Varför skitdebatten inte var en skitfråga

Några veckor efter moderaten Edvard Unsgaards bajsplockar-fascination har nog de flesta avfärdat hela saken som en skitfråga: ”jaja, gå vidare”, tänker en del. Gör inte det, säger jag.

Det som kan verka vara en anka eller ett pinsamt misstag är nämligen något mycket mer: Det säger otroligt mycket om den moderata synen på sysselsättning och på människovärde. Det är nämligen inte vem som helst som yttrat sig så där märkligt om ”arbetslinjen”. Mannen som blir imponerad av ”ryskor” som torkar bajs i hans trappuppgång är pressekreterare åt landets moderate statsminister och dessutom riksdagskandidat för moderaterna i Stockholm.

Det finns flera skäl till varför den här debatten faktiskt inte är en skitfråga:

Unsgaard avslöjade helt enkelt moderaternas egen hemliga graal. Inte undra på att så många moderater tog i så de nästan sprack på debattsajter och bloggar för att minska betydelsen av Unsgaards klavertramp.

Sedan kan man ju, som Magnus Ljungkvist gör på Newsmill, undra varför så få journalister var intresserade av att gå på djupet i frågan:”Vad tjänade ryskan extra på det, fick hon något alls? Betalar städföretaget skatt som de ska? Den ryska som städade trappan, hade hon arbetstillstånd eller är hon utlämnad till sin chefs godtycke?”

Socialism = ”A moral purpose to life”

När debatten inför valet kommit igång och allt som sägs från politiska motståndare vrids och vrängs på är det klokt att påminna sig själv om var engagemanget kommer ifrån, att fundera på grunderna för den egna synen på samhället och politiken. Och faktum är att Tony Blair uttryckte det otroligt klokt:

”Socialism for me was never about nationalisation or the power of the State. It is a moral purpose to life. A set of values. A belief in society. In co-operation. In achieving together what we cannot achieve alone. This is my socialism.”

Tony Blair

Partipropaganda med kommunen som avsändare

I Kommunfullmäktige idag sa Staffan Werme att det är okej att majoriteten använder kommunala resurser för att sätta in annonser med Örebro kommun som avsändare (med logga). Så här står det i ”Grafisk profil för Örebro kommun”: ”Örebro kommuns logotyp gör avsändaren tydlig, och sätter en kvalitetsstämpel på avsändaren – det är en kommunal verksamhet.” Antar att det betyder en av två saker: antingen att Staffan Werme snart ska föreslå förändringar i den grafiska profilen; eller att vi som är i opposition också kan sätta in annonser med kommunens logga under. Undrar vilket han väljer?

Om att ta ansvar för sina beslut (och misstag)

I måndags skrev jag en krönika i NA med exempel på hur jag anser att den politiska ledningen i Örebro misskött ett antal frågor. Och att jag anser att de borde ta ansvar för detta. Jag fick direkt e-post från örebroare, en person önskade att jag skulle ange vilka personer som var ansvariga för vilka beslut (jag angav inga personnamn i min krönika). Så här skrev han i sitt mail:  ”Jag vore därför tacksam för att få namnen på de nämnder alt. styrelser som bidragit till de, i vissa fall ofattbart stora kostnader, som vi drabbats av i de fall du beskriver. Med dessa uppgifter kommer jag själv att gå vidare för att bl a titta på den kompetens som finns bland beslutsfattarna, ( framför allt ordföranderna), och för att kunna ställa frågor.”

Så därför la jag till den informationen i mitt word-dokument och skickade det till den man som skrivit. Här finns det dokument han fick.

Överheten har talat (när moderater läxar upp sjuka)

Jag har, liksom tusentals andra, undrat över vad det var som hände i hjärnan på de borgerliga ledamöterna i riksdagen när de bestämde sig för att börja applådera efter att de beslutat att försämra sjukförsäkringen och kasta ut tusentals människor utan försörjning och utan chans att få ett jobb. När jag läste de båda riksdags-moderaterna Helena Rivière och Gunnar Axén, som skrev i Aftonbladet, förstod jag bättre. För dem handlar det om att läxa upp personer som har det tufft. Att lära dem att veta hut.

Utifrån en artikel i Aftonbladet har de sin dom klar över en kvinna som heter Alexandra: ”Tydligare kan hon inte säga att hon inte är särskilt intresserad av att få möjlighet att försörja sig själv och sina barn.” De fortsätter visa upp sitt allra mest medkännande jag när de berättar vilka det här handlar om: ”sådana som Alexandra” är begreppet de använder. Inte personer, människor eller medborgare. ”Sådana som”.

De fortsätter att avfärda Alexandras känslor och åsikter och avslutar med den mest bisarra örfil jag sett en politiker utdela på länge. De berättar att de förändringar som nu alltså slår hårt mot tusentals människor och som fått miljoner svenskar att ifrågasätta om det finns något hjärta i alliansens politik inte bara är nödvändiga, utan bra. De är till och med moraliskt riktiga: ”Det tror vi till och med Alexandra kommer att hålla med om en vacker dag.”

Överheten har talat.

Israel borde be om ursäkt (liksom svenska medier)

”En riktigt dålig artikel i Aftonbladet anklagade den israeliska armén för att ta mänskliga organ från mördade palestinier.” Så skrev NAs ledare den 21 augusti 2009. Man kan ju ha olika smak så det är ju inget att invända mot att en ledarredaktion skriver så om en artikel.

Det som dock är lite märkligt är att NA, liksom typ 99% av landets medier, försöker låtsas som om det regnar nu. För i december visade israelisk tv det som många misstänkt: mördade palestinier plundras på organ som sedan används. Mer eller mindre var det det som journalisten Donald Boström berättade om i en artikel i Aftonbladet sommaren 2009. Med en skillnad: Boström hävdade inte att det var på det sättet, han redovisade palestinska misstankar om att det var så.

Boströms artikel följdes av en orkan där Israel, medier och många andra hetsade mot journalisten. NAs ledarkommentar var en av de mer sansade. SvD, DN, Expressen och massor av andra tyckare rasade mot Aftonbladet som, enligt tyckarna, uppmuntrade anti-semitism och ”antijudiska yttringar”. Det ena ledde till det andra och till slut kom Sveriges ambassadör i Israel på den totalt intelligensbefriade idén att be om ursäkt för en artikel i landets största tidning.

Och sedan visade det sig alltså att de palestinska misstankarna stämde ganska väl. Och då blev det tyst. Jättetyst.

NA har tydligen haft en TT-notis om organstölder (åtminstone på webben) – fast inte om det israeliska avslöjandet. I övrigt var det lika tyst i NA som i de flesta andra medier (annat var det om ”Boström-affären”, den får man många sökträffar på). Jag hade inte upptäckt det om det inte varit för att Jan Guillou – än en gång – lyfter upp svenska mediers Israel-kramande: ”I detta konkret enkla men mycket brutala förhållande finns en tänkvärdhet som åtminstone berör mig starkt. Det är lagom vämjeligt att förbrytare i Israel har stulit organ från ”utomrättsligt avrättade” bland den ockuperade befolkningen. Men det är vanlig marknadsanpassad privat brottslighet. Så det är än mer vämjeligt att berättigad kritik för den saken skulle framkalla en våg av anklagelser för antisemitism bland våra ädelt känsliga liberaler.
Men ingen av dem ifrågasatte den konstanta tillförseln av unga färska lik. Som om den frågan var helt okontroversiell, som om det var ockupationsmakten Israels självklara rätt att upprätthålla permanenta mordkommandon för att likvidera misshagliga palestinier.
De liberala dumstrutarna är mycket selektiva i sitt humanitära engagemang.”

Är Orsa kommun bättre på att driva camping än Örebro?

Jag tycker inte att det finns något egenvärde i att kommuner driver campinganläggningar. Tvärtom.

Men nu råkar ju Örebro ha en enorm turistmagnet i Gustavsviksanläggningen (bad och camping) (Gustavsvik är den fjärde mest besökta fritids- och turistanläggningen i Sverige) och det är rätt viktigt för örebroarna att människor även i framtiden besöker Örebro för dessa anläggningars skull. Om någon stor aktör är intresserad av att köpa anläggningarna och investera i dem så att de blir ännu bättre vore det ju fantastiskt. Men att bara sälja av ideologiska skäl är direkt korkat.

Nu finns det faktiskt en intressent som har pengar och förmåga att utveckla området. Bland de intressenter som vill skapa en multiarena vid Gustavsvik finns de personer som äger SkiStar, PEAB och nyss gick in i nationalarenan i Solna. Hyfsat tunga investerare alltså, med en enorm förmåga att utveckla anläggningar (se bara vad de gjort i Sälen…). De har sagt att de är intresserade av att köpa Gustavsviks bad och camping och skapa en helhet med multiarenan.

Men. Örebros högermajoritet är inte intresserade. De säger nej till multiarenan vid Gustavsvik och de tycks välja att sälja ut den lönsamma delen av Gustavsvik (campingen) för att behålla den som inte är lika lönsam (badet). Och den tänkta köparen är, enligt media, Orsa Grönklitt (som ägs av Orsa Kommun).

Men varför är det bättre att Orsa kommun driver camping i Örebro? Enligt högerlogik är det tydligen en bra idé att behålla det som kostar pengar – och låta en annan kommun få ta del av vinsterna. Kanske är konsekvent, när idén om en multiarena presenterades menade ett ledande kommunalråd för majoriteten att den lika gärna kunde ligga i Arboga…

Blev det bra så?

Så har Mattias Wirf (www.xoda.se) försökt fixa till allt som jag ställt till på sidan… Och jag tycker att han gjort det bra. Kanske är det otacksamt att Mattias fixar allt det där som inte syns – tekniken som bara ska fungera (det gjorde den inte riktigt efter att jag grejat med sidan). Men å andra sidan slipper Mattias ta ansvar för utseendet – det får jag ta allt ansvar för. Så nu är frågan: blev det bättre med vit bakgrund på inläggen? Att det inte är lika snyggt inser jag också, men å andra sidan blev det mer lättläst; är det värt minus på design för att uppnå plus på läsbarhet och tydlighet? Tacksam för åsikter, här eller direkt via mail.

Är Reinfeldt nöjd med 70 000 fler i ”utanförskap”?

”Ett första argument för maktskifte 2010 är att borgarna som vanligt har misslyckats med jobben. Arbetslösheten ökar. Sysselsättningen minskar. Socialbidragen beräknas stiga med 50 procent under 2006–2011. Utanförskapet har ökat med 70 000 medborgare jämfört med Reinfeldts egen definition från 2006. Ungdomarna drabbas hårdast.”

Eric Sundström i AiP. Kunde inte sagt det bättre själv.