I NA idag återges Staffan Wermes (fp) syn på öppenhet: ”Staffan Werme tillbakavisar också kritiken om slutenhet. Ingen politiker förutom han själv har fått veta något om förslagets innehåll. Förrän nu”. Jag förutsätter att den erfarna NA-reportern Åke Eriksson inte hittat på detta (om Staffan inte anser att han sagt så borde han begära en rättelse i tidningen). Staffan Werme är alltså Kommunstyrelsens ordförande i Sveriges sjunde största stad och han påstår att han infört ett ”öppet ledarskap” i Örebro kommun. Nu börjar jag förstå vad han menar – och om det är den defintionen vi ska använda så är kanske ledarskapet öppet. Fast normalt brukar öppenhet vara när fler än en känner till en sak, och slutenhet när bara en person bestämmer och har koll.

För övrigt vill Staffan att politiken ska domineras mer av heltidspolitiker, han vill ta bort så många fritidspolitiker som möjligt. Så här säger han: ”jag tycker att det är bättre att ha färre kompetenta politiker än att ha många av vilka vissa inte ens besätter sina stolar i nämnderna.” (jag utgår från att han inte menar att det är bättre att ha färre kompetenta politiker, att det är en lite olycklig formulering). Han fortsätter: ”Jag tror inte medborgarna efterlyser fler politiker. Nej, de vill få kontakt med människor som besitter en viss kompetens.”

Det var därför det första Staffan och hans kompisar gjorde när de tog över makten i kommunen var att öka antalet heltidsanställda politiker (nu är de cirka 21 anställda i majoriteten) och höja lönerna. Det är förmodligen också på grund av den inställningen som folkpartiet aldrig samlat särskilt många sympatisörer. För andra partier finns det ett egenvärde i att de valda politikerna träffar ”vanligt folk” och att det finns valda politiker som faktiskt har andra jobb och andra erfarenheter. Att bara de ”upplysta” ska styra, kallas inte det elitism? Och det där med att bara en person ska bestämma, förresten. Finns det inte ett ord för det också?

(ändrad) Och så fick vi än en gång svart på vitt att ”de nya moderaterna” bara är fernissa, smink eller fasadputs. När moderaterna inte har ansvaret (som i landstinget) kräver de att alla anställda ska ha rätt att jobba heltid, men när de väl får ansvaret (som i Örebro kommun) avskaffar de rätten till heltid (och möjligheten att få välja deltid). Och detta trots att en hel rad moderater är valda både i landstinget och i kommunen (exempelvis Kent Persson, Lotta Olsson, Sara Dicksen, Svante Gyrulf, Erik Johansson, Hannah Ljung). Idag på kommunfullmäktige frågade vi dessa (förutom Kent Persson, som inte var där) gång på gång på gång: hur kan ni tycka så olika beroende på vilken stol ni sitter på? Och ingen svarade. De satt tysta (men de såg lite besvärade ut).

Tydligare än så kan det inte beskrivas: ”de nya moderaterna” är världens mest sminkade parti (självklart är de inte bäst sminkade – bara mest). Och det som finns under sminket är inte så vackert.

På näringslivsdagen idag (mycket bra arrangemang och intressanta inslag) delades Örebro kommuns näringslivspris ut. Priset gick till  Täby Air Maintenance AB (TAM) och de verkar vara en välförtjänt vinnare. Men det är faktiskt fantastiskt hur högerkoalitionen liksom inte kan låta bli att göra självmål på självmål: de delar ut pris till ett företag som är intimt förknippat med flygplatsen samtidigt som kommunledningen hejdar utvecklingen av flygplatsens verksamhet (vilket bland annat TNTs företrädare kritiserade i ett filmat inslag…). Det är nästan lika obegripligt som den grundläggande frågan: om man nu säger sig vilja förbättra näringslivsklimatet – varför envisas man då med att klanta till nästan alla frågor som är viktiga för näringslivet i Örebro? Jag tror inte det var den typen av frågor som ligger bakom det (för övrigt spännande) helt nya varumärket för Örebro: Överraskande Örebro…

(REV 080123) Igår var jag med och träffade två föräldrar till barn på Karlslundsskolan. De två har engagerat sig mycket mot beslutet att lägga ner Karlslundsskolan, men mötet handlade om deras oro för hur själva nedläggningen kommer att gå till. Och hur den påverkar barnen. Efter två timmars möte var det inte lätt att veta om man skulle gråta eller bli förbannad. För även om vi hela tiden anklagar högerkoalitionen för att vara oansvariga, klanta sig och vara senfärdiga så var det här värre än så. Här handlar det inte bara om att de är oansvariga och senfärdiga. I den här frågan är de faktiskt helt respektlösa.

På Karlslundsskolan går idag 17 barn med olika typer av funktionshinder. Några av dem har mycket stora behov, de har problem när det är rörigt, de behöver känna extra trygghet. Det kan handla om att inte hitta i lokalerna, att bli stressad när de möter en grupp andra barn i trappan och liknande. Det är med andra ord lätt att förstå att deras föräldrar är oroliga för hur de ska klara en flytt till en ny skola med nya lokaler, nya elever och ny personal. Fast den förståelsen verkar inte kommunledningen ha. Åtminstone är det inte förståelse de visar, det de visar är snarast en fullständig respektlöshet:

1. Efter beslutet i Kommunfullmäktige i juni tog det ett halvår innan kommunledningen tog sig tid att träffa föräldrarna (några politiska sekreterare, inte ansvariga för skolfrågor, var med på demonstrationen på luciadagen). När Lena Baastad (oppositionsledare och skolansvarig för s) träffade föräldrar i höstas var det den första politiker de träffat efter beslutet…
2. De ansvariga politikerna har fortfarande inte träffat föräldrarna till de funktionshindrade barnen. Lennart Bondeson (ansvarigt kommunalråd, kd) har exempelvis vägrat träffa dem och i övrigt är det knappt att de svarar på vare sig brev eller mail (efter samtal med Henrik Elamson, ordförande i skolnämnd sydväst, m, har jag dock fått klart för mig att han har svarat dem och att han verkligen verkar intresserad av att försöka lösa problemen – han ska alltså inte lastas för kommunledningens respektlöshet). (När föräldrarna nu bad att få träffa oss – de har träffat s-företrädare vid flera tillfällen tidigare också – ställde vi upp med två kommunalråd; Lena Baastad och Carina Dahl; en politisk sekreterare som också sitter i Nämnden för funktionshindrade, John Johansson; samt undertecknad).
3. Ingen som är ansvarig för nedläggningsprocessen har tagit kontakt med föräldrarna till de funktionshindrade barnen för att diskutera hur man kan anpassa den nya skolan till barnens behov. I slutet av januari ska de förhoppningsvis äntligen få diskutera det ordentligt. För icke-funktionshindrade (barn och föräldrar) är det givetvis okej att man inte vet allt i förväg (jag kräver inte att få reda på exakt vilken personal det är på min dotters förskola) men om barnen har särskilda behov när det gäller igenkänning och liknande blir situationen annorlunda.
4. Hela hanteringen är dessutom respektlös och oansvarig gentemot skattebetalarna. Jag tror att de flesta vill att funktionshindrade barn ska få tillräckligt stöd så att de får en skolgång som är lika bra som för barn utan funktionshinder (stödet ska kompensera de nedsättningar och hinder barnen har). Men det som nu händer är att kostnaderna förmodligen ökar – samtidigt som kvaliteten sjunker. Eftersom barn och föräldrar inte fått besked så kommer fler att välja specialklasser, vilket är dyrare. För de barn som tidigare gått i ”vanlig klass” är det förmodligen också sämre: det hade varit bättre att satsa pengarna på att anpassa exempelvis Rostaskolan.

I sak tycker jag fortfarande att vi socialdemokrater gjorde rätt som deltog i beslutet att lägga ner Karlslundsskolan, men det här handlar inte om det. Det här handlar om att den som fattat ett politiskt beslut måste ta ansvar för följderna. Om man beslutar att lägga ner en skola måste man, som ansvarig politiker, se till att nedläggningen fungerar. Att barnen får en ny bra skolmiljö. Att anpassningar görs för de barn som behöver det. Och att barn och föräldrar i tid får information om detta. På alla de punkter har kommunledningen misskött sig, slarvat och visat sig ointresserad. Det är så respektlöst att man faktiskt nästan vill gråta. Om min dotter hade samma typ av funktionshinder som några av de aktuella barnen skulle jag vara så orolig att jag inte skulle veta var jag skulle ta vägen. Det minsta man då kan göra som politiker är att lyssna. Och inte ens det är kommunledningen intresserade av.

Idag, onsdag, började omröstningen om vem som ska få Millencolin Music Prize 2008 (som jag är omåttligt stolt över att ha medverkat till…). Flera värdiga kandidater är föreslagna och jag vet inte riktigt vem/vilka jag ska rösta på än, men en sak vet jag: hoppas det går bättre för årets vinnare än för förra årets…

Förra året blev Andreas Skogmo och District 19 (ordnar en imponerande mängd hardcore-aktiviteter i Örebro som blivit ett riktigt litet Mecca för hardcore-fansen, enligt vad andra berättar) välförtjänta vinnare av det första historiska priset. Bara för att senare under året få se sina bidrag minskade till nästan ingenting (fast flera ur den borgerliga majoritet som nu styr Örebro kommun röstade i och för sig mot Millencolin Music Prize från början, så det kanske är logiskt…).

Nu får vi väl hoppas att det där inte var en trend. Bland de nominerade i år finns bland annat Frida Renberg som är verksamhetsansvarig för Kulturhuset i Örebro (som jag också är omåttligt stolt över att ha medverkat till, ödmjukhet är en sann dygd… ;-)). Och den verksamhet som hon och de andra bedriver i det gamla Folkets Hus på norr i Örebro är av en omfattning att man kan tro att de får massor av miljoner från Örebro kommun (fast i själva verket får de bara någon dryg miljon). Så kan man kanske få skicka med en vädjan till den högerkoalition som styr Örebro kommun för tillfället: Om nu Frida skulle vinna MMP i år, kan ni inte lova att inte ge er på bidragen till Kulturhuset då…?

Fast rapporten (som vi presenterade igår) är kanske inte helt objektiv, eftersom det är vi som jobbar för socialdemokraterna i Örebro som skrivit den… Men likväl är den intressant. I rapporten konstaterar vi att ”2007 var ett oroande första år för Örebro: stopp, förseningar och handlingsförlamning har skadat Örebros utveckling.” Sedan räknar vi upp vad vi lovade inför valet 2006; vad vi gjort under 2007 (lagt förslag om de flesta av våra vallöften redan under första året) och vad kommunledningen (m, fp, kd, c, mp) gjort. Det senare är dessvärre inte så imponerande. Faktum är att det stundtals är på gränsen till pinsamt. Man behöver inte prata om sanslösa klantigheter som när de så när skrämde bort Peter Flack från stan eller när de stoppade en utredning om ett eventuellt Bert- och Suneland. I fråga efter fråga visar högerkoalitionen att de inte kan (eller vill) ta ansvar för Örebros utveckling. Låter det som jag överdriver? Läs rapporten, så får du se själv.

NA rapporterar att kommunledningens ointresse och senfärdighet kan få Peter Flack att flytta Hjalmar-revyn till Degerfors. Det skulle kunna vara ett april-skämt, men det är ju bara januari än. Till april har kommunledningen med Staffan Werme i spetsen nog lyckats klanta till ytterligare några projekt som är viktiga för Örebro. De är som kung Midas fast tvärtom. (Kung Midas kunde, enligt sägnen förvandla allt till guld bara genom att röra vid det).

Sju moderata riksdagsledamöter konstaterar att fildelningslagen är korkad (och farlig). Nu återstår att sex ytterligare sossar gör Eva-Lena Jansson sällskap. Kanske kan det bli någon ordning då? (Vi var några som sprattlade emot 2005)

Attendo har tagit bort ”tystnadsklausulen” ur anställningskontrakten – i hela landet (läs pressmeddelande om det här). Det beror på diskussionerna i Örebro om insyn och öppenhet på demensboendet Elgströmska huset och sker tack vare att Attendo har en klok verksamhetschef i Örebro, Cecilia Ödlund, som efter att vi träffades i våras lyfte frågan med Attendos koncernledning.  Vem vet: kanske hade även kommunledningen kunnat åstadkomma resultat? Om de brytt sig om frågan, vilket jag i  en debattartikel i NA häromdagen konstaterade att de nog inte gör. Fast man kan ju fundera på vad som är värst: om Örebro har en kommunledning som inte förmår agera i viktiga frågor eller om vi har en kommunledning som inte bryr sig om insyn och öppenhet?

Jag vet att man ska vara snäll i juletid, men det går ju inte när man hittar gamla tidningar som friskar upp ens minne. I högarna hittade vi en NA från torsdagen den 19 oktober 2006 och rubriken på förstasidan ropade ut ”Nytt kommunstyre bromsar mässbygge” (det var faktiskt det enda de inte lyckades stoppa – men väl försena…). På bild är högerkoalitionen i Örebro samlade för pressträff och Inger Högström-Westerling (m) anför skaran (vilket nog var både första och sista gången m fick leda ”Koalition Örebro”…). Det var riktigt roligt att läsa artikeln. Eller vad sägs om de här citaten:

”Men jag tror att tydlighet och rakhet leder det politiska arbetet framåt”. Inger Högström-Westerling (m) visste inte vad som väntade: Truckstop-stopp, Bert och Sune-land-stopp o s v. Det ledde inte framåt och det var inte så tydligt. Och rakt var det verkligen inte.

”Torgen ska göras till attraktiva mötesplatser, inte vara trista bilparkeringar. De ska bli marknadsplatser med trivsamma serveringar.” Fredrik Persson (mp) anade inte att ett bilfritt Stortorg mest skulle bli tomt. Kanske vore bra att förbereda besluten lite mer?

”Vi ska gå från toppstyrning till delaktighet” sa Lennart Bondeson och NA återgav hans löfte: ”Nu är det slut på konstiga turer i stil med beslutsprocessen runt Mellringeskolan eller Björkhagaskolan”. Om Lennart vetat vad som komma skulle… Någon enstaka förälder eller elev på Karlslund eller Vasaskolan kanske tycker att löftet inte helt och hållet förverkligades.

”En del moderater är förstås besvikna på att vi inte fått kommunstyrelseordförandeposten”, sa Inger Högström-Westerling. Jo, och de besvikna moderaterna lär ju inte vara färre numera. Inte enligt vad jag hör i alla fall.

Och skojigast av allt, så här avslutar Karin Pilkvist artikeln. ”Just nu är de fem partierna i alla fall eniga. Till den grad att de vid presskonferensen utlovade ett framtida gemensamt badtillfälle.”…”Det blir vad i Svartån någon gång under 2008. Då lovar Örebros nya styrande politiker att Svartån ska vara möjlig att bada i.” 
Det är ett nyårslöfte som heter duga det! Särskilt med tanke på att kommunens experter har ett ganska kortfattat svar på på frågan ”går det att göra Svartån badbar?”. Deras svar är nej. Ska bli spännande att se om de väljer likadana badkläderna kommunledningen när det blir dags. Vilka är årets färger? Och när sker badandet? Frågorna hopar sig.