi valde att starta samrådet för att ge mer tid för diskussion)
  • Torgråd för Våghustorget, Stortorget och Våghustorget för att få bredare diskussioner om utveckling av torgen
  • Markförsäljning till bostadsrättsförening (som tidigare haft tomträttsavtal)
  • Tilläggsavtal om leverans av biogas, ännu fler ändrade avtal för att skapa ordning i dåliga avtal (som tecknades förra mandatperioden)

Och på tisdag, 6/3, kommer bland annat följande frågor upp:

  • Säkert och rent vatten, information om arbetet
  • Järnvägens höjdläge, information inför bred diskussion bland örebroarna (samråd skickas ut inom någon vecka)
  • Försäljning av mark för byggande av bostäder
  • Järntorget, principnför användning av torget och kommande utveckling och förändringar
  • Kollektivtrafikprogram, för att styra planeringen av stadsbusstrafiken framöver (som nu görs på länsnivå)
  • Vätternvatten, ställningstagande om hur det fortsatta arbetet ska gå till med att utreda en ev framtida vatternförsörjning från Vättern
  • Förstudie om Nobelbanan, delfinansiering från bl a Örebro
  • Plan för Vatten och avlopp, projektdirektiv
  • Strukturplan Österport, plan för utveckling av området runt Österplan
  • Ny kombiterminal för godstrafik i Örebro, projektstart

Inga beslut säger oppositionen.

Kommentarer

Kuvert, dyngspridning och Mourinho

Lämna en kommentar

I fotbollsvärlden ägnar sig den briljante skitstöveln José Mourinho åt att prata om allt annat än den fotboll som spelas på planen (eller som hans lag – just nu Real Madrid – vägrar ägna sig åt på planen där de hellre spelar handbollsförsvar med dubbdobbsattacker på motspelarna). I Örebro-politiken har de borgerliga partierna (m, mp, fp, c, kd) bestämt sig för att inte prata om politik i den valrörelse som pågår – de vill hellre prata om allt annat.

Det är kanske begripligt: de har nämligen inga svar på kaoset i förskolan, den ökade barnfattigdomen, att fler är beroende av socialbidrag eller att Örebro gått miste om jobb och tillväxt de gångna åren. De borgerliga partierna vill helst av allt få chans att kasta dynga mot oss socialdemokrater. Det är deras favoritsport, precis som attacker mot domarna är Mourinhos mest framgångsrika taktik för att hans spelare ska slippa undan kritik och press.

Nu senast handlar det – återigen – om kuvert. Trots att det är uppenbart att vi socialdemokrater inte skickat ut något brev till anhörigscentrums nätverk (vi har ju inte ens tillgång till adresserna) så fortsätter de borgerliga partierna, tillsammans med likaledes borgerliga Nerikes Allehanda, att skriva om dessa kuvert. Trots att vi valde att ställa in det aktuella arrangemanget så fort vi fick reda på att en inbjudan gått ut i kommunala kuvert så fortsätter dyngspridandet. För de borgerliga partierna vet att det är deras enda chans. Och NA inser väl detsamma.

Att Staffan Werme vräker på ytterligare är väl egentligen inte värt någon ytterligare kommentar, men eftersom ingen verkar bry sig om fakta i kuvertfrågan så ska jag bara i korthet förklara läget.

  • Tidigare har det funnits kommunala kuvert som visade att brev kom från kommunalrådskanslierna (majoritet och opposition). Dessa togs bort för några år sedan. Nu finns bara kuvert med avsändare ”Örebro kommun, Kommunledningskontoret”
  • Istället för dessa kuvert så använde vi de enda kuvert vi hade för de utskick som vi betalade med de pengar som vårt parti fått sig tilldelat. Det blev de borgerliga partierna arga på.
  • Då bad vi om kuvert som visade att breven var skickade från ”oppositionskansliet” (då var vi ju i opposition), men det fick vi inte.
  • Då tryckte vi – för partiets egna pengar – upp kuvert med Socialdemokraterna som avsändare, utan att blanda in Örebro kommun. Fast det har de ju också kritiserat.

Faktum är ju att de borgerliga partierna inte är så bra på det där med att fråga örebroarna om deras åsikter och att lyssna på örebroare som hör av sig. Senast igår vägrade de att vara med när Lärarnas Riksförbund bjudit in till utfrågning om Rudbecksskolans nedläggning. Argumentet då var att ”vi har redan fattat beslut” och att ”det inte var ett bra sätt att föra dialog” – min utgångspunkt är att man bör lyssna på argument även när man fattat beslut och att det bör vara de som vill träffa politiker som bestämmer formerna för detta.

Och det är egentligen det allt detta handlar om. De borgerliga partierna vet att de fick minskat förtroende av örebroarna i höstas och eftersom en del av dem därmed bekräftar en långvarig nedåtgående trend (folkpartiet har tappat i de senaste 3-4 valen) så väljer de att – precis som José Mourinho – flytta uppmärksamheten från det som är huvudsaken.

Det kan verka som om jag jämför José Mourinhos beteende med ledande borgerliga företrädare i Örebro, men det är en orättvis jämförelse. José Mourinho är bevisligen briljant och framgångsrik, och framgångsrik har inte den borgerliga politiken i Örebro varit.

Samhällsbyggnad

För eller emot nya jobb? (Vem är tillväxtansvarig hos ”koalitionen”?)

Lämna en kommentar

Få har nog undgått att det är omval i Örebro om en dryg månad. Den så kallade ”koalitionen” (Moderaterna, Miljöpartiet, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna) har noggrant pekat ut ansvariga för ett antal områden. Vem som är ansvarig för skolfrågor råder ingen tvekan om (Lennart Bondeson, KD). Inte heller vem som är ansvarig för social välfärd (Rasmus Persson, C). Och så vidare.

Ingen har ansvaret för tillväxtfrågor och nya jobb.

Påståendet kan tyckas raljant: ”har Socialdemokraterna något tillväxt-kommunalråd?” frågar vän av ordning. Nej, det har vi inte: men vi är tydliga med att ingen fråga är viktigare än att skapa nya jobb, att Örebro ska gå framåt och utvecklas, att skapa tillväxt i Örebro. Och så är inte fallet hos ”koalitionen”. Ett av våra åtta vallöften lyder: ”Snabba besked för fler jobb. Växande företag ska få kontakt samma dag, erbjudas en träff inom en vecka och få en tydlig plan för kommunens hantering inom en månad.” Så har det nämligen inte alltid fungerat under åren då koalitionen styrt kommunen.

Folkpartisten Staffan Werme har pekats ut som ”utvecklingskommunalråd”, men läser man hans  blogg får man inga svar om vad det kan tänkas innebära. När ”koalitionens” lag presenterades (21/3) skrev Staffan Werme: ”I nästa blogg ska jag berätta om några av de utvecklingsvägar jag vill att Örebro ska beträda.” Fast i ”nästa blogg” skrev han istället om hur mycket han avskyr Socialdemokrater.

Så vitt man kan förstå ska dock Staffan Werme bli ansvarig för näringslivsfrågor. Det lugnar sannolikt inte Örebros näringslivsföreträdare, missnöjet med det tidigare styret i Örebro kommun var stort. Under den tidigare kommunledningen flyttade företag till exempel från Örebro på grund av att de inte fick besked från kommunledningen om de fick mark att växa på. Så helt lugn blir nog ingen.

En fråga som helt avgjort är viktig för tillväxten i Örebro är etableringar, markförsäljningar och att skapa en grundläggande infrastruktur för tillväxt. Ansvaret för många av dessa frågor finns hos Programnämnd Samhällsbyggnad. Under ”koalitionens” styre under den förra mandatperioden, sköttes detta område av Fredrik Persson (MP), och han är ”koalitionens” kandidat på samhällsbyggnadsområdet i omvalet.

Det lugnar nog inte heller Örebros näringslivsföreträdare. De gångna åren har präglats av stoppolitik och stängda dörrar. Arbetet med att dra ett nytt industrispår till flygplatsen stoppades. Arbetet med att skapa en servicepunkt för tung trafik (Truckstop) stoppades. Handelsetableringar stoppades. Och så vidare.

I tisdags var jag glad över att vara med och fatta beslut om att möjliggöra för Swedol att växa i Örebro. På en ny tomt längs E18 till Karlskoga får de möjligheter att framöver bli ännu större och på sikt att anställa ännu fler (uppgifterna om 70 nyanställda var ett missförstånd – det har Swedol aldrig pratat om).

Men Fredrik Persson såg problem. Till Radio Örebro sa han att detta storlager medförde mer transporter och att det ”kanske blir en smäll man får ta”. Inte direkt några hyllningstelegram där, inte.

För det första tycker jag att Fredrik har fel: att Örebro är ett nav för transporter är bättre för miljön än andra alternativ. Örebro ligger i mitten, med bra kommunikationer både med väg, järnväg och flyg och på det sättet har vi möjlighet att minska onödiga transporter.

För det andra tycker jag att Örebro kommun ska se möjligheterna med växande företag, inte problem. Om Örebro ska hänga med, om vi ska vara konkurrenskraftiga och gå framåt bör vi fortsätta satsa på transporter i Örebro. Därför bör vi skapa ett Truckstop snarast möjligt. Därför behöver vi järnvägsspår till flygplatsen. Därför bör vi ge snabba besked – och stå för de besked vi ger – till företag som vill växa i Örebro.

Transporter och logistik passar Örebro bra, och de jobben är viktiga av fler skäl. Inom transport, logistik, lager och service till transportbranschen finns viktiga instegsjobb på arbetsmarknaden. Även om många av jobben kräver både lång utbildning och erfarenhet så finns också många jobb som kan bli det första jobbet på väg tillbaka för personer som står utanför arbetsmarknaden.

När det gäller transport och logistik är det värt att påminna om att dåvarande oppositionsledaren Staffan Werme (FP) för mindre än tio år sedan  hånade satsningarna på logistikstaden Örebro. Han tyckte att vi istället borde satsa på biomedicin. Fast det pratar han inte om så mycket nu för tiden (Werme var ju också mot Conventum och annat, men det pratar han inte heller om längre).

I valet förra året kunde man ibland få uppfattningen att till exempel Moderaterna lärt läxan från den gångna mandatperioden: man får inget nytt förtroende om man inte tar tillväxt, jobb och utveckling på allvar. Därför är det lite extra förvånande att Moderaterna och den övriga ”koalitionen” ger ansvaret för näringslivsfrågor, etableringar och stadsplanering till just Staffan Werme och Fredrik Persson. Det känns helt enkelt inte riktigt som om någon tänker ta ansvar för tillväxtfrågorna i ”koalitionen”. För Örebros företagare (nuvarande och blivande) finns anledning att bäva inför omvalet.

Kommentarer

Svälja mygg och sila kameler (finns motståndarna i eller utanför S?)

1 kommentar

Efter några dagar på sjukhus (lite trött men det var ingen fara med hjärtat – bara en inflammerad hjärtsäck…) fick jag anledning att fundera på socialdemokratins uppdrag (dessutom tröttnade jag på att läsa och titta på tv så jag började skriva istället…).

För medan jag funderat över hur fantastiskt välorganiserad och hur otroligt hög kvalitet svensk vård har så fortsätter den sittande högerregeringen – med folkets förtroende – på den inslagna vägen med mer privatiseringar, fler separata köer för dem som betalar bra och med att slå undan grunden för en vård av hög kvalitet som finansieras gemensamt och ger mest till dem som har störst behov.

Och samtidigt ägnar en del socialdemokrater sin tid åt att anklaga andra socialdemokrater för att ha sålt sig och för att vara företrädare för fienden som  därför borde vara föremål för uteslutning. Sila mygg och svälja kameler?

Jag läser i ett gammalt nummer av Filter om hur framtiden för svensk tågtrafik (både vad gäller investeringar i dagens spår och i investeringar i framtidens höghastighetsräls) stoppas av en regering ledd av den värsta sortens ekonomer: de där som vet alltings pris men ingentings värde. Samtidigt pågår en av de mest långtgående privatiseringarna av kollektivtrafiken som någonsin genomförts i världen. En privatisering som kommer att öka kostnaderna för skattebetalarna, minska möjligheterna för oss att med gemensamma resurser skapa effektiv trafik mellan både stora och små orter och som försvårar för oss som vill satsa på bussar och tåg och annan kollektivtrafik för att det är klimatsmarta sätt att resa och en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta ha beboeliga städer och levande stadskärnor.

Visst ja, och så pågår tydligen någon debatt inom socialdemokratin mellan ”höger” och ”vänster” där det tydligen är ”höger” att vilja skapa fler jobb genom att förbättra villkoren för privata företag medan det tydligen är ”vänster” att vilja ge alla människor goda förutsättningar. Det verkar  tyvärr utsiktslöst att att enas om att det faktiskt är ”socialdemokrati” att vilja båda dessa saker.

Samtidigt blir både sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring allt mindre av trygghetsförsäkring och allt mer av ”framtida investeringspotential för privata företag”. För medan människor kastas ur trygghetssystemen ökar marknaden för privat finansiering och när den marknaden – om några år – är tillräckligt stor så blir det svårt att försvara gemensamt finansierade system som den stora majoriteten faktiskt inte har någon som helst nytta av. Någon som funderat på att bli arbetslös? Det är en dålig idé, men den är helt särskild dålig om du vill ha ut mer än 15 000 kronor i månaden. Snart är a-kassan, precis som sjukförsäkringen, bara till för en mycket liten grupp i samhället och faktum är att alliansregeringen fick folkets förtroende att fortsätta på den vägen. Inte för att Reinfeldt bad om det förtroendet (han förnekar att han vill dit vi snart är), men vi socialdemokrater sa till alla att det här var sista chansen att stoppa det stora systemskiftet.

Jo, och så pågår intern positionering inom socialdemokratin för att en del ska få relansera föredettingar i politiken som framtidsnamn. Och i väntan på att någon ny ledare ska krönas vågar nästan ingen med ledande uppdrag (utom Ylva Johansson och någon enstaka till) uttala sig och driva politik gentemot det som verkligen innebär en förändring av det här landet: den borgerliga regeringen som steg för steg banar väg för ett annat samhälle.

Klart man blir gnällig av att ligga i en patientsäng och fundera och fördriva tiden. Självklart är det bara gnäll att tycka att det kanske finns viktigare politiska motståndare utanför det socialdemokratiska partiet än inom. Förmodligen är det bara mitt sängskav som gör att det känns mer relevant att kritisera dem som inte vill ha ett samhälle med minskade klyftor, än att kritisera dem som vill ha ett samhälle med minskade klyftor men som tror att det samhället lättare uppnås om privata arbetsgivare anställer fler människor. Och självklart är det bara på grund av dag-tv-program som min hjärna oroar sig för att vi i framtiden kanske får vänja oss vid att svenska tv-kändisar, precis som Ellen DeGeneres, delar ut gåvor till engagerade människor som hjälper ensamstående föräldrar att få mat på bordet; att det skulle kunna vara en gemensam – samhällelig – angelägenhet att bidra till att barnfamiljer får mat på bordet är en så absurd tanke att den aldrig tycks föresväva amerikansk tv-publik.

Och därmed tror jag att jag ska försöka låta bli att skriva ett enda ord till om partikamrater som hugger varandra i ryggen, om Prime-gate-läckor, om uteslutningar av partikamrater och annat som verkar vara så viktigt för en del andra socialdemokrater. Jag tänker lägga lite mer kraft på att fundera på hur vi gör Örebro lite bättre. Och så kommer jag att skriva några inlägg om en reformagenda för socialdemokratin. Får se om någon kräver att jag utesluts efter det…

Kommentarer

Ett överklagande FP kan komma att ångra

1 kommentar

Idag publicerar NA min krönika, denna gång om ett eventuellt omval i Örebros nordöstra valkrets. Jag tror att ett omval gynnar Moderaterna och Socialdemokraterna (läs mer om mina beräkningar här). Fast egentligen tror jag inte att det blir omval. Här är krönikan, i sin helhet:

Nu tror somliga att det är klart att det blir omval i Örebro. Trots att det är känt att den röst som tappades bort i Halmstad inte skulle förändrat valutgången så kan just den rösten innebära att tusentals örebroare måste rösta om.

Om det blir omval får vi veta först om cirka en månad och därför borde alla politiker i Örebro kommun samlas för att hitta långsiktiga svar på örebroarnas viktigaste fråga: ’vem ska styra Örebro framöver?’ Vi borde prata om ledningen, om jobben, om kommunens ekonomi, om skolan och omsorgen och om nya företagsetableringar i Örebro. Att låta Örebro sakna en tydlig ledning i uppemot ett halvår är inte rimligt, om det skulle bli omval dröjer det nämligen till april-maj innan en nyvald kommunledning tillträder. Nu, mer än tidigare, behöver Örebro en bred samling för jobb och utveckling.

En snabb repetition: vid valen den 19:e september slarvades det med rösthanteringen, bland annat i Halmstad där ”poströster” tappades bort och inte blev räknade. En av de bortslarvade halmstadsrösterna hörde hemma i den nordöstra valkretsen i Örebro, där Socialdemokraterna tog det sjunde mandatet med en rösts övervikt. Om den bortslarvade rösten hade varit en folkpartiröst hade FP fått ett mandat till.

Nu är det dock allmänt känt att rösten inte var en röst på Folkpartiet: den enda som vet vad det står på den borttappade rösten är hon som röstade, och hon har uttalat sig i radio och berättat att hon INTE röstade på Folkpartiet. Det är alltså en lite irriterande ironi att det mycket väl kan bli omval på grund av en röst som vi vet inte skulle ha förändrat valresultatet.

Valprövningsnämnden kommer att avgöra frågan i december och de ska ta hänsyn till såväl sannolikhet som till praktiska detaljer. Till exempel ska de söka andra sätt att lösa oklarheter än att besluta om omval (läs lagtext här!). Omval ska bara hållas om det är säkert att misstag påverkat valutgången. Och det är ju, trots allt, inte ens troligt att det gjort det (däremot borde de allvarliga misstagen leda till avskedanden och andra förändringar bland annat i Halmstad).

Men även om det skulle bli omval så tror jag inte för ett ögonblick att det skulle gynna exempelvis Folkpartiet, eller att det skulle innebära ett fortsatt högerstyre i Örebro.

Man kan ganska säkert utgå från att stora partier normalt gynnas av omval, i ett omval i en enda valkrets får små partier mindre uppmärksamhet än i en vanlig valrörelse. I detta fall kan man dessutom utgå från att Folkpartiet kommer att tappa på grund av att många väljare är irriterade på FPs anklagelser och verkar tycka att de agerat som dåliga förlorare. Jag tror dessutom att Miljöpartiet kommer att förlora på att deras stöd till högerpartierna blir ännu mer uppmärksammat då det är uppenbart att de inte stöder ett rödgrönt styre i Örebro.

Ett enkelt antagande om att var tionde väljare i valkrets Nordost byter parti vid ett omval, att de stora partierna gynnas på bekostnad av de små och att Folkpartiet och Miljöpartiet drabbas särskilt innebär att såväl Folkpartiet som Centerpartiet riskerar att förlora varsitt mandat i Kommunfullmäktige – till Moderaterna och Socialdemokraterna (hur jag räknat kan du se här).

I sak förändrar inte detta balansen mellan de båda tidigare ”blocken” i Örebro-politiken. Men det innebär att Moderaterna skulle utgöra mer än hälften i ett högeralternativ och att S+V skulle vara ännu närmare att på egen hand bilda ett majoritetsstyre.

Folkpartiets överklagande av valresultatet var inte bara magsurt utan dessutom otaktiskt. Hade jag – gud förbjude – varit folkpartistisk partistrateg skulle jag ha sagt: ”andas ut och var tacksamma för att vi inte tappade mer – nu tar vi tag inför nästa val, för ett omval tjänar vi ingenting på”. Men det var inte vad folkpartisterna gjorde. Och jag tror att de kommer att få anledning att ångra det beslutet.

Kommentarer

Ett omval stärker S och M

1 kommentar

I torsdags rapporterade media att Valmyndigheten yttrat sig och att de konstaterar att det kan bli omval i nordöstra valkretsen i Örebro. Nyheten ledde till olika typer av reportage, och jag medverkade i såväl Radio Örebro och i Tvärsnytt. Valmyndighetens yttrande (som du kan läsa här) är möjligen något tydligare än man kunde anat, men likväl säger de ungefär det man kunde väntat sig: Halmstad har tappat bort en röst som hörde hemma i den nordöstra valkretsen i Örebro och om den var en röst på folkpartiet hade FP fått ett mandat till (nu är det i och för sig känt att rösten inte var en FP-röst, men det har inte Valmyndigheten tagit hänsyn till eftersom det inte är deras uppgift – det kan dock anses vara Valprövningsnämndens uppgift att ta hänsyn till).

Men med anledning av den där nyheten och de frågor jag fick från journalisterna roade jag mig med att räkna i Valmyndighetens valsimulator. Då blir det så här:

M: 6110 röster (+1200 röster), 5 mandat (+1)

C: 883 röster (-400 röster), 0 mandat (-1)

FP: 900 röster (-1040 röster), 0 mandat (-1)

KD: 1057 röster (-400 röster), 1 mandat (+/-0)

S: 9982 röster (+1200 röster), 8 mandat (+1)

V: 1296 röster (+/-0), 1 mandat (+/-0)

MP: 946 röster (-400), 1 mandat (+/-0)

SD: 1204 röster (+/-0), 1 mandat (+/-0)

Slutsatsen är att Moderaterna och Socialdemokraterna får varsitt nytt mandat, vilket i sig inte förändrat majoritetsförhållandet i Kommunfullmäktige.

Totalt antal röster 22378 (samma antal som de ovan nämnda partierna fick totalt i september, jag har räknat bort ”övriga partier” för att göra det lite enklare). Totalt finns 27395 röstberättigade i valkretsen.

Om man sedan räknar på att valdeltagandet ökar med 100 personer i vart och ett av Vivallas tre valdistrikt (där valdeltagandet är lägst, mellan 62 och 65%) så förändrar det ingenting i beräkningen ovan, förutom att S kommer närmare ett nionde mandat…

Hur jag gjorde:

  • Jag utgick från att exakt samma antal personer går och röstar om det blir omval (det är i och för sig inte troligt: å ena sidan kommer några röster att försvinna av olika skäl men å andra sidan tror jag att valdeltagandet kommer att bli högre).
  • Jag utgick från att var tionde väljare ändrar sig: det är ett någorlunda rimligt antagande (även om det är omöjligt att förutse) eftersom ett omval måste anses vara ett helt nytt val (se nedan om övriga antaganden som hänger ihop med detta).
  • Jag utgick också från att stora partiet tjänar på ett omval, och det är ett rimligt antagande: det som lyfter små partier i valrörelserna anses vara att de får mer uppmärksamhet än de får annars. I ett omval kommer de inte att uppmärksammas så mycket i exempelvis media. Och de stora partierna kommer att kunna mobilisera alla resurser i den valkrets där omvalet sker.
  • Jag utgick från att Folkpartiet kommer att tappa många röster, på grund av att många människor är irriterade på deras överklagande som av många anses vara ”surt sa räven” (att överklaga leder sällan till ökad sympati).
  • I övrigt fördelade jag tappet (som blir konsekvensen av att de stora partierna går framåt) jämnt mellan de andra små partierna (vilket självklart inte kommer att ske). Jag tror visserligen att Miljöpartiet kommer att tappa vid ett eventuellt omval eftersom deras stöd till en högerkommunledning kommer att vara mer uppenbart nu (utan rödgrön riksvalrörelse och efter att de tydligt tagit ställning efter valet). Men jag gjorde det lätt för mig och drog bort lika mycket från dem som från KD och C.
  • Jag lät V och SD stå kvar på exakt samma antal röster. V för att de verkar ligga på den nivån (samma antal 2006) och att jag inte kan se varför de skulle tappa denna ”kärntrupp”. SD spelar ingen roll för majoritetsförhållandena så dem brydde jag mig inte om (även om jag tror att det kan finnas en risk att de ökar i ett omval då fler förmodligen är trötta på ”det där politiska käbblet”).
Kommentarer

En pajas på timlön

1 kommentar

Det verkar som om Centerpartiet verkligen verkligen verkligen vill byta nisch. De vill slippa vara ett politiskt parti och istället bli en utomparlamentarisk rörelse (oklart med vilket syfte, men det kanske märks med tiden). Centern har lyckats göra sig av med sina tidigare kärntrupper (ibland kallas de där tidigare kärntrupperna för ”hörnlundarna” men deras förebild, Börje Hörnlund, har redan lämnat Centern).

De försvann när Centerpartiet, med hjälp av all världens pengar, såg till att förlora sin själ. Så långt lyckades alltså den utomparlamentariska strategin. Och nu har de trappat upp ansträngningarna. Det är min spaning.

Jag ska först av allt medge att jag kan ha fel: det kan vara så att Centerpartiet faktiskt inte vill åka ur riksdagen. Det kan också vara så att de slåss för sitt politiska liv. För det är klart att de också vet  att de centerpartistiska kärnväljarna numera är klart färre än fyra procent, som Göran Eriksson skriver om i SvD . Och att slåss för sitt liv må få folk att reagera kraftfullt, men inte alltid så genomtänkt.

Men likväl står jag fast vid min spaning: Centern gör nog allt detta avsiktligt. Och eftersom en spaning ska innehålla tre exempel (enligt upplägg i Sveriges Radios Spanarna) kommer här mina tre exempel som visar varför Centerpartiet förmodligen redan i höst kommer att ramla ur riksdagen, byta partiledare och inleda en lång självkritisk ökenvandring:

  • Det är riskabelt att försöka klara sig på en enda fråga, Centerpartiet försöker göra företagarfrågor till sin fråga men klarar inte granskningen särskilt bra. De har skapat mer krångel, höjt arbetsgivaravgiften och får underkänt av företagarorganisationer som brukar stödja Centerpartiet och den övriga högern (Alliansfritt Sverige illustrerar det lysande här). Och med tanke på att de samtidigt glömt bort eller svikit tidigare ståndpunkter om kärnkraften  (förut mot, numera för), uranbrytning (tidigare mot, numera för), landsbygden och regionalpolitiken (brydde sig tidigare, numera ointresserade) så kan man ana vartåt det lutar.
  • Extremt dålig koll på kandidater: som om  hela tiden ber om uppmärksamhet. Och då syftar jag inte på den senaste stjärnan: riksdagskandidaten som tror att judarna är ansvariga för såväl andra världskriget som 11:e september-attackerna (han var tydligen väl känd för att vara konspirationsteoretiker och hysa rätt märkliga åsikter men i det här fallet handlar det nog om dålig research, även om man kan tycka att någon borde läst hans tidigare uttalanden innan han flyttades upp på listan). Den ambitiöse pressekreteraren på centerpartiets riksdagskansli, Jonas Pettersson, är klart mer signifikativ. Ni minns kanske honom: stjärnskottet som briljerade med att kalla Miljöpartiet för fascister, liknade SVT vid Gestapo och ”granskade”  byggnadsarbetare som han anklagar för att vara lata. För Jonas Pettersson är rätt logisk, när man tänker efter:
  • CUF doppar näsan i onyttigheter. Centerpartiet må vara ett av västvärldens rikaste partier, och ungdomsförbundet CUF har tydligen råd att satsa 3 miljoner kronor på helt vansinniga kampanjer. Men det lär inte hjälpa. Iklädda gröna näsor bevisar centerungdomarna att kunskaper, samhällsintresse och seriositet inte står så högt i kurs inom Centerpartiet längre:  CUF bryr sig uppenbarligen mer om rubriker än om att presentera genomtänkt politik. Därför kör de sin kampanj på temat ”fuck facket”. Kampanjen är egentligen ett tillräckligt skäl till varför Centern inte borde klara riksdagsspärren, så den spaningen borde räcka. Alliansfritt Sverige kopplar kampanjen till den rara centerpartist som vill förbjuda svärord, Sjölander sågar innehållet som (om man vill vara snäll) tyder på att CUF missförstått det mesta (vill man vara elak så ligger det nära till hands att säga att de verkligen är pajaser – vilket en del tyder på).

När jag tänker på Centerpartiets partistrateger och de reklambyråer de uppenbarligen använder kommer jag att tänka på Pengabrorsans lysande tolkning, ”En pajas på timlön”, som handlar om tuffa villkor på arbetsmarknaden. Fast Moneybrother tar ställning mot tuffa villkor. CUF tar ställning för tuffare villkor. Moneybrother är populär. Det är inte CUF. De är de verkliga pajasarna på timlön.

Kommentarer

Medierna, makten, moderaterna och miljonerna

2 kommentarer

Idag publicerar NA min krönika om miljonerna, makten, moderaterna och medierna. Läs den gärna här.

Nöjer mig här med att komplettera krönikan med några länktips och några fler exempel på det hemliga eller öppna stöd som moderaterna och högern får från media och från miljonärer.

Kommentarer

Försmådd friare eller revanschlysten roddare?

2 kommentarer

Idag meddelade miljöpartisterna i Örebro att de inte är intresserade av att samarbeta med några andra än Örebros högerpartier. Självklart har de inte frågat sina väljare vad de tycker – den absoluta majoriteten av dem som röstar på miljöpartiet förväntar sig nämligen att mp ska samarbeta med ”vänsterpartier” (enligt vallokalsundersökningar och andra undersökningar).

I ett slag så klarnade förutsättningarna inför höstens val ordentligt i Örebro (samtidigt blev de dock mer komplicerade för väljarna). Och i ett slag så blev alternativen i kommunvalet så mycket tydligare. Och så mycket viktigare.

Det var självklart bra att miljöpartiet, före valet, berättade hur de ser kommande års samarbete. Det gjorde de ju inte förra gången – då trodde (nästan) alla att de skulle fortsätta samarbeta med socialdemokraterna och vänsterpartiet. Jag minns exempelvis ett möte dit endast S, V och MP bjudits in och där värdarna berättade att det berodde på att de närvarande ändå bara var intresserade av ”vänsteralternativet”. Den inbjudne miljöpartisten, Fredrik Persson, sa ingenting annat – trots att han nog redan då bestämt att han ville samarbeta med högern.

Men för de örebroare som ser miljöpartiet som ett vettigt alternativ i valet så blev det mer komplicerat – de måste få tydlig information om att det röd-gröna samarbetet är brutet i Örebro – av miljöpartiet. Och för socialdemokraterna och vänsterpartiet blev det också lite krångligare – vi måste vara tydliga inför väljarna om att vi gärna samarbetar med miljöpartiet nationellt, men att vi i Örebro dessvärre inte står på ”samma sida” som miljöpartiet.

Så hur ska vi socialdemokrater uppträda i valrörelsen? Ska vi fortsätta agera den försmådde friaren som övergivits men fortsätter fjäska som om den uppvaktade kanske ska komma att ändra sig om friaren bara fortsätter tjata tillräckligt mycket? Eller ska vi agera som den revanschlystna roddaren som stämmer upp en peppande sång, böjer ner huvudet och tar ett fastare tag om årorna?

Egentligen känner jag mig mer som den försmådde friaren. Jag gillar miljöpartiet, tycker att deras politik bidrar till att göra politiken bättre – även den socialdemokratiska politiken förbättras av mp-samarbetet. Om jag idag skulle vara tvungen att välja ett annat parti att rösta på i riksdagsvalet så skulle det nog faktiskt bli miljöpartiet (sorry, Murad och andra trevliga vänsterpartister). Och flera av de aktiva miljöpartisterna i Örebro känner jag som engagerade entusiaster som vill göra Örebro bättre. Men tyvärr väljer miljöpartiet i Örebro hellre högerpolitik än vänsterpolitik. Och när de nu gjort det valet återstår inte mycket annat för oss än att böja ner huvudet och fortsätta framåt. De har gjort sitt val, och jag hoppas (och tror) att de nästa mandatperiod får vänja sig vid att sitta i opposition medan vi leder Örebro tillsammans med Murad Artin och vänsterpartiet.

Miljöpartiets val gjorde ju nämligen alternativen mycket tydligare:

  • antingen väljer man en politik som utvecklar Örebro och skapar nya jobb – eller så väljer man att fortsätta dagens stopp och slösa-politik där utveckling stoppas och där skattebetalarnas pengar slösas bort genom slarviga och tveksamma beslut.
  • antingen väljer man ett Örebro som för första gången i historien leds av en kvinna (Lena Baastad)  – eller så väljer man ett grabbstyre där Staffan Werme, Kent Persson och Fredrik Persson utgör makttrojkan (idag finns maktcentra i högerkoalitionen hos Staffan och Fredrik, men jag utgår från att Kent Persson inte kommer att släppa makten på samma sätt som nuvarande toppmoderaten Inger Högström-Westerling gjort).
  • antingen väljer man en kommunledning som faktiskt bryr sig om att fråga örebroarna (exempelvis genom regelbunden dörrknackning och andra dialogformer – som både V och S ägnar mycket tid åt) – eller så väljer man att fortsätta dagens bunkerstyre, där inget sker i öppenhet utan allt sker i förhandlingar i slutna rum och där inte ens 10 000 insamlade namn med krav på folkomröstning räcker för att de styrande ska bry sig.
  • antingen väljer man en majoritet som använder skattepengar till att investera i Örebros framtid – eller så låter man dagens högermajoritet fortsätta rea ut gemensamma tillgångar, dra ner på skolunderhåll och spara in på personal i äldrevård, skola och förskola.

Valet är tydligt. Och jag är hellre roddaren som tillsammans med många andra människor tar nya tag än den försmådde friaren som fåfängt fortsätter fjäska. Nu kommer jag att lägga ännu mer kraft på att samtala med örebroarna om alternativen. Och jag är övertygad om att det kommer att gå bra. Vårt mål om att få 45 procent av örebroarnas röster är inte orealistiskt, och eftersom jag tror att vänsterpartiet i Örebro också kommer att göra ett bra val tror jag att det räcker till att få ett tydligt mandat att leda Örebro.

Om några månader tror jag att miljöpartiet kommer att ångra sitt val. Dels för att deras högerkurs i Örebro kommer att kosta dem många röster (jag tror att fler än man tror nu reagerar mot mps val). Och dels för att deras val placerar dem i opposition. Vi har gång på gång bett att få samtala om framtida samarbete med miljöpartiet i Örebro, men de har inte varit intresserade. Dagens besked var tråkigt men inte överraskande. Nu vet vi förutsättningarna, så nu är det bara att köra.

Och eftersom jag redan kryddat med några halvtaskiga liknelser, kan jag lika gärna avsluta på samma sätt:
Som Jake och Elwood Blues skulle ha sagt: ”Det är 142 dagar kvar till valet. Vi har en stark politik, nästan hälften av platserna i Kommunfullmäktige och vi har massor av väljare att samtala med. Det är mörkt, men det är bara för att vi har solglasögon. Hit it!”