I programbladet för ”Where the action is” berättar Millencolin (som jag skulle ha sett i Örebro i söndags om det inte varit för att någon genom att bryta sig in i bilen fick mig kvar i Stockholm så jag kom när de spelat halva konserten) att Örebro vill instifta ett pris i deras namn. De menar för övrigt att mer måste göras för musikscenen i Örebro (och det har de rätt i, lyckligtvis är mycket på gång) och det kändes rätt bra att två dagar efter spelningen i Örebro få sätta upp frågan om ”Millencolin Music Prize” på dagordningen för nästa sammanträde med Kultur- och medborgarnämnden.
Jag skrev om min idé till priset på den här bloggen efter Millencolins spelning i Conventum i oktober förra året och i november fattade nämnden beslut om att ge förvaltningen i uppdrag att utreda frågan vidare. Det har de (Christer Moll) gjort nu (läs handlingen här) och han och jag har under försommaren träffat Millencolin två gånger och vid en av träffarna var även NAs ledning med. Och nu går vi vidare!
Förslaget är att vi avsätter 75 000 kronor för priset och att huvuddelen av den summan går till det arrangemang då priset ska delas ut. Det vi diskuterat med Millencolin (och NA) är att dela ut priset under senhösten/vintern vid en ”gala” i Örebro där både något etablerat band och flera oetablerade band kan spela. Vår förhoppning är att vi på det sättet ska starta en årligt återkommande musikgala med eftertraktade biljetter där man dels uppmärksammar Örebroband som slagit igenom och är goda ambassadörer för Örebro och att man dels ger band på frammarsch en årlig chans att göra en spelning inför en större publik.
Nästa sammanträde med Kultur- och medborgarnämnden är den 16 augusti och förhoppningsvis går vi då vidare med idén. Kanske väntar vi med att fatta det avgörande beslutet till septembermötet (ledamöterna i nämnden kan vilja ha lite mer tid på sig för att fundera igenom frågan).
”Skänk en miljon till en luftvärnskanon”?
En gång i tiden samlade Vietnamrörelsen in pengar för att FNL skulle kunna köpa vapen att försvara sig mot stormakten USA. Sådant görs inte längre. Men efter några veckors bombningar av Libanon kan jag inte komma undan tanken: är det inte just sådant stöd som de civila libaneserna skulle behöva? Jag inser också att mer våld inte är lösningen, men i maktlösheten över att en skurkstat (Israel) får utsätta civila för bombningar för att komma åt andra skurkar (Hizbollah) medan världen tittar på så passerar de märkligaste tankar.
750 000 oskyldiga libaneser (tillsammans med några tusen skyldiga Hizbollah-soldater) är på flykt i sitt eget land. Hundratals har dödats. Ett helt land ligger i spillror (borde inte Israel i efterhand få betala tillbaka de pengar som resten av världen nu pumpar in i katatrofhjälp). Och så igår: efter flera timmars bombninar dödar Israel FN-soldater i en välkänd postering – efter tiotals varningar och vädjanden från de beskjutna FN-soldaterna. Ett misstag säger Israel. Skitsnack, säger jag (och Kofi Annan). Om Israel tar så fel måste de ha världens sämsta och minst samordnade armé. Och det har de inte. De har sannolikt världens effektivaste armé. Som just nu jagar halva Libanon på flykt. Och vad har libaneserna att försvara sig med?
Ännu en ”liberal” som hyllar angreppskrig och dödande
I elva dagar har Israel attackerat Libanon, totalt har 1 800 mål angripits, mer än 300 oskyldiga libaneser dött och en fjärdedel av landets befolkning är på flykt. Detta tycker Liberala Ungdomsförbundets ordförande Fredrik Malm är så roligt att han ”skämtsamt” utnämner Israel till mittback i sin drömelva för alliansen. Så här skriver han på sin blogg:
”Staten Israel kan ibland spela lite för brutalt i markeringsspelet och ligger väldigt högt upp i banan, ofta utanför straffområdets gröna linje. Spelar alltid med riktig killer instinct, Alliansens Ulvskog med dubbla benskydd.”
”Lite för brutalt”. 11 dagars angrepp på oskyldiga libaneser.
”Riktig killer instinct”. 300 döda.
”Lite för brutalt i markeringsspelet”. Angrepp på självständig nation.
Kul?
Fredrik Malm vill bli riksdagsledamot för folkpartiet. Kul?
Äntligen semester
Så var aktiviteterna under Almedalsveckan genomförda och Visby har gått in i den ”mellandagskoma” som präglar staden dagarna efter att alla (rekordmånga i år) opinionsbildare, politiker och journalister åkt hem och innan de ”vanliga turisterna” återtagit gatorna. Vårdförbundet hade skapat en Vårdmötesplats Visby där 20 olika organisationer ordnade 30 aktiviteter, med över 1000 deltagare totalt. Att samordna det där har inneburit rätt mycket jobb så nu tar jag semester.
I början av augusti börjar valrörelsen på allvar och då är jag ledig från jobbet för att ägna all kraft åt att se till att Sverige, Örebro och Örebro län även i fortsättningen styrs för att alla ska med. Det har stundtals varit tufft att bita ihop och inte lägga sig i de partipolitiska diskussionerna under Almedalsveckan men veckan har verkligen visat på skillnaderna i svensk politik: det är inte bara snack att den borgerliga alliansen kommer att förändra Sverige om de får chansen. Många av deras förslag är drastiska men få kommer att få lika långtgående konsekvenser som att höja avgiften till a-kassan samtidigt som ersättningen sänks. På sikt väntar ett helt annat Sverige – med en arbetsmarknad där arbetsgivarna har trumf på hand och där vi löntagare är utsatta. Brukar inte ta till kraftord om den borgerliga politiken men på det där området är jag riktigt j-a orolig. Och sedan tillkommer andra förslag: försämringar i föräldraförsäkringen, hårdare tag mot nysvenskar, reaktionär skolpolitik, obefintlig miljöpolitik och så vidare. Men om det lär jag väl blogga tillräckligt under valrörelsen. Ha en trevlig sommar!
Tung vecka nästan över
Har varit i Visby denna vecka och det är alltid trevligt. Fast denna vecka har det varit otroligt mycket jobb. Jag jobbar ju på Vårdförbundet och har varit ansvarig för förbundets aktiviteter under Almedalsveckan i år. Totalt har vi haft 30 arrangemang på vår gård (Vårdmötesplats Visby) och det har inte varit särskilt mycket av vare sig sömn eller ledig tid.
Och eftersom VM inte är över (Hammarby gjorde ett pinsamt bottennapp igår så det pratar vi inte om) så blir det en kortis om fotboll.
Till dem som försvarar Sveriges insats i VM med påståendet ”vi kan inte vänta oss mer av ett så litet land som Sverige”: Hur många invånare tror ni Portugal har? Portugal föll i årets semifinal, liksom i semifinalen i EM 2000. De gick till final i förra EM. Portugal har 10,5 miljoner invånare…
Fortfarande förbannad
Jo, jag är fortfarande förbannad över den pinsamma svenska insatsen mot Tyskland (hade vi inte haft Isaksson i mål hade det blivit riktigt pinsamt). Och vad säger Lagerbäck?:
”Nu hade vi inte en bra inledning av dagen mot Tyskland. Men uppnår man två delmål av tre så är det ganska okej.” (Lagerbäck om matchen landslagets prestation i VM).
”Jag tycker att killarna föll med flaggan i topp. De gjorde en näst intill heroisk insats med en man mindre på planen.” (Lagerbäck om matchen. Det blev 0-2, tyskarna hade 25-5 i avslut, 10-2 i avslut på mål och ett bollinnehav på 63-37. Det är utklassning.)
”Vi ligger ganska rätt och det är små marginaler att de lyckas. Hade vi varit mer aggressiva hade vi kunnat avstyra det.” (Lagerbäck igen. Hur ser det ut när det är ”inte helt rätt”?)
Jag vet att det är förutsägbart att alla skäller på Lagerbäck, men jag har tyckt att han är fel man sedan han var halva Lars-Tommy (fast jag trodde nog att det var Tommy som var den störste tryghetsknarkaren av de två). Och jag tycker att det är dags för ombyte nu – någon som faktiskt tänker fotboll, tänker ”gör mål” och som kan ifrågasätta en del av de spelare som alltid får vara med. Se bara vad vanBasten gjort med det holländska laget genom att ifrågasätta alla och börja om på nytt (jaja, men matchen mot Portugal var så osannolik att man inte kan dra några slutsatser av den). Holland har 16 miljoner invånare, vi har 9. Är det någon som på allvar tror att skillnaden mellan våra landslag beror på de sju miljonerna? Annars har Johan Esk på DN skrivit den klokaste analys av Sveriges insats som jag hittills läst.
Och så avslutningsvis: ”Jag var väl lite osäker eftersom jag haft så lite träning i positionen tidigare, men jag tycker att jag har växt n i positionen.” (Niclas Alexandersson, som förutom att han missade markeringen på Gerrard i Englandsmatchen säkert gjort så gott han kunnat – det är ju inte hans fel att han är en av Lagerbäcks största favoriter).
Små länder kan slå stora…
Svenska herr fotbollslandslaget har faktiskt inte förlorat mot Tyskland sedan 1992. Se där, en sanning som kan pigga upp en såhär dagen före åttondelsfinalen. Å andra sidan har vi inte vunnit mot Tyskland sedan 1958… Efter att ha läst den statistiken kom jag på att det ju inte är sådant som avgör. Och inte heller är det hur stort landet som avgör. Visst har Brasilien, Tyskland och de andra befolkningsmässiga jättarna ett försteg i att ha många spelare att välja på. Men å andra sidan har Portugal 10 miljoner invånare och Holland 16. Och de är ju rätt bra de också. Fast i detta VM är det rätt ont om matcher där små länder slagit stora (om man med ”små” menar länder som inte är mycket större än Sverige…). Men USA förlorade mot Tjeckien (cirka 10 miljoner invånare) så det är inte omöjligt… Fast idag är det midsommarafton och jag antar att man ska göra annat än att räkna på sådant… Trevlig midsommar.
Äntligen beslut om mässan!
Antar att man borde fira idag. För idag strax efter lunch beslutade jag tillsammans med en klar majoritet i kommunfullmäktige att arbetet med en ny city-mässa ska fortsätta. Jag tror att det kommer att bli med city-mässan som det är med Conventum – först ifrågasatt men efterhand accepterat och idag en självklar del av Örebros tillväxt och besöksnäring. Idag är det få som ifrågasätter Conventum-satsningen.
För två veckor sedan fick jag ett mail från VDn på HKC Hotels (som bland annat driver Radisson i Örebro), Kurt Östlundh, där han ifrågasatte mässprojektet. Normalt brukar jag inte lägga ut mail jag fått här, men eftersom han skickade samma text som debattartikel till NA någon dag senare så antar jag att det är okej, och eftersom jag i mitt svar till honom motiverade mitt ställningstagande när det gäller mässan så lägger jag ut mitt svar och länkar till hans ursprungliga brev.
”Hej och tack för ditt mail! Jo, projektet med en ny mässa har kommit långt och när det behandlas av Kommunfullmäktige kommer jag att rösta ja. Låt mig förklara varför.
För det första. Det är viktigt att skilja på de två projekten. Att bidra till en modern mässhall – kopplad till Conventum – är en angelägenhet för kommunen men att driva en mässhall ska helst inte kommunen vara inblandad i. Och att driva hotell är inte en kommunal verksamhet – och så är det inte heller planerat.
För det andra. Vi gör nog helt olika bedömningar av potentialen för en modern mässanläggning. Ingenting tyder på att internet och ny teknik minskat behovet av möten, tvärtom tycks det vara tvärtom. Och jag tror att en ny mässanläggning i Örebro, med goda möjligheter till samutnyttjande med Conventum har mycket goda förutsättningar. Jag är övertygad om att den kommer att skapa många nya jobb i Örebro och att den på många sätt kommer att vara unik både vad gäller läge, funktion och när det gäller transporterna till den.
Stockholm och Göteborg är i särklass – och det är inget konstigt med det. Elmiamässan i Jönköping har dock problem, mycket beroende på läget utanför stan. Eftersom jag i mitt arbete (jag är ju bara fritidspolitiker) på nära håll kan följa planeringen av en av Sveriges stora stämmor/mässor (jag arbetar som förbundssekreterare på Vårdförbundet som varannat år arrangerar Vårdstämman med ca 6-7000 besökare) vet jag att det finns goda möjligheter att konkurrera både med Stockholm och Göteborg om den typen av arrangemang. Så även om det finns många arrangemang som aldrig kommer att vara aktuella i Örebro så finns det goda möjligheter för många andra. Och en Vårdstämma i Örebro (i så fall 2009) skulle generera 20-30 miljoner kronor i intäkter till Örebros näringsliv. Och det är summor som är lätt att översätta till nya jobb.
För det tredje. För att vi ska ha råd att satsa på äldrevården i Örebro behöver vi nya jobb och ökade skatteintäkter. Som du förstår tror jag att mässan är en del i detta. Men dessutom: vi bygger ett stort demensboende med cirka 80 platser (förhoppningsvis med start i höst) och de senaste åren har vi fått en mycket stor mängd seniorboenden (”vanliga lägenheter” anpassade för äldre som inte har tunga vårdbehov). Det finns säkert intresse av fler seniorboenden centralt i Örebro (även om många är på väg att bli klara/har blivit klara) men jag tycker att det är tveksamt om kommunen ska engagera sig ytterligare i det. Vid sidan av de satsningar ÖBO gör på seniorlägenheter så satsar väldigt många privata hyresvärdar på detta och det finns verkligen inget egenvärde i att kommunen som sådan är hyresvärd (ÖBO som kommunalt bolag ska dock utvecklas och bidra till ökad blandning i Örebro – och det är ett av skälen till deras många seniorboenden).
Jag har full respekt för din tveksamhet, jag vet att du delar den med många andra. Men jag är övertygad om att en ny mässhall är en klok satsning för en stad som Örebro: landets demografiska mittpunkt med goda kommunikationer och god hotellkapacitet.
Så: när ärendet kommer upp i Kommunfullmäktige kommer jag att rösta ja. Om du är intresserad av att diskutera detta vidare är det bara att du återkommer och föreslår någon tid.”
Märkliga undersökningar
Jag står på riksdagslistan för socialdemokraterna i årets val (plats 11 – jag lär inte komma in) och blir därmed tillfrågad om vad jag tycker i diverse frågor. Häromdagen fick jag en enkät från Företagarna om vad jag anser om frågor som ”rör företagsklimatet”. Många av frågorna var visserligen rätt relevanta men man blir alltid så fascinerad när frågor om exempelvis skattenivån i Sverige definieras som en ”företagarfråga”. Om det vore så att höga skatter motverkade företagande och tillväxt borde Sverige ligga i botten på dessa listor – istället ligger vi ständigt i toppen när man mäter ekonomisk utveckling (och annan utveckling). Hög tillväxt, hög sysselsättning och företagsvänligt klimat går alltså mycket väl att kombinera med höga skatter (eftersom höga skatter möjliggör god vård, bra utbildning och trygghet skulle jag och mina partikamrater till och med hävda att det har ett positivt samband – men den uppfattningen delar inte alla). Företagarnas undersökning var dock rätt så seriös (även om jag var tvungen att svara ”vet ej” på några frågor eftersom alternativen var så begränsande och inget passade min åsikt).
Men nyss (lördag eftermiddag) blev jag uppringd av Skop som på uppdrag av Villaägarna frågade om jag ville höja, sänka eller behålla fastighetsskatten på nuvarande nivå (jag svarade behålla) och om jag trodde att frågan var avgörande för väljarna (nej, det tror jag inte). Sedan upptäckte intervjuaren att hon tydligen inte hade några fler frågor och stressade fram ett hej och tack och la på. Och med tanke på att hon knappt frågade om hon fick ställa frågorna (jag hängde inte med i början av samtalet för hon andades inte in överhuvudtaget under sin presentation…) kändes samtalet ytterst märkligt. Men vem vet, kanske var det verkligen Skop som ringde på uppdrag av Villaägarna. Kanske var det en ny typ av busringning…
Naturparadis på nära håll
Svenska turistföreningen i Örebro vill göra Åstaden till ”nationalstadspark”, skriver NA idag. I en skrivelse till Kommunstyrelsen och Länsstyrelsen menar de att Åstaden är så unik – och viktig för turismen i Örebro – att den borde vara en av ganska få ”nationalstadsparker”. Jag tycker idén känns klockren, även om jag ärligt talat inte har en aning om vad det innebär mer konkret. Vad jag vet är dock att hela Åstaden är fantastisk. Egentligen hela sträckningen längs Svartån, men i synnerhet de ”nya” naturområdena mittemot båthamnen och mot Rynningeviken är väl värda att upptäckas – och upplevas – av fler. Och området är inte tillräckligt känt, det är uppenbart.
Många örebroare – men långtifrån alla – vet vilket naturparadis vi har längs Svartån ut mot mynningen i Hjälmaren. Och kunskaperna i resten av länet är ännu sämre, fick jag klart för mig när jag blev uppringd av Karlskoga-Kuriren häromdagen. De frågade mig, som ordförande i kultur- och medborgarnämnden, om vilka kulturaktiviteter jag kunde rekommendera andra länsbor på besök i Örebro. Här är den lista jag gav:
1. Vattenparken och området runt Naturens hus. Journalisten ifrågasatte om detta var kultur och jag konstaterade att det möjligen beror på hur man definierar det och sedan undrade hon vad som var så speciellt med området (man måste nog se det för att förstå) och om man behöver stövlar för att gå där (nej, det behöver man inte).
2. Konsthallen – länets (kanske landets) vackrast belägna centrala konsthall, alltid med någon spännande utställning.
3. Karlslund – både för industrihistorien, för museet och för galleri, café och vacker natur.
4. Wadköping – förklaring överflödig.
Och lite till. Vi får väl se hur mycket som kommer med, eftersom det var en länssammanställning finns det väl en gräns för hur mycket utrymme Örebro kan få…
Åstaden, vattenparken och Rynningeviken är också en viktig påminnelse om att det spelar roll vilka beslut vi fattar. Rynningeviken var övningsområde, gammal industrimark och där Vattenparken finns var marken förorenad. Naturens hus var tidigare en MC-klubbs inte alltför vackra lokaler. Men det fanns idéer och vilja och idag kan vi njuta av ett fantastiskt naturområde. Vill försöka undvika att göra detta till ett valtal, men det är svårt att låta bli… Jag nöjer mig med att länka till det punktprogram för ett grönare Örebro som kommunalrådet (s) Jonas Karlsson presenterade för några veckor sedan, läs mer om det här.