Idag inledde Livsmedelsarbetarförbundet en blockad mot konditorierna Lindqvists på Rudbecksgatan och Smörkransen på Änggatan i Örebro. Ägaren till de båda, Helene Andersson, säger sig vara beredd på en lång konflikt eftersom hon vägrar teckna kollektivavtal. ”Då vill jag ha full bestämmanderätt över mitt företag. Jag vill själv ha rätten att förhandla med mina anställda. Vi ska kunna träffa de överenskommelser vi själva vill och som båda parter är nöjda med.” Hon vill betala sämre till vissa och bättre till vissa.

Jo, du Helene, det låter ju som du tänkt igenom det där. Men tänk en gång till: det finns nämligen ett skäl till att både fack och arbetsgivare varit överens om att kollektivavtal är en bra idé. Då slipper man nämligen det kaos som råder på arbetsmarknaden i många andra europeiska länder. Och om det inte vore för den typen av överenskommelser hade faktiskt inte svensk ekonomi och export varit så framgångsrik (omstruktureringar inom exempelvis industrin byggde på att arbetsgivare och fack var överens om spelreglerna).

Och egentligen borde Svenskt Näringsliv också stå vakt utanför konditorierna idag. För om Helene Anderssons resonemang sprider sig kommer inte svensk arbetsmarknad bli vad den varit. För en del kommer det vara bra: somliga kommer att få högre lön och en del företag kommer att tjäna pengar när lönerna pressas nedåt. Men på det hela taget kommer de flesta förlora – inklusive svensk tillväxt, svensk export och svensk sysselsättning. Och utanför borde även moderaterna stå: numera påstår de ju att de gillar kollektivavtal. Fast jag hoppas inte så mycket på moderata blockadvakter – moderaterna röstade (liksom övriga borgerliga partier) mot att kommunens vid upphandling ska kräva kollektivavtal ”eller liknande villkor”. Som sagt: moderat fernissa är lätt att skrapa bort…