Just nu är det mycket nyheter, mycket åsikter och mycket tyckande om hur Örebro kommun investerar i olika idrotter. Längre ner finns rapporter, siffror och lite annat för den som har bestämda åsikter (jag tror att det är en bra idé att ta reda på fakta innan man är tvärsäker om vad som är rätt och fel i investeringsfrågor). Grundläggande principer tycker jag det är lätt att vara tvärsäker om:
- Det är bra att vi med skattepengar underlättar för barn och ungdomar att idrotta (och engagera sig på andra sätt).
- Fördelningen av resurser ska ske jämställt (mellan killar och tjejer), bidra till att utjämna ojämlikhet i samhället och bidra till att fler engagerar sig på olika sätt.
Om vi är överens om det kan vi gå vidare. Man kan självklart invända mot dessa principer, men då handlar diskussionen inte längre bara om prioritering av investeringar utan om olika politiska ståndpunkter.
Först av allt: det är avgörande att skilja på antal och andel. Om man till exempel vill satsa mer på ”tjejidrott” är det viktigt huruvida man menar idrotter som övervägande utövas av tjejer (hög andel tjejer) eller idrotter som har flest tjejer som utövare (antal). Här är två diagram ur ”Idrotten i siffror (2013)” som visar att det är lite skillnad, beroende på vad man pratar om (notera dock att just de här siffrorna handlar om medlemmar och inte aktivitet):
Om man istället studerar aktivitet så blir skillnaderna ännu tydligare, fotbollen sticker ut rejält om man bara tittar på aktiviteter för barn och ungdomar.
Mot detta sätt att redovisa kan man självklart också ha invändningar: det missgynnar ensamidrotter som inte redovisar aktivitetsstöd på samma sätt och det kan ju tänkas att fler skulle ägna sig åt till exempel innebandy om det fanns fler tider i landets hallar. Men å andra sidan är det kanske inte troligt att någon annan idrott skulle kunna peta fotbollen (världens största sport) från förstaplatsen, även om det fanns obegränsat med hallar?
Oavsett det, det finns invändningar mot all statistik. Statistiken nedan kompletterar bilden, men ger självklart inte heller hela bilden.
Örebro kommun lägger varje år många miljoner på idrott i olika former (mer om det här: http://bjornsundin.speedhost.me/2013/06/60-miljoner-till-idrotten-varje-ar-ar-400-000-till-eco-orebro-lite/). Exakt hur mycket är faktiskt svårt att redovisa, men det handlar om minst 60 miljoner kronor när man räknar bidrag och subventioner på anläggningar. Men sanningen är att det handlar om mer än så egentligen, eftersom det till exempel finns kostnader för anläggningar som kommunen helt enkelt bara räknar in i budgeten utan att redovisa som subvention. Det där är alltså pengar som betalas ut varje år, det vi brukar kalla ”driftspengar”.
En investering i till exempel en konstgräsplan, en skatepark eller en idrottshall innebär att man betalar byggföretag och leverantörer och därmed får man en ”investeringssumma” men eftersom anläggningen står kvar under lång tid räknar vi inte den summan som den avgörande: det viktiga är vad investeringen kostar per år. Då kan man konstatera att en konstgräsplan (ca 7 milj i investering, ca 1,8 milj/år i driftkostnad för ränta på investeringen och skötsel) kostar lite per timme eftersom den (i normalfallet) inte kräver uppvärmning eller annat. På samma sätt är det med en skatepark (18 milj i investering, ca 1,7 milj per år för drift och kapitalkostnad). En idrottshall kostar dock mycket mer. Dyrast är självklart ishallar som kräver både värme och kyla förutom att själva investeringen är hög. Sedan kostar olika hallar olika mycket pengar. Friidrottshallen som byggdes för några år sedan (Tybblelundshallen) kostade mer än 50 miljoner i investering och kostar varje år cirka 5 miljoner i drift.
Jag ska inte ge mig in på byggnadsteknik (jag är inte expert på det) men hur dyr en anläggning blir beror dels på själva byggnaden (takhöjd, totalyta, yta på olika hallar/delar, bärande balkar med mera) men också på vilken utrustning som krävs i den. Driftkostnaden beror dels på hur stor investeringen var men också på hur mycket den dagliga skötseln kostar liksom olika andra driftskostnader.
Det avgörande är alltså vad det kostar kommunen per år. Intäkterna från de hyror som föreningarna betalar för anläggningarna motsvarar inte på långa vägar kostnaderna, särskilt inte på hallar. Siffrorna ovan beskriver bara kommunens kostnad, inte vilka intäkter kommunen får in.
Att bygga ett ”gymnastikens hus” (som nu diskuteras en del) kostar mycket. Vi har inte detaljstuderat detta (det är vad som i så fall skulle göras i en ”förstudie” som kostar några hundra tusen kronor att göra), men utifrån de planer som presenterats, vad liknande anläggningar kostat i andra kommuner och vad marken skulle kosta i den typ av centralt läge som föreslagits så är det osannolikt att investeringen skulle hamna under 100 miljoner. Den årliga driften skulle då sannolikt bli mellan 5 och 10 miljoner kronor. Hyresintäkterna från en sådan hall har (av gymnastikföreningarna och kommunens tjänstemän) beräknats till cirka 2,6 miljoner kronor per år men idag betalar föreningarna ”bara” en tredjedel av den summan. Men oavsett hur mycket föreningarna betalar av ett nytt ”gymnastikens hus” så kommer kommunen i så fall få betala mellan 2,4 och 7,4 miljoner per år för anläggningen. Fast förmodligen mer, eftersom det lär bli tufft för Örebros föreningar att bära en så mycket högre hyra. Särskilt om vi vill att fler barn och ungdomar ska kunna delta (redan idag kostar barngymnastik runt 1300 per termin och barn – rätt många har inte de pengarna).
Idén om ett ”gymnastikens hus” är inte avfärdad, den kommer fortsätta diskuteras. Inget beslut fattades på sammanträdet med Programnämnd Samhällsbyggnad, Fritidsnämnden har även i fortsättningen ansvaret för att bidra till att så mycket fritidsaktiviteter kan genomföras i Örebro, och då är gymnastikens behov en självklar del.
Här finns utredningen om gymnastikens lokalbehov: Gymnastikens lokalbehov, rapport maj 2015 (sammanfattning här: Gymnastikens lokalbehov, tjänsteskrivelse)
Vad vi konstaterat är att man måste skilja på de olika behov som redovisas som skäl till varför man vill ha denna anläggning:
– Dels handlar det om den kö som finns till gymnastiken, barn och ungdomar som helt enkelt inte ”får plats” i gymnastikverksamheten idag. Delar av det problemet handlar om brist på halltider och dåliga förutsättningar, och den delen konstaterar utredningen från Kultur och Fritidsförvaltningen att det går att göra mer med. Dels handlar det om att effektivisera bokningssystemet så att hallar inte står tomma så mycket (de står inte bara tomma på fredags- och lördagskvällar, det har varit för mycket fokus på de tiderna – då barn självklart inte ska träna), dels handlar det om att skapa mer tider i hallarna genom att t ex fotbollen ska vara utomhus (på konstgräsplanerna). Men kön beror också på ledarbrist, att det inte finns tillräckligt många vuxna som kan leda barn och ungdomar, och det problemet löses inte genom ett ”gymnastikens hus”.
– Dels handlar det om att de som vill satsa på gymnastiken (elitsatsningar eller helt enkelt bara bli duktigare) har för dåliga förutsättningar i Örebro idag. Oscariahallen byggdes för gymnastikens behov (klar 2006) och är fortfarande en bra anläggning, även om det självklart finns bättre anläggningar på andra ställen. Det finns dock ett problem med att mycket tid går åt till att plocka fram och tillbaka utrustningen eftersom hallen används av skolan på dagarna (vilket är tur – tomma hallar är väldigt dyra). Det måste man jobba med framöver. För att få ännu fler som blir ännu duktigare på gymnastik är det mycket möjligt att man framöver behöver bygga ytterligare någon anläggning särskilt anpassad för gymnastikens behov (det ska Fritidsnämnden jobba vidare med) men det är inte säkert att det lämpligaste sättet att göra det är att bygga en stor anläggning, ett ”gymnastikens hus”, som innebär massor av skjutsande för nästan alla i Örebro.
Att vi nu inte går vidare med att förbereda byggandet av ett ”gymnastikens hus” beror alltså dels på att det kostar enormt mycket pengar, och just nu behövs extremt mycket pengar för att bygga förskolor och skolor och vårdboenden. Men det beror också på att man – innan man gör en sådan enorm satsning – måste utreda vilka behov det löser.
Det finns många idrotter som har stora behov av fler anläggningar. Att gymnastiken organiserar störst andel tjejer innebär inte att de av jämställdhetsskäl automatiskt måste stå först på investeringslistorna: Ridsport, konståkning, friidrott och volleyboll har nästan lika hög – eller högre – andel tjejer. Friidrott, dans och ridning organiserar alla ett stort antal tjejer. Fast ingen idrott organiserar så många tjejer som fotbollen, så om man alltid skulle gå på vad som ger mest för flest tjejer skulle alla satsningar göras på fotbollen – men det gör de inte. Som kostnadsredovisningen ovan visar så är det inte så att fotbollen får ”alla” pengar som satsas på idrott. Tvärtom. Om man skulle se till krona per utövare skulle fotbollen sannolikt inte se så gynnad ut i kommunens ekonomi som en del påstår.
Här finns fler handlingar för den som vill läsa mer:
Handlingar om aktivitetsparken i Drottningparken, ”skateparken”: 1505aktivitetspark Tjänsteskrivelse till nämnd , Aktivitetspark1505, Ombudgetering aktivitetspark
Här finns en del andra inlägg jag tidigare skrivit om idrottsfrågor:
http://bjornsundin.speedhost.me/2012/06/fler-konstgrasplaner-nu-landar-vi-fragan-fb/
http://bjornsundin.speedhost.me/2012/08/reaktioner-pa-kif-raddningen/
http://bjornsundin.speedhost.me/2012/10/kan-ett-fritidskort-fa-fler-foreningsaktiva-fb/
http://bjornsundin.speedhost.me/2013/01/omdiskuterad-hall-for-fotboll-framtidstro-och-nya-jobb/
http://bjornsundin.speedhost.me/2013/06/nagra-ord-om-eco-orebro-och-kommunens-stod-till-basket/