Kommunfullmäktige 14.15: En lång debatt om så kallade trottoarpratare utanför affärer innebar en hel del konstiga inlägg. Moderaten Gunnar Andersson ledde försvaret mot förbudet mot så kallade trottoarpratare i city, medan Vänsterpartiet angrep förbudet och menade att det införts för snabbt och för slarvigt. Vänsterpartisterna har helt klart en poäng i att kommunen inte skött dialogen med handlarna och det hela blev verkligen inte bättre av att Gunnar Andersson i debatten for med osanning om både dialogen med affärsinnehavarna och om vad City Örebro anser om frågan.

Men skojigast var när kommunalrådet Fredrik Persson (mp) gick upp och citerade vänsterpartiets partiprogram och sa sig hålla med om formuleringarna om att tämja kapitalismen (eller vad det nu stod). Därefter sa han att förbudet mot trottoarpratare var ett led i kampen mot kapitalismen och ett led i kampen reklamen i det offentliga rummet. Det påståendet kommenterade inte Gunnar Andersson… För inte tyckte väl han att det kändes riktigt bra att anföra trupperna i kampen mot reklam och kapitalism…?

Kommunfullmäktige 13.25: I en intervju i Örebroarn (15/4 2009) sa Kommunstyrelsens ordförande, Staffan Werme (fp), angående besparingarna i äldrevården: ”De beslut vi tagit kommer att ligga kvar. Som jag ser det är det saker som vi ändå skulle ha behövt komma till rätta med, även om det nu är mycket pengar som ska sparas på kort tid.”

Enligt artikeln syftar han bland annat på ”att bemanningen inom äldreomsorgen är högre i Örebro kommun än i andra jämförbara kommuner, trots att kvaliteten inte är lika hög.” Så därför frågade jag Staffan Werme (fp): ”Återger citaten det du sa till Örebroarns reporter?”

Och på det stora hela så stämde citatet, meddelade han i talarstolen. Och då övergick vi till att diskutera mina följdfrågor: ”Vilka av de nu föreslagna besparingarna syftar du på när du säger att det är ’saker som vi ändå skulle ha behövt komma till rätta med’?” och ”Vilka jämförelser bygger du uttalandet om att Örebro har högre bemanning än ’i andra jämförbara kommuner, trots att kvaliteten inte är lika hög.’ ”

Staffan hade egentligen bara två utgångspunkter för sitt svar: vi måste spara för att på sikt väntar tuffa ekonomiska tider och jämförelserna talar inte till Örebros fördel. I den första utgångspunkten har han en poäng och vi är överens om att vi inte ska slösa skattepengar: ”varje förslösad skattekrona är en stöld från folket” brukar vi citera Gustav Möller. Vi är dessutom överens om att det är viktigt att jämföra Örebros verksamhet med andra kommuner.

Men vad Staffan sa i Örebroarn, i talarstolen och i andra sammanhang är att besparingarna inte bara är nödvändiga. När jag redogjorde för de risker som verksamheten redovisar i samband med besparingsförslagen så kallar han det svartmålning och att måla upp hotbilder. Inte med ett ord beklagar han de följder besparingarna kommer att leda till. Helt utan svar blev frågorna om hur han, som KS-ordförande i landets sjunde största stad och dessutom ordförande i SKLs beredning i dessa frågor, kan använda sig av jämförelser som har så stora brister. För de jämförelser han hänvisar till har massor av felkällor som gör det svårt att dra alltför långtgående slutsatser av dem. Men Staffan verkade inte vara så intresserad av att diskutera vare sig kvalitet i äldrevården eller hur jämförelser kan bli användbara. Han gick och satte sig istället.

Kommunfullmäktige 11.04: ”Det har aldrig varit så bra i Örebro som just nu.” Så har någon sagt till Inger Högström-Westerling (m) och därför anser hon att allt är bra.

Det kan verka självklart, men det tål att upprepas: om man inte lyssnar på riktigt och bara pratar med dem som håller med en så hör man inte heller kritiken. Och då finns mycket små förutsättningar för att förbättra verksamheten. Sanningen är självklart att väldigt väldigt många är kritiska mot många av de klantigheter, långbänkar och felbeslut som den styrande majoriteten ägnar sig åt. Men Inger Högström-Westerling väljer att inte lyssna, hon har fullt upp med att planera för att få inviga ombyggda torg och glassa runt 2010. Under tiden försvinner massor av jobb från Örebro: från handeln i city, från industriföretag som flyttar och från transportföretag som inte får utvecklas och från  många andra. Men Moderaterna bryr sig uppenbarligen vare sig om att lyssna eller att skapa nya jobb.

Kommunfullmäktige 10.59: Jonas Karlsson (s) efterlyste en tydlig inriktning från den styrande majoriteten. Han tog flygplatsen som exempel: i materialet om Översiktsplanen för Örebros framtid lyckas kommunledningen både uttrycka sig för och emot flygplatsen. Och det ansvariga kommunalrådet säger att han som miljöpartist är mot, att han som kommunalråd är för. Som Jonas sa: ”Vad det miljöpartistiska kommunalrådet tycker får vi väl gissa oss till”. Och vad den majoritet som styr Örebro kommun tycker om flygplatsen oroar många – både företag och allmänhet. Det kostar jobb. Och det hämmar Örebros utveckling.

Kommunfullmäktige 9.54: Lennart Bondeson (kd) brydde sig inte om att bemöta Lena Baastad (s) som påpekade att (kd) brutit mot sina vallöften – bland annat när det gäller barngrupperna i förskolan. (Kd) lovade mindre barngrupper, de blev större. Lennart Bondeson anklagade Lena Baastad för lögn – men inte i den frågan (för där vet han ju att hon har rätt). Han anklagade henne för lögn eftersom Lena hänvisat till vårdnadsbidraget, som tar resurser från förskolan. Enligt honom kan inte ”de hemskheter” som Lena Baastad pratade om bero på vårdnadsbidraget, för det har ju just införts. Med andra ord innebär väl det att han i nästa års bokslutsdebatt kommenterar ”själva hemskheterna”. Undrar om Lennart Bondeson hört talas om citatet ”sila mygg, och svälja kameler”?

Kommunfullmäktige 09.41: ”Örebro kommun ska vara en strålande plats” inledde Inger Högström-Westerling sitt inlägg nyss. Hon räknade upp saker att vara stolta för, och jag kommenterar några av dem:

”Örebro växer”. Jättebra! Fast det sker inte tack vare kommunledningen. Tvärtom. Ledande kommunalråd tycker att stora anläggningar lika gärna kan hamna i Arboga eller andra kommuner. De har i fall efter fall skrämt bort företag från kommunen.

”Vårt läge är en fantastisk konkurrensfaktor”. Visst är det bra, men det är tråkigt att kommunledningen gör vad de kan för att reducera denna framgångsfaktor. De motarbetar flygplatsen, stoppar planerna på industrijärnväg till flygplatsen, försenar truckstop (serviceanläggning för godstrafik)

”Tjänstegarantier har tagits fram på alla områden”. Jo, fast i de flesta fall innebar de inget annat än lagen redan slog fast, och i flera andra fall har det omedelbart visat sig att kommunen inte kan leva upp till åtagandena.

2008 var på många sätt ett förlorat år. En passiv kommunledningen har hållit tillbaka Örebros utveckling.

Kommunfullmäktige 09.25: Ingemar Karlsson, ordförande i revisionen lämnade precis talarstolen efter att ha redogjort för revisionens kritik mot den oklara styrningen i Örebro kommun. Alla i revisionen är eniga (alltså även de borgerliga partiernas representanter) i kritiken mot oklarheter i ordergivning och uppdrag. Han nämner kostnaderna för Parkteaterns upprustning som ett tydligt exempel.

Han påpekar att det är svårt att peka ut vem  man ska kritisera: det handlar om ”problem i sin helhet” eller, som Ingemar skämtsamt säger: ”otydligheten är väl utvecklad”. Revisionen efterlyser bättre metoder för utvärderingar och uppföljning. Trots kritiken tillstyrker revisionen att Kommunstyrelse och nämnder beviljas ansvarsfrihet och att Kommunfullmäktige godkänner årsberättelsen.

Faktum är att kritiken är svidande och att den, även om det inte sägs rakt ut, är hård för att komma från en kommunal revision. Och den är egentligen ett grundskott mot kommunledningen, som gick till val på att införa ett ”öppet och tydligt ledarskap”. Det har visat sig att det vare sig är öppet eller tydligt. Revisionens rapport illustrerar otydligheten på ett avslöjande sätt.

När det gäller Parkteatern så handlar det om att Kommunstyrelsens ordförande Staffan Werme (fp) i sista stund försökte åtgärda de problem som orsakats av hans tidigare passivitet. Därför gick han in och gav order om en upprustning och Fastighetsnämnden (som egentligen var ansvarig) hade inte möjlighet att sköta projektet som de borde gjort.

När kostnaderna skenade gick Staffan Werme ut offentligt och kritiserade både Fastighetsnämnden och de tjänstemän som jobbat med projektet, trots att Werme i högsta grad själv var en orsak till kostnadsökningarna. Som Ingemar Karlsson sa: ”otydligheten är väl utvecklad”. Och, skulle jag vilja lägga till: otydligheten är förmodligen medveten och avsiktlig – den samlar nämligen mer makt hos Kommunstyrelsens ordförande. Och den ger honom ett verktyg för att skrämma och angripa tjänstemän och andra politiker.

Du kan följa Kommunfullmäktiges möte på webb-tv.

 Jag har tidigare funderat över nyttan med Twitter, Facebook, bloggar och annat i politiken (läs mer här). Men på ett område verkar Twitter faktiskt ha inneburit ett viktigt steg för mänskligheten.

Dagens Medicin skriver om hur forskare i USA lyckats skicka meddelanden via Twitter med hjälp av tankekraft. Tekniken kan innebära ett jättekliv för förlamade människor som med hjälp av denna teknik faktiskt kan kommunicera. Vill man vara kritisk kan man givetvis påpeka att det inte är just kopplingen till Twitter som är viktig, men då missar man den avgörande poängen: var det någon som kunde gissa sig till den användningen när man uppfann Twitter?

Precis som med så mycket annat så drivs utvecklingen framåt genom att människor bygger vidare på andra människors framsteg (och felsteg). Jag hävdar inte att all ny teknik är bra eller viktig, men vi ska vara väldigt tacksamma för att den tekniska utvecklingen går framåt – med krumsprång och krumbukter. Utveckling driver utveckling och framsteg leder till framsteg. Just därför kan man inte förutspå vad landvinningar ska leda till. Och just därför bör man ha en positiv (men sunt skeptisk) inställning till ny teknik.

Moderaterna i Örebro är stolta som tuppar dessa dagar (exempelvis Kent Persson som är länsordförande). Och visst finns det ett skäl till det: än en gång förlägger Moderaterna en stor konferens i Örebro. Och det är ju bra för Örebros utveckling.

Men vad som vore ännu bättre är om Moderaterna i Örebro kunde lära lite av sina partikamrater i andra kommuner: till exempel kunde de lära av Vara om brett politiskt samarbete för bättre personalpolitik, av Solna om hur man jobbar över blockgränserna för ett bättre näringslivsklimat och av Halmstad hur man gör för att få ICA att etablera nya affärer på orten… Om detta har vi skickat pressinfo och delat ut flygblad om idag.

Återstår att se om det blir nytag nästa vecka! Vem vet: kanske bjuder kommunledningen in till breda samtal om Örebros utveckling. F-n trot.

Jag har glömt att berätta om det mest uppseendeväckande på förra kommunfullmäktige, som faktiskt borde uppmärksammats även av media: när en folkpartist (som också är Kommunstyrelsens ordförande i Sveriges sjunde största stad, Örebro) argumenterade mot grunderna i marknadsekonomin. Visst borde det vara intressant? Eller åtminstone överraskande?

Så här var det. I en radiodebatt i höstas hävdade Staffan Werme (fp) att Örebro Bostäder AB är skyldigt Örebro kommun 4 miljarder kronor. Alla blev förmodligen lika förvånade som vi i S (Jonas Karlsson som debatterade i radion blev alldeles paff): var fick han det ifrån? Så Jonas Karlsson ställde en fråga i Kommunfullmäktige om det och förra gången fick han svar (lyssna här, om mediespelaren inte startats, klicka här och välj ärende 9, på KF-mötet 090325)

Det visar sig att Staffan hittat på summan alldeles själv genom att räkna ränta på ränta på ränta på en summa som Örebro kommun – enligt Staffan – ”gav till stiftelsen” (=ÖBO) i början av 70-talet. När Staffan Werme skulle förklara sitt plötsliga utspel blev det i och för sig uppenbart att han inte riktigt visste vad han menade, eller åtminstone att han inte tänkt sig att någon skulle syna hans bluff. (Jag tror inte att jag var ensam om att tycka att det var en aning pinsamt.)

I den debatten underkände han grunden för marknadsekonomin. Han hävdade att Örebro kommun ”gav” pengar till ÖBO, men det är ett köp han talar om. Kommunen köpte tillbaka mark från ÖBO, mark som stigit i värde sedan dess  (det var förmodligen den bästa affär Örebro kommun någonsin gjort…). Att hävda att köp är detsamma som att ”ge pengar” och att hävda att den som köpt sålt något för pengar skaffat sig en skuld är att i grunden ifrågasätta marknadsekonomin. Det står var och en fritt att göra så, men medge att det är en lite överraskande ståndpunkt från en ledande folkpartist (tillika Kommunstyrelseordförande i rikets sjunde största stad)?

Men resonemanget är lite intressant: kanske skulle man gå tillbaka med sina kläder efter några år och kräva att butiken betalar tillbaka pengarna (med ränta på ränta)? Eller tror ni att butiken möjligen skulle hävda att det inte går? Jämförelsen haltar en aning, det medges. Kläderna är ju nämligen slitna, medan marken stigit i värde – fast det talar knappast till Staffans fördel, eller hur?