Man ska inte tro på allt man läser. Till exempel ska man inte tro på medier som påstår att Örebro försvårar för food-trucks. Det är nämligen precis tvärtom: som en av få kommuner i Sverige tillåter vi numera food-trucks.

Vi tror att foodtrucks bidrar positivt till stadsmiljö och stadsliv. Därför öppnas nu permanent för foodtrucks (de två som funnits 2016 fick tillfälligt undantag). Det här är fakta:

1. Örebro permanentar foodtrucks nu, eftersom vi vill ha dem i Örebro. De två som finns fick undantag under 2016 för att kunna börja (det är också de som sökt tillstånd nu).
2. Örebro inför samma regler övrigakommuner med foodtrucks i Sverige. Reglerna i Örebro är alltså precis som i Stockholm. Precis likadana.
3. Bilarna kommer få stå nästan överallt i hela Örebro kommun, utan p-avgift. Det finns cirka 3000 avgiftsbelagda kommunala parkeringsplatser där de kan stå (utan kostnad, förutom tillståndet), dessutom ytterligare p-platser som inte är avgiftsbelagda. Dessutom på platser med parkering förbjuden. Tidigare fanns det två platser där kommunen gav tillstånd: blir det lättare eller svårare att ha food-trucks nu? På torgen har vi torghandel och uteserveringar för dem som har lokal där och det är tillräckligt svårt att ha ordning på torgen, utan att vi ska släppa in upp till 5 lastbilar/food-trucks där.
4. Idén med Foodtrucks är att de är mobila, alternativet är att hyra en lokal och starta restaurang – det är rätt många andra som gör det, och alltså betalar hyra varje dag, året runt. Vill vi ha en stad där det bara finns restauranger på luncher och de tider som en food-truck tycker är lönsamma, eller ska vi se till att även andra restauranger (som betalar hyra) har en chans?

Vi förundras över att folk oreflekterat sprider påhitt i sociala medier, men ska vi verkligen vara förvånade? I en otroligt okunnig och ignorant ledarkrönika påstår NAs ledarskribent Evelyn Schreiber att ”svensk byråkratidjungel försvårar företagande” (länkar inte, vill inte bidra till klickandet). Se ovan, och fundera på om det är så krångligt och olönsamt att bedriva food-truck, jämfört med de som betalar hyra året runt.

Det är okej att en ledarskribent inte behöver ha koll på alla lagar och regler, fast då kan det vara en bra idé att låta bli att raljera över oss som måste ha det. Och om en nu ska tycka till om något, varför inte kolla den egna tidningens arkiv? Men det är väl för jobbigt; klick och tyckande trumpar fakta och sanning. I arkivet hade Evelyn Schreiber kunnat läsa om de regler som antogs i höstas, vad de innebär och om var tillståndskostnaden kommer ifrån (länkar till dokumenten längst ner). Men fakta var inte så intressant.

Evelyn Schreiber tycker att det är konstigt att det krävs ett nyttoparkeringstillstånd för ’30 000 kronor per år’ (fast taxan är i och för sig 25 000, men som sagt: varför bry sig om fakta?). Vad borde det kosta att stå utan annan avgift på kommunal mark? Ska det vara gratis? Gäller det fler?

• Ska ledarskribenter ha gratis parkering?
• Ska folk få kommunal mark gratis för att bygga lokaler för företag?
• Borde det vara gratis att ställa upp ett öltält på ett torg också?
• Ska det vara gratis för uteserveringar utanför restauranger också?

Det är uppenbart att ledarskribenten bara tyckt till, utan att bry sig om att fundera en vända till. Och det gäller dessvärre inte bara kostnaden.

Evelyn Schreiber skriver raljant om Örebros regler och tycker att de borde stå ordnat på torgen: ”Precis som man redan gör i Stockholm. Kräv tillstånd, kontrollera att alla nödvändiga krav uppfylls och sätt en gräns för hur många foodtrucks som får stå på torget.” Precis som i Stockholm? Där det alltså inte är tillåtet för foodtrucks att stå på torg? Där de tillämpar exakt de regler Örebro nu infört? Är det verkligen för mycket begärt att en ledarskribent, med en hel sida som sprids till tiotusentals människor, ska ta lite ansvar för vad hen skriver? Kanske kolla fakta, i alla fall litegrann?

”Lägg därtill att parkeringstillståndet bara gäller i tre timmar i stöten”, skriver Schreiber. Kunde hon inte läst på? Foodtrucks får bedriva försäljning i två timmar (vilket ju är den tid de önskar, runt lunch) men får i övrigt stå den tid det krävs för att förbereda, och att avsluta. Men fakta är ju tråkigt.

Evelyn Schreiber skriver dessutom raljant om att ”serveringsluckan måste (ja, måste) vara placerad på bilens högra sida”. Pausa. Andas. Fundera. Det är en bil, som ska stå parkerad på parkeringsplatser på gatan. På vilken sida tycker du att kön ska stå? Precis. Men varför tänka först när man kan raljera?

 

En sak i allt detta ångrar jag. Tillsammans med de politiskt ansvariga för frågan (Tekniska nämndens ledning, Charlotte Edberger-Jangdin och Ida Eklund) diskuterade vi mycket om food-trucks under 2016. De som hade food-trucks låg på och ville ha en snabb lösning, och därför kom vi fram till att vi skulle göra en tillfällig lösning, i väntan på ordinarie regler (som nu alltså införts).

Därför valdes den enkla vägen: att föreslå placering på torgen, som sökts som vanligt via polismyndigheten – men det var från början helt klart att detta inte var den permanenta lösningen. Tjänstemännen var tveksamma till detta; de ville vänta på en permanent lösning. Vi ville dock underlätta för de food-trucks som redan fanns och drev på. Det borde vi inte gjort. Det var ju nämligen inte så att detta snabba agerande hyllades – tvärtom är det detta som nu slår tillbaka.

Vi skulle ha varit lite mer fyrkantiga då, så hade rubriken nu varit: ”kommunen underlättar för food-trucks”. Vilket ju också råkar vara sanningen.

Här finns de dokument (pdf-format) som gäller:
Om framräkning av taxan
Tjänsteskrivelse inför beslut
Villkor för food trucks