Menar regeringen allvar om klimatfrågorna?

När vi spelade innebandy i söndags fick vi syn på ett litet oansenligt papper. Några elever på Sörbyängsskolan uppmanade sina kamrater till arbete för att rädda miljön och rubriken visade att de fattat det där med kommunikation och omedelbart tilltal: ”Rädda snön” stod det. (Jonas Karlsson har också skrivit om det där här).

Och elevernas engagemang behövs. För från regeringen Reinfeldt kommer inte många positiva signaler (och inte från Wermes kommunledning i Örebro heller för övrigt, som sagt ovan: läs mer på Jonas blogg). Reinfeldt tyckte inte att miljön var en prioriterad fråga och före jul hävdade han att det inte var insatser i Sverige som gör mest nytta för miljön vilket skulle motivera att vi istället satsar i andra länder. Med tanke på att han leder ett parti som vill sänka bensinskatten (och att han själv kör ett bensinslukande monster) så är det begripligt att han inte tycker att vi svenskar ska köra mindre bil. Men det blir inte ett mindre problem för det. Vi har gått igenom en ovit jul och det verkar rätt uppenbart att klimatförändringarna är här nu. På riktigt. Men inte för statsministern.

Och sedan har vi ju utrikesminister Bildt… Är det någon som tror att han inte kommer att påverka regeringens beslut angående gasledningen i Östersjön – en fråga som han i flera år varit djupt ekonomiskt berörd av? Har man så stora aktieinnehav och liknande som Bildt borde man se till att sätta dem under annans förvaltning – eller göra som Leif Pagrotsky gjorde: gå över till att investera i fonder så att inte enskilda aktier riskerar leda till intressekonflikter (eller misstankar).

Och frågan om gasledningen lär väl regeringen fortsätta att passa i. LRF, Naturskyddsföreningen och Svenska biobränsleföreningen har krävt tydligt besked från regeringen om hur det blir med den gigantiska utbyggnad av ”naturgas”nätet som bland annat Eon planerar. I ett gemensamt utspel påpekar de att satsningen kommer att påskynda klimatförändringarna. Och regeringen ger dubbla besked både om naturgasnätet på land och om det i Östersjön. Jag har engagerat mig rätt mycket i den där frågan eftersom världens största privatägda energibolag vill förstöra Oxelösunds-Nyköpings skärgård genom att införa en helt ny (och mycket farlig) metod för transport av fossilgas (nedkyld gas i gigantiska tankerfartyg).

Fossilgasen släpper ut koldioxid och varje kilowattimme som produceras av fossilgas istället för biobränslen innebär klimatförändringar. Men att Reinfeldt och hans nymoderater skulle förstå detta är väl att hoppas på väl mycket. Miljön är ju inte prioriterad och vad vi gör i Sverige spelar ju mindre roll… Återstår att hoppas på att centern har något miljöengagemang kvar efter högersvängen och att folkpartiet fortsätter hävda sitt motstånd mot nya fossila bränslen.

Hoppas att det är en felskrivning

Surfade runt på några av de lokala partiföreträdarnas bloggar och hamnade på centerpartiets Rasmus Persson. Senaste inlägget var skrivet i oktober men det var inte det som fångade min uppmärksamhet. Blicken föll på ett inlägg han skrev under valrörelsen och jag fick syn på den märkliga stavningen av s-kommunalrådet Lena Baastads namn: ”Lena Baastard”. Felskrivning tänkte jag och läste vidare. Tills samma ”felskrivning” återkom. Jag hoppas att Rasmus den där eftermiddagen var trött och blandade ihop namnen för annars är det verkligen ett annat tonläge i debatten på gång. Men det var ju förra året. 2007 blir säkert ett bra år.

FP=FörbudsPartiet

Inom vården hyllas det som är ”evidensbaserat”. Kort sagt betyder det att man strävar efter att använda metoder och liknande som man faktiskt vet gör nytta. Så är det självklart inte i skolpolitiken. I synnerhet inte i folkpartiets skolpolitik. Partiet som tidigare föreslagit säpo-övervakning av elever har nu presenterat ytterligare två briljanta tänkare: ett kommunalråd och en riksdagsledamot vill förbjuda eleverna att tala andra språk än svenska i skolan. Men varför stanna där? Bör man verkligen tillåta att eleverna tänker på vad som helst? Och bör elever tillåtas ha böcker som de själva valt (kan lösas genom att fp´s förslag om en litteraturkanon – en ”måstelista” över böcker som alla bör läsa – genomförs hårdhänt)? Nu är förslaget om språkförbud självklart till för att hjälpa de ”stackars invandrarna” som inte lär sig svenska. Visst. Frihet är slaveri. Krig är fred. Hoppas folkpartisterna lägger till George Orwells ”1984” på sin måstelista: den kan ge många hjälpsamma tips till FörbudsPartiet nr 1.

Carin, Margot, Mona eller Ulrica

Har inte skrivit mycket här om partiledarfrågan men har tidigare skrivit i NA och – tillsammans med några andra kloka sossar från länet – föreslagit Carin Jämtin som partiordförande med en vice ordförande vid sin sida, samt en ny partisekreterare). Futura, ”min” s-förening, har fört fram Carin och Margot (läs mer om våra motiv här). Jag tycker att Carin Jämtin, följd av Margot Wallström, Ulrica Messing och Mona Sahlin. Nu verkar ju varken Carin eller Margot vilja och därför är det bra att partidistriktets ledning nu offentliggjort att de förespråkar Mona som ny ordförande.

Jag tycker att vi ska vara glada över att vi har så goda förutsättningar: oavsett vilken av namnen ovan som vi väljer som partiordförande kommer hon att ha goda chanser att ta debatten med högern, avslöja Reinfeldt och leda oss till regeringsställning 2010. Men visst: innerst inne fasar jag för att det finns betydligt sämre kandidater som lurar i vassen. Jag minns att jag först skrattade åt dem som trodde att Göran Persson skulle bli partiledare: idén var så orimlig och otänkbar. Men sedan dök knivhuggarna inom partiet upp och mosa-Mona-kampanjen fällde den självklara kandidaten (efter att både Jan Nygren och Margot Wallström tackat nej). Jag tror att vi kommer att välja en lysande partiledare och att partidistriktet går ut med sitt förslag gör mig glad och lite mindre orolig. Men jag andas inte ut förrän i mars …

Årets oopsning 2

Det är ingen vidare fart på min tävling om årets oopsning (se nedan). Men jag har fler favoriter så jag fyller på i alla fall:

1. Den borgerliga majoriteten i Örebro som valde att ta sin första politiska strid kring frågan om höjda löner till politiker och mer resurser till politiskt anställda – utan att ens ha presenterat ett vettigt underlag för beslut: den berömda ”usb-utredningen” var det enda underlag som tycks ha funnits.
2. Regeringen som stoppade språkutbildningen av eftertraktad vårdpersonal från andra länder vilket gör att utbildningarna tar flera år längre tid. (I efterhand kom man på detta och ändrade sig. Kanske.)
3. Socialdemokraternas centrala kampanjstrateger som kom på den briljanta idén att uteaffischer i valrörelsen inte nödvändigtvis ska gå att läsa på avstånd och att det intressanta budskapet ”ska” är värt att lyfta fram.
4. Regeringen, som la ner Arbetslivsinstitutet utan att ta hänsyn till att de därmed tackade nej till miljoner i forskningspengar, bröt avtal om intressanta forskningsprojekt som därmed stoppades och att Sverige gör sig av med lång erfarenhet och kompetens på området.
5. SVT som glömde att alla inte gillar Castro och sände en temakväll om diktatorn utan att bjuda in någon kritiker till diskussionen.

När allt kommer omkring var det ett år då många oopsade.

Vem gjorde årets oopsning?

Folkpartiet i Örebro hävdar att de uppfunnit ett nytt ord: att oopsa. Och det stämmer säkert, för vilket parti har större behov av detta ord (okej, kanske har något av de andra borgerliga partierna större behov av ordet – men fp kan säkert dela med sig). För att hylla folkpartisternas uppfinningsrikedom tänkte jag därför utlysa en tävling: vem gjorde årets oopsning (hoppas att fp i Örebro accepterar den böjningen)? Bland de som föreslår kandidater (eller röstar på de föreslagna) lottar jag ut ett presentkort på bio (för två personer) som jag fått i present (blir inte mycket biogående nuförtiden), en utmärkt cd-skiva med college-indie-favvo-rockarna Guster och ett usb-minne (lagom stort för att rymma underlag kring kommande beslut i Kommunstyrelsen). Så skriv och kommentera: vem föreslår ni? Vem tycker ni gjorde årets oopsning? Jag har några favoriter:
1. Regeringen som tycks ha råkat lägga ner den särskilda satsningen på kvinnligt företagande (moderaterna säger att det var med flit – centern att de inte insåg det  hela).
2. Den borgerliga majoriteten som först föreslog att den nyskapade Kommunstyrelsens AU skulle vara utan ersättare vilket hade gjort att de förlorat majoriteten så fort någon av högerkoalitionens ledamöter var borta (vilket händer ofta, de var exempelvis inte fulltaliga på KS-mötet 12 december).
3. Fotbollsförbundets boss Lagrell som inför en ny regel som i praktiken sätter munkavle på spelare och andra aktiva – fast det var självklart inte avsikten…
4. Socialdemokraternas partiledare Göran Persson som menade att frågan om jobben inte var någon stor fråga i valrörelsen eftersom jobben var på väg. Visst var jobben på väg, men det är alltid en bra idé att folk känner igen sig i den beskrivning man ger. Persson glömde det.
5. Högerkoalitionen i Örebro som glömde räkna samman män och kvinnor i de olika partiernas förslag. Oops: 27 män och 6 kvinnor. Inte riktigt varannan damernas…

Det är mina fem favoriter. Men som sagt: vilken är din favorit-oopsning under 2006?

Äntligen ett sviket löfte från borgerligheten

Före valet lovade (m) och (kd) att sänka bensinskatten. Det var givetvis korkat: men om man inte bryr sig om klimathotet och miljöfrågor i allmänhet så gör man inte. Nu höjs bensinskatten. Klokt att inte sänka bensinskatten men är det inte lite väl tidigt att överge vallöften nu? I Stockholm håller borgarna vallöftena: de avskaffar enhetstaxan i kollektivtrafiken vilket gör att en resa kan kosta uppåt hundra kronor. Bra för miljön? Näpp. Och idag lovar Reinfeldt att Sverige ska minska koldioxidutsläppen, fast han glömde presentera några förslag. Ska vi gissa på att förslaget även denna gång blir dyrare och sämre kollektivtrafik? Eller har Andreas Carlgren faktiskt lyckats förklara det där med miljöproblem för statsministern? Kommer den borgerliga regeringen att skaffa sig en miljöpolitik? Spänningen fortsätter…