Odenberg oopsar

Aftonbladet skriver att försvarsminister Mikael Odenberg (m) inte tycker att skadorna i västsverige är så stora men vad han egentligen säger är: ”vi har ett regelverk och det finns en del pengar att tillgå i situationer med stora skador, men det här är inte en sådan situation.” Mer intressant är fortsättningen: ”Om vi i framtiden får varaktiga förändringar i klimatet med regnrika höstar kommer det att innebära stora omställningskostnader.” Oops; enligt Reinfeldt är ju inte miljöfrågor prioriterade… 

Politik är att leda – inte bara att prata

Efter en heldag (9-22) med kommunfullmäktige så känns det som att politiken består väldigt mycket av prat och ord. Ord och diskussion är dock inte alls oviktigt, tvärtom är det otroligt viktigt att örebros folkvalda diskuterar budgetförslagen ordentligt. Det pinsamma är dock att den nya majoriteten inte gör mycket annat än att prata. Men när man påpekar detta blir de självklart inte så glada…

Staffan Werme (som idag valdes till ordförande i Kommunstyrelsen i Örebro) har så länge jag suttit i fullmäktige raljerat över vårt sätt att styra och påstått att vi inte leder kommunen. Men när jag (liksom många andra) idag dristade mig till att kritisera högerkoalitionens oförmåga att styra blev han jättesur. Jag överlämnade en bok, ”Bildspråkets grunder”, eftersom jag menar att kommunens personal (liksom örebroarna i allmänhet) lär behöva den typen av utbildningsmaterial om de ska förstå högerns budget som inleds med orden: ”Koalition Örebros första budget lägger grunden för en förändrad styrning av kommunen. Bilden på framsidan kan symbolisera delar av denna förändring.” Bilden föreställer ett pussel (där bitarna faktiskt inte passar ihop – oavsett vad Staffan W säger) och en förvirrad ”medborgare i centrum”. Vad bilden betyder kunde ingen förklara, lika lite som de under dagen kunde förklara vad det egentligen är de leder i riktning mot.

Jag hävdade att politik är att ta ansvar och vara konsekvent. Om man säger att man ska leda med mer tydlighet måste man förklara inriktningen tydligare än högern gjort. Politik är att agera, att ta ansvar och att peka ut riktningen. Och det är att prioritera. Under dagen fick vi höra de mest olikartade tolkningar av vad det är högerkoalitionen är på väg mot.

Jag påpekade att den styrmodell som nu gäller (och som togs fram under s+v+mp-majoriteten) också har brister – att den inte är tillräckligt begriplig. Men den är inte i närheten av högerns nya förslag: vår modell är ett under av tydlighet jämfört med den. Och det var alltså skälet till att jag gav boken i present till Staffan Werme – för att han skulle kunna bedöma om den kunde vara lämplig att skicka ut tillsammans med budgethandlingen – så att personalen vet vad som gäller.

Staffan vägrade dock surt att ta emot boken så till slut fick Inger Högström-Westerling (moderat och ordförande i KS AU) boken men även hon lämnade den vidare. Återstår att se om boken återkommer som kurslitteratur i internutbildningen i kommunen.

Hur som helst kvarstår faktum: kommunens personal kommer inte att ha någon vägledning om vilken riktning som gäller i kommunen förrän i tidigast februari, förmodligen först i mars. Då har budgeten passerat alla steg och hamnat i verksamheten och först då börjar vi på allvar styra. Jag tycker att det är pinsamt. Om man har ambitionen att styra en kommun bör man vara så pass förberedd att man kan presentera en inriktning. Särskilt som högerkoalitionen haft 2-3 månader på sig att förbereda detta.

Synd (eller tur) att fullmäktige inte direktsänds…

Det är alltså kommunfullmäktigemöte idag och det är faktiskt rena cirkusen. Att vi nu valt nya ledare för kommunen är uppenbart, man kan dock diskutera om det är ledning de ägnar sig åt. Den nya högerkoalitionen har hittills varit oeniga på många punkter. I flera frågor har högerkoalitionen talat för att ”man ska följa överenskommelser”. Problemet är att de överenskommelser de syftar på gjorts i små kretsar, utan inflytande från oss valda KF-ledamöter. I högerkoalitionens budgetförslag skriver man: ”Grundläggande för Koalition Örebro är att skapa en kommun där öppenhet är en grund för allt arbete. Den nya kommunledningen arbetar med ett öppet, breddat och fördjupat ledarskap som innebär att fler personer blir delaktiga i information, beslutsprocesser och beslut.” Detta gäller dock inte när villkor för politiker ska fastställas och inte när vi ska välja företrädare till Regionfullmäktige. Och för övrigt: det där om att följa överenskommelser gäller tydligen inte heller den nya högerkoalitionen som ju hotat med att bryta överenskommelser om citymässan, resursfördelning till skolorna och annat. Dagens möte direktsänds inte i närradion. Det är synd att örebroarna inte hör hur den nya majoriteten uppträder men det är tur för förtroendet för politiker att den inte direktsänds…

Snart på ett usb-minne nära dig

Idag väljer Örebro kommunfullmäktige ledamöter i nämnder och styrelser. Därmed blir Staffan Werme ordförande i Kommunstyrelsen i Örebro. Samtidigt fastställs nog de nya – högre – nivåerna för politikerarvoden i Örebro. Detta var det första förslag Werme presenterade efter valet, trots att lönenivån redan idag är rätt hög för kommunalråd och att vi redan har mycket resurser för de politiska partierna. Jag har valt att inte ge mig in i den där debatten eftersom jag tror att tilltron till politiken skadas ju mer vi för debatten: jag tror nämligen inte att de flesta håller reda på vem som sa vad. Ju mer debatten förs ju fler får en sämre tilltro till politiker. Tror jag. Men eftersom kommunfullmäktige idag fattar beslut vill jag ändå – for the record – förklara vad jag tycker om förslagen.I debatten om det där har Staffan Werme spridit en del inte helt korrekta påståenden. I NA 30/10 skrev han till exempel: “För det första håller jag med om att vi inte själva ska kunna påverka våra arvoden. Därför vill jag knyta dem till utvecklingen av riksdagsledamöternas arvoden.” Men redan tidigare har ju kommunalrådens löner och övriga arvoden satts automatiskt, utan att han är med och påverkar. Fast riksdagsledamöternas löner innebär följsamhet på en högre nivå…

Staffan skrev också: “Därför måste politikernas arvoden i någon mån också vara jämlika de tjänstemäns löner de ändå är chefer över. Idag är det inte så.” Detta är en lögn. Det är ju precis så arvoden till kommunalråd och andra politiker satts tidigare. Arvodena sätts utifrån ett snitt av lönerna för chefer i kommunen (fast man tar bort de allra högsta lönerna, exempelvis VD-löner).

Jag är överens med Staffan Werme om mycket när det gäller politikers villkor: Jag håller helt och hållet med om att politiska uppdrag ska arvoderas på ett rimligt sätt, så att det inte blir svårt att rekrytera politiker och så att man får en schysst ersättning för det arbete man gör. Detta är jag också beredd att försvara (och har så gjort många, många gånger). Jag är inte heller emot att stora resurser avsätts för politiskt arbete, vi är överens om att det krävs pålästa och kunniga politiker för att leda kommunen.

Men det bästa sättet att öka förståelsen för politiker och att locka fler till politiken är att vara ärlig och visa att man tar uppdraget på allvar. Staffan Wermes agerande bidrar inte till ökad tilltro eller fler politiskt aktiva. Det bidrar bara till ännu mer ilska om ersättningar för politiker. Jag tror att det vore bättre om vi ägnade kraften åt att diskutera politik.

När Wermes partikamrater i riksdagen sänker ersättningar i förtidspension, föräldraförsäkring och sjukpeng och gör a-kassan både dyrare och sämre förstår jag att de vill flytta fokus till något annat. Men om jag var vore dem skulle jag välja mina strider – och börja med något annat än höjda arvoden till kommunalråden.

Rubriken? Jo, när Staffan Werme tillfrågades om kostnaderna för dessa förändringar svarade han NA att han trodde att det kostade 1,3 miljoner men att han inte riktigt kom ihåg: han hade beräkningarna på ett usb-minne som han för tillfället inte hittade… Bra att det är ordning och reda på den nya majoriteten…

Toppstyrt parti där ingen vågar gå emot ledningen

”Ett toppstyrt, taktiskt tänkande parti där människor är rädda för att yttra sig mot ledningens uppfattning.” Vilket parti tror ni beskrivs? Beskrivningen kommer från folkpartiets egen ”etikkommission”. Och det stämmer nog: det är ju nämligen inte bara dataintrånget som solkat bilden av fp, ni minns förtalet mot Lars Danielsson? Annars är det skojigt att påminna sig Leijonborgs kommentar när en enskild s-anställd spritt rykten via mail: ”Det mest oerhörda är att det är ett uttryck för en mentalitet hos socialdemokraterna.” Hört talats om att kasta sten i glashus? Om inte, hör av dig till Lars Leijonborg, han kan säkert förklara uttrycket. (Anm: Leijonborg är för tillfället partiledare (fp)).

Lagrell och Pinochet

Nejdå, jag tänker inte jämföra Lagrell och Pinochet. Det vore vidrigt. Men låt oss tänka tanken att någon spelare i ett allsvenskt lag (en del fotbollsspelare har ju inte alla hästar hemma, så att säga) skulle kalla Lagrell för diktator. Skulle han då bötfällas enligt Lagrells senaste påhitt? Ärligt talat. Välj någon ny ledare för svensk fotboll. Lagrell har gjort bort sig för många gånger (minns ÖSK-affären, minns Bajen-bestraffningen, minns utfall mot klubbledare). Han är en pajas som inte borde leda svensk fotboll. Men ingen diktator…

Pinochet är död. 33 år för sent.

Jag vet att man inte ska vara glad över att människor dör men när Augusto Pinochet nu äntligen gått bort är det skönt (läs DNs krönika: ”Arbetsmyran som blev hjärtlös diktator”). Världen hade varit en bättre plats om han dött för 33 år sedan: då hade tusentals människor sluppit tortyr och ytterligare tusentals människor hade sluppit att bli slaktade av Pinochets hantlangare. Så visst: jag är glad idag. Tråkigt bara att han inte hann ställas inför rätta för sina brott. Att Margaret Thatcher beklagar Pinochets dödsfall stärker mig bara i min övertygelse – men frågan är varför inte Pinochets andliga kompisar i Sverige vågar säga något nu. När han ledde Chile passade det bättre att heja på hans nyliberala teorier (den ekonomiske teoretikern bakom den chilenska diktaturens ekonomiska politik, Milton Friedman, skulle nog också ha beklagat Pinochets bortgång, men han dog ju tidigare i höst).

Att oopsa. Regeringen behöver nya ord

Staffan Werme skrev den 15 november om det nya ord de hittat på: ”Idag skapades ett nytt ord i Folkpartiet i Örebro. Nästa gång du hör det, inse att ordet ”att oopsa” kommer från Örebro, och en folkpartistisk kanslifunktion.”

Och fatta vad de behöver detta nya ord. Idag ges ännu ett exempel: DN berättar att regeringen (kanske av misstag) stoppat snabbutbildningen i svenska för vårdpersonal vilket innebär att utländska sjuksköterskor, läkare och andra får vänta längre innan de kan jobba. Är det bra för vården? Är det bra för integrationen? Regeringen vill inte kommentera frågan (DN har förgäves sökt arbetsmarknadsminister Littorin) men bekräftar att de beslutat om neddragningen.

Som sagt. Bra att de har ett ord för det de håller på med…

Kollektivavtal är ju inte särskilt krångligt

(REV) Så var det åter dags för en lagom spännande strid kring företag som inte vill teckna kollektivavtal. Än en gång kommer det märkligaste uttalandet från ultrahöger-centerpartisten Fredrick Federley som jämför Hotell- och restaurangfacket med maffian (tidigare har han jämfört förekomsten av Arbetslivsinstitutets med Rasbiologiska institutet och i somras skänkte han pengar för att stödja Israels armé – efter invasionen i Libanon). Federley är väl egentligen inte värd att ta på allvar – om det inte vore för att han faktiskt är folkvald och satt att stifta lagar i Sverige. Att då likna helt lagliga fackliga åtgärder (dessutom rätt lugna) vid maffiametoder är bara pinsamt. Att galningar i MUF stöder honom och delar ut ”symboliska hästhuvuden” gör inte det hela bättre.

Men grundfrågan handlar om kollektivavtal och det är faktiskt helt obegripligt hur en del företagare kan välja att hellre hamna i konflikt än att skriva på ett kollektivavtal. Så krångligt är det faktiskt inte att teckna kollektivavtal så att de anställda får schyssta villkor. Och om man – som i det här fallet – säger sig vilja ge de anställda schyssta villkor är det ännu mer obegripligt. Sedan tycker jag att det finns tillfällen då de fackliga organisationerna tar i för mycket, men i det här fallet tycker jag nog att Hotell- och restaurang håller en rimlig nivå när det gäller åtgärderna (sedan använder de kanske lite väl stora ord i retoriken – även om jag håller med om att högerregeringen har dubbla budskap).