Kommunens jämställdhetsdelegation har bett att få träffa representanter från Vård- och omsorgsnämnderna för att diskutera läget för jämställdheten i äldrevården. När vi träffades på fredagsförmiddagen var det uppenbart att utmaningarna är många – vi har gjort för lite och utvecklingen går för sakta: det är för få män som jobbar inom vård- och omsorg, kvinnor har (enligt de flesta undersökningar) genomgående svårare att få vård, lönerna inom vård- och omsorg är för låga och så vidare. Genomgående glömmer vi dock bort de äldres perspektiv – vi koncentrerar oss på jämställdhetsarbetet inom personalen.

Men under mötet kom också många kloka synpunkter. Kristina Lundberg (personalsekreterare på Öster) berättade hur man försöker samla män som anställs (istället för att ha en man per grupp), män står som kontaktpersoner i annonserna och mycket annat. Sådana exempel ska vi ta med oss och utveckla. Sedan tror jag att det är tre punkter som vi måste göra något åt, när det gäller personalfrågor:

1. Medarbetare inom vård och omsorg måste få större inflytande: över sin arbetstid, sina metoder och sin arbetsmiljö.
2. Lönesättningen måste bli mer rättvis inom vård- och omsorgsyrken: inte genom att alla ska få samma (högre) lön utan genom att de som gör ett bra jobb ska uppmärksammas och belönas för det.
3. Professionaliseringen måste öka och statusen höjas. Det måste exempelvis vara möjligt att använda Örebro kommuns personalsystem för att registrera kompetens (exempelvis undersköterskor som har utbildning i demens eller legitimerade barnmorskor som arbetar som sjuksköterskor) – idag vet vi mycket lite om den enskildes kompetens och erfarenhet och vi delar inte ens in den gigantiska gruppen ”undersköterskor” i undergrupper (medan det exempelvis finns 3-4 olika typer av ”vaktmästare” anställda i kommunen…).