På onsdag börjar Socialdemokraternas Jobbkongress på Älvsjömässan. Det är ingen djärv gissning att kongressen kommer att handla rätt mycket om jobben… Självklart kommer jag att ge mig in i de debatterna också (har – tillsammans med Elisabeth Hoikkala – ett särskilt ansvar från Örebro län för avsnittet ”Fler jobb och en starkare arbetslinje” och tänker bland annat agera när det gäller tjänstesektorn).
Men en annan fråga kommer nog att engagera mig mer på denna kongress: frågan om integriteten och de mänskliga rättigheterna.
Det finns en hel del bra skrivningar både i Riktlinjerna (Socialdemokraternas inriktning för kommande fyra år) och i svaren på de motioner som medlemmar skickat in. Men tyvärr tycker jag att det är uppenbart att partiledningen försöker säga helt motstridiga saker samtidigt. Och sådant blir ju sällan bra. Det är, kort sagt, dags att sätta ner foten. Vill Socialdemokraterna vara en frihetlig rörelse som värnar den enskildes integritet och sätter mänskliga rättigheter främst eller är vi beredda att kompromissa även om sådana grundläggande frågor så fort någon säger ”illegal nedladdning” eller ”terrorhot”? Jag tror att Socialdemokratin vågar stå för en bergfast tro på individens okränkbarhet och rätten till integritet. Men för att andra ska bli övertygade om detta krävs tydligare skrivningar.
Ett antal kloka personer har skrivit en klok motion om att Socialdemokraterna ska ta ställning för ”ett moratorium för integritetskränkande politik”. Motionen behandlas (tycker jag) ganska välvilligt, för mig är inte motionssvaret problemet. För mig är det avgörande vad som står i Riktlinjerna, och där behöver formuleringarna vässas. Jag har lämnat in ett förslag på tillägg i Riktlinjerna (och kommer att yrka på det på kongressen). Så här står det i Riktlinjerna (på sidan 62, rad 21 och framåt): ”Internationaliseringen ökar behovet av samarbete mellan tull, militär och polis. I kampen mot den grova organiserade brottsligheten har rättsväsendet fått nya behövliga verktyg som buggning och preventiva tvångsmedel. Vid varje sådan lagstiftning är det viktigt att balansen mellan effektiv brottsbekämpning och integritetsingrepp är rätt avvägd.”
Det står mer, men det där stycket är centralt. Därför kommer jag dels föreslå att ordet ”behövliga” stryks. Dels för att det inte är självklart att alla de där verktygen (buggning med mera) faktiskt leder till mer effektiv brottsbekämpning. Och dels – och framförallt – eftersom ordet ”behövliga” pekar på att att exempelvis buggningslagen och FRA-lagen var riktiga. Vilket jag inte anser att de var.
Sedan föreslår jag att stycket fortsätter: ”Så har det inte alltid varit, exempelvis tvingade den borgerliga regeringen igenom FRA-lagen trots allvarliga inskränkningar i den personliga integriteten och konflikter med grundläggande mänskliga rättigheter. Vi vill verka för en öppnare och mer överblickbar process i alla frågor som berör individens rättigheter och skydd enligt Regeringsformen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Vi vill se en ordentlig genomlysning av de lagar som genomförts på detta område och vi kommer att verka för att kommande lagstiftning i högre grad granskas utifrån individens rättigheter och rätt till integritet.”
Jag tycker att det tillägget tydliggör att Socialdemokratin är en frihetsrörelse som väljer individens integritet före statens (och storföretagens) vilja att övervaka.
Motionerna då? Jo, jag tycker att motionen om ett moratorium är bra, men jag tror inte att den har så stora förutsättningar att gå igenom. Problemet är att ett ”moratorium” skulle innebära ett totalstopp för lagstiftning på många områden (vilket självklart är syftet med skrivningen). Det är dock, tror jag, lite väl långtgående för att en partikongress ska kunna fastslå det. Och därför tycker jag inte att det viktigaste är om motionen blir bifallen (eller ”besvarad” som nu är förslaget – innebär att man inte tar direkt ställning till kravet utan hänvisar till egna skrivningar. Typ.). Jag tycker att det viktiga är vad som står i Riktlinjerna.
Förutom mitt tillägg så har Gävle-delegationen fört fram ett tillägg i de punktsatser som avslutar varje kapitel. Med deras tillägg skulle pukten lyda så här (tillägget, om IPRED, i fetstil): ”Värna integriteten. FRA-lagen och IPRED-lagen tillkom för snabbt och oreflekterat, och har allvarliga brister när det gäller grundläggande krav på rättssäkerhet, integritetsskydd och proportionalitet. Vi vill att en parlamentarisk utredning börjar om från början med frågorna – i bättre dialog med medborgarna. Vi vill se en bättre balans i det regelverk som nu är på plats till skydd för upphovsrätten. Lagarna måste följas upp av en oberoende granskare. Därför föreslår vi en Integritetsombudsman.”
Med några små förändringar skulle Jobbkongressen alltså tydligt kunna markera att Socialdemokratin står på ”den lilla människans sida” både gentemot staten och storföretagen. Det vore välkommet.
Mer om dessa frågor på nätverket Sossar mot Storebrors hemsida. Jag har skrivit mer här.
Hej Björn,
Vad anser du är specifikt är fel i sak med hur FRA-lagen är utformad?
Får man inget svar?
Sven: Om man ägnar ungefär en minut åt att läsa det jag skrivit på denna blogg inser man att jag är rätt oroad över de inskränkningar i den personliga integriteten som genomförts under senare år i Sverige. Och att FRA-lagen av de flesta (inklusive mig) anses vara en av de värsta inskränkningarna i den personliga integriteten (och en kränkning av våra mänskliga rättigheter, såsom de brukar definieras).
Om du, på allvar, undrar varför FRA-lagen är ett problem så rekommenderar jag att läsa mer på http://klamberg.blogspot.com/ eller att läsa Erik Laaksos och Robert Bengtssons artikel på Newsmill: http://www.newsmill.se/artikel/2009/10/07/var-ar-fra-debatten