Etikettarkiv: Barcelona

Kuvert, dyngspridning och Mourinho

I fotbollsvärlden ägnar sig den briljante skitstöveln José Mourinho åt att prata om allt annat än den fotboll som spelas på planen (eller som hans lag – just nu Real Madrid – vägrar ägna sig åt på planen där de hellre spelar handbollsförsvar med dubbdobbsattacker på motspelarna). I Örebro-politiken har de borgerliga partierna (m, mp, fp, c, kd) bestämt sig för att inte prata om politik i den valrörelse som pågår – de vill hellre prata om allt annat.

Det är kanske begripligt: de har nämligen inga svar på kaoset i förskolan, den ökade barnfattigdomen, att fler är beroende av socialbidrag eller att Örebro gått miste om jobb och tillväxt de gångna åren. De borgerliga partierna vill helst av allt få chans att kasta dynga mot oss socialdemokrater. Det är deras favoritsport, precis som attacker mot domarna är Mourinhos mest framgångsrika taktik för att hans spelare ska slippa undan kritik och press.

Nu senast handlar det – återigen – om kuvert. Trots att det är uppenbart att vi socialdemokrater inte skickat ut något brev till anhörigscentrums nätverk (vi har ju inte ens tillgång till adresserna) så fortsätter de borgerliga partierna, tillsammans med likaledes borgerliga Nerikes Allehanda, att skriva om dessa kuvert. Trots att vi valde att ställa in det aktuella arrangemanget så fort vi fick reda på att en inbjudan gått ut i kommunala kuvert så fortsätter dyngspridandet. För de borgerliga partierna vet att det är deras enda chans. Och NA inser väl detsamma.

Att Staffan Werme vräker på ytterligare är väl egentligen inte värt någon ytterligare kommentar, men eftersom ingen verkar bry sig om fakta i kuvertfrågan så ska jag bara i korthet förklara läget.

  • Tidigare har det funnits kommunala kuvert som visade att brev kom från kommunalrådskanslierna (majoritet och opposition). Dessa togs bort för några år sedan. Nu finns bara kuvert med avsändare ”Örebro kommun, Kommunledningskontoret”
  • Istället för dessa kuvert så använde vi de enda kuvert vi hade för de utskick som vi betalade med de pengar som vårt parti fått sig tilldelat. Det blev de borgerliga partierna arga på.
  • Då bad vi om kuvert som visade att breven var skickade från ”oppositionskansliet” (då var vi ju i opposition), men det fick vi inte.
  • Då tryckte vi – för partiets egna pengar – upp kuvert med Socialdemokraterna som avsändare, utan att blanda in Örebro kommun. Fast det har de ju också kritiserat.

Faktum är ju att de borgerliga partierna inte är så bra på det där med att fråga örebroarna om deras åsikter och att lyssna på örebroare som hör av sig. Senast igår vägrade de att vara med när Lärarnas Riksförbund bjudit in till utfrågning om Rudbecksskolans nedläggning. Argumentet då var att ”vi har redan fattat beslut” och att ”det inte var ett bra sätt att föra dialog” – min utgångspunkt är att man bör lyssna på argument även när man fattat beslut och att det bör vara de som vill träffa politiker som bestämmer formerna för detta.

Och det är egentligen det allt detta handlar om. De borgerliga partierna vet att de fick minskat förtroende av örebroarna i höstas och eftersom en del av dem därmed bekräftar en långvarig nedåtgående trend (folkpartiet har tappat i de senaste 3-4 valen) så väljer de att – precis som José Mourinho – flytta uppmärksamheten från det som är huvudsaken.

Det kan verka som om jag jämför José Mourinhos beteende med ledande borgerliga företrädare i Örebro, men det är en orättvis jämförelse. José Mourinho är bevisligen briljant och framgångsrik, och framgångsrik har inte den borgerliga politiken i Örebro varit.

Zlatan eller Eto’o? Vem lyckades bäst?

Se detta som en service till de där lallarna som nu anser det bevisat att Eto’o är bättre än Zlatan. De där som nu påstår att Inter blivit bättre när Zlatan lämnade.

Eto’os statistik säsongen 2009/2010:48 spelade matcher (4102 minuter) i Inters tröja: 16 mål

Zlatans statistik 2009/2010:41 spelade matcer (3036 minuter) i Barcas tröja: 21 mål (och 43 assist)

Vem tycker ni verkar ha lyckats bäst?

Den enkla sanningen är att sånt där inte går att se första året. Ytterst få spelare lyckas fullt ut under sitt första år. Särskilt inte i en klubb som Barcelona där det finns en hel del taktik och speltänk som måste läras in först. Se på Thierry Henry: en rätt hyfsad spelare (…) som inte lyckades alls första året (i den här fantastiska Offside-artikeln får man en förklaring). Nästa år! Då ni! Zlatan till vänster, Villa centralt och Messi till höger. På mittfältet Fabregas/Iniesta, Xavi och Busquets/Keita/Toure. Då är det knappt att det behövs en backlinje över huvudtaget…

4102

Toppbetyg för min blogg… (gör jag inget annat?)

Idag var jag med i Radio Örebros program Rakt på sak (lyssna här) och pratade om planeringen inför valet nästa år. I studion var, förutom Mussie Ephrem (v) och Bo Rudolfsson (kd), webbstrategen Roger Elverskog från NPP/Day8 som dessutom hade betygssatt webbnärvaron för oss tre politiker. Och jag fick en femma! Men det fanns en baksida: för det första påpekade han att jag fick högt betyg – trots att ”bloggen är jätteful” och dels kom frågan om jag inte gör något annat än bloggar och så…

Och där känner jag ett behov av att försvara mig. Skriver detta gör jag klockan 22.40 hemma i soffan framför slötittande på helgens Barcelona-match. Och precis innan jag åkte till radion hade jag varit ute och delat ut brev hos boende i Tybble och Almby, som handlade om att vi varit där och knackat dörr tidigare. Och igår kväll var jag ute och knackade dörr i söder-city. Och idag jobbade jag faktiskt i stort sett oavbrutet mellan 9 och 20. Så det så.

Vad gäller de utseendemässiga bristerna på denna blogg så inser jag att jag måste göra något åt det. Någon gång när jag orkar och hinner. Och när jag lärt mig hur man gör…

PS Det jag sa i radion – i korthet – var följande: bloggar och webbnärvaro är viktigt, i första hand för att skapa relationer och skapa förutsättningar för riktiga samtal. Till exempel vid dörrknackning. För övrigt har vi socialdemokrater knackat på hos drygt 1000 personer under de senaste två veckorna. Och nästan ingen var negativt inställd (apropå nyheten förra veckan). Med den takten ska vi nog klara att bräcka vårt rekord från 2006: 30 000 knackade dörrar… (läs mer om min syn på detta här)

Och varför är det inte legitimt att gnälla över usla domare?

Jag vet att jag ofta är kritisk mot domarinsatser i fotboll. Oftast – men inte bara – när Hammarby spelar (t ex var fick domaren 6 minuters tillägg från i Manchester-derbyt i helgen?). Jag har inga problem med att erkänna att Hammarby (särskilt i år) förlorat mot bättre lag. Göteborg var värda att vinna i söndags, ÖSK i våras (de hade tur sist på Söderstadion, men det var inte domarens fel) och så vidare. Men då och då avgör domarinsatsen resultatet. Som ikväll, då GAIS fick en tveksam straff strax efter att Hammarby inte fått (en lika tveksam?) straff. Slutresultat: 3 poäng till GAIS, ingen till Hammarby. Teoretiskt sett hade Hammarby fått med sig en poäng om domarens straffbedömningar varit annorlunda.

Och det finns fler exempel: Elfsborg fick en tveksamt dömd straff i våras. Resultat 1 Hammarbypoäng istället för 3. Helsingborg hockeytacklar Hammarbys målvakt och gör mål regelvidrigt. Resultat: 0 Hammarbypoäng istället för 1. AIK vinner vårderbyt efter att ett Hammarbymål (felaktigt) blivit avvinkat för offside. Resultat: 0 Hammarbypoäng istället för 1. Elfsborg får både tveksam frispark (som slås direkt i mål) och felaktig straff (av samma domare som gjorde fel i våras!). Resultat: 0 Hammarbypoäng istället för 1. Och så igår: Hammarby 0 poäng istället för 1.

Jag skulle kunna räkna upp fler exempel där jag anser att domaren gjort fel (tycker t ex vi skulle haft straff – och därmed 3 poäng – mot Halmstad i våras), men de är inte lika uppenbara som ovanstående (läs t ex SvDs bedömning av ovanstående). Ovanstående exempel räcker dock långt. Till exempel till säkrare mark i tabellen istället för kvalplats (6 poäng upp).

Så varför ska man inte få påpeka det? Varför är det inte legitimt att gnälla över att allsvenskan har ett antal usla domare?

Jo, jag vet invändningarna: ”det drabbar alla lika” säger någon. Nej, det gör ju inte det – om det gjorde det skulle jag inte gnälla, men visa mig exemplen som visar att alla drabbats så hårt.

”Domare är bara människor”, säger någon. Visst, men deras jobb är att döma – de har betalt för det. Då ska de i alla fall göra det någorlunda hyfsat (läs Jimmys kloka ord om märkliga domarnivåer här).

”Men om Hammarby gjort fler mål skulle det ju inte vara något problem”, säger någon. Visst, men är det verkligen rimligt att kräva att alla lag ska ha så stora marginaler i en jämn serie som allsvenskan? Är det rimligt att alla lag har Barca-marginal på sina segrar för att kunna kosta på sig en eller annan felaktig straff? I så fall är det väl rimligen någon annan sport än fotboll vi pratar om, eller?

Så jag fortsätter nog att gnälla. Och jag lär fortsätta tycka att det är märkligt att vissa alltid slipper undan straff. Eller är det någon som tror att till exempel IFK Göteborg straffas för att deras spelare konsekvent fuskar genom att flytta på målställningarna? Skulle inte tro det säger jag, samtidigt som jag hör hö-hö-hö-skratten som menar att ”de är ju bara smarta, där ser man vad internationell rutin gör, hö hö hö”. Visst, varför spela matcherna överhuvudtaget? Varför inte låta domaren och de internationellt erfarna spelarna spela kort om saken i någon rökig lokal. Då slipper man ju i alla fall se eländet.

När fotboll räddar liv

Som de flesta nog har gissat tycker jag inte att fotboll ”bara är en lek”, och det finns gott om exempel på att fot2009-07-24_camiseta_solidaria_gamper_009boll faktiskt spelar roll i människors liv på riktigt. Men ikväll visar FC Barcelona något mer än det, något ännu mycket större. När Barcelona spelar mot Manchester City i ”The Gamper Trophy” spelar de i specialframtagna tröjor som kommer att auktioneras ut till förmån för flyktingar i världen genom UNHCR (FNs flyktingorganisation) (”Més” är ett samarbete mellan Barca, Nike och UNHCR). Dessutom säljs 1899 exemplar av den ursnygga tröjan för att dra in ytterligare pengar. Det är det som menas med ”Més que un club”/”Mer än en klubb”. Det är att ta sitt ansvar för världen. Att Barcelona dessutom spelar världens vackraste fotboll (normalt med Unicef som enda ”reklambudskap”) och att Zlatan förhoppningsvis gör premiär ikväll får väl ses som en bonus…