Är handel bra eller dåligt?

Frågan är givetvis platt och förenklad. Att påstå att all handel är bra är självklart lika dumt som att säga att all handel är dålig. Ändå var debatten på väg i den riktningen för någon vecka sedan när Örebro kommuns projekt Klimatsmart Vardag sökte personer som ville testa en ”köpfri månad”. Det blev kraftiga reaktioner både för och emot och jag tycker det finns skäl att nyansera det hela (även om jag själv inte varit inblandad i utformningen av denna utmaning så kan jag väl konstatera att den kunde uttryckts lite annorlunda, skrev några rader om det här).

Ämnet är särskilt angeläget efter att WSP i fredags presenterade en rapport om Örebro läns BRP (den totala försäljningen i länet) som visar att vi 2002-2011 hade landets bästa utveckling (näst efter gruvlänet Norrbotten). En mycket viktig del av detta är handeln med varor.

Att vara mot dålig handel är dock närmast självklart: Ingen (eller åtminstone väldigt få) tycker att knarkhandel eller människohandel är bra. Rätt få tycker att slöseri, slit-och-släng-konsumtion och överdriven lyxkonsumtion är eftersträvansvärt. Att hoppas att mer vapen ska säljas i världen är inte så vanligt förekommande i ”vad önskar du dig inför nyår”-spalten.

Men samtidigt inser de flesta att man då och då måste handla saker eller tjänster man behöver. Och i grunden är handel gott. Genom handel blir ekonomin mer effektiv, vårt välstånd ökar, samhället utvecklas och vi får alla möjlighet att leva bättre liv. Utan handel hade detta inte fungerat. Så låt mig ge sex skäl till varför handel är så viktigt och – i grunden – så bra:

1. Konsumtionshysteri är dåligt men att motarbeta handel är miljöfientligt. Handel kan bidra till ett ett mer klimatsmart sätt att leva, till exempel är service och upplevelser en avgörande del av handeln. Handel driver annat än konsumtion av varor.
2. Handel skapar möten och kontakter och öppnar nya möjligheter. Få andra funktioner än handel kan skapa de flöden som krävs för att skapa trygga, befolkade miljöer där människor möts och där nya idéer kan utvecklas och växa. Alla som vill ha en livlig stadskärna måste också sträva efter utveckling av handeln.
3. Handel driver utveckling och förbättringar av produkter och tjänster. Ända från civilisationer uppstod har handeln haft en avgörande betydelse för kontakter mellan människor och mellan olika delar av världen.
4. Handeln skapar jobb och tillväxt.
5. Handel handlar om hållbar fördelning (om den regleras rätt) och ger komparativa fördelar (alltså en mer effektiv användning av resurser). Den som är duktig på en sak gör det, medan andra kan koncentrera sig på det de är bättre på.
6. Handel skapar möjligheter för dem som inte är rika. Den med mycket pengar kan alltid köpa det den vill ha, endast en levande handel kan göra att produkter och tjänster blir möjliga att köpa för det stora flertalet.

Jag inser att alla de där punkterna inte är självklara för alla. Låt mig utveckla.

Att förtäta städer är en förutsättning för att skapa ett hållbart samhälle:

• När städerna förtätas underlättas hållbara trafikslag (gång, cykel och kollektivtrafik kan inte konkurrera effektivt när människor bor glest och på stora avstånd).
• Täta städer gör det möjligt att samutnyttja gemensam infrastruktur (skolor, vatten och avlopp, gator och liknande).
• Tätheten skapar förutsättningar för service (för att kunna driva exempelvis en affär eller en restaurang krävs ett visst flöde av människor).

Handel, nöjen och service är en förutsättning för förtätning – det måste helt enkelt finnas ett skäl till att vara i stadskärnan och butikshandel är, tillsammans med restauranger och arbetsplatser, de viktigaste skälen. Det gör också att handel, ett levande butiksliv och intressanta restauranger är en förutsättning för att exempelvis byteshandel eller second-hand-handel ska fungera.

Även om man i teorin kan tänka sig att alla människor gärna lägger några timmar per helg åt att cykla någon mil till en gårdsförsäljning av begagnade kläder eller återanvändning av elprylar så är det inte så det fungerar i praktiken. Om återbruk och hållbar konsumtion ska fungera och bli tillräckligt spritt måste den helt enkelt vara placerad nära annan kommersiell service så att många människor passerar dem. Det handlar helt enkelt om flöden, att tillräckligt många människor ska passera. (Här har jag skrivit mer om stadsplanering: ”Blandade, täta och levande städer med färre bilar”.)

Vikten av att skapa flöden gäller särskilt det som är lite dyrare och lite mer exklusivt, som mycket av det miljömärkta och ekologiska faktiskt fortfarande är. Om det inte bara är dyrare att köpa utan också är svårare att få tag på hållbara produkter (och tjänster) kommer fler att konsumera ohållbart.

Att under en månad, eller en längre tid, ställa sig själv frågan: ”behöver jag det här” är självklart nyttigt och klokt, liksom att ifrågasätta det sätt man konsumerar idag. Men däremot är det inte en klok idé att uppmana alla örebroare att sluta handla (lyckligtvis är det inte heller det Örebro kommun gjort…). Kanske ska man hellre köpa en dyr ny pryl än flera billiga? Kanske ska man hellre gå på en dyr restaurang en gång i månaden än att köpa ny tv? Kanske borde man unna sig dyra nya skor som håller längre än att slita ut de par man redan har?

Örebro är och ska förbli en stark handelsstad (idag topp 5 i Sverige, en av landets allra starkaste handelsstäder) med en attraktiv stadskärna. Örebros tillväxt hänger tätt samman med hur det går för handeln (skapar många jobb och ger oss andra service och en trevligare stad). Men det är intressant att fundera på vilken utveckling som är bäst för tillväxten och utvecklingen av handel och service. Hållbara val genererar ju ofta mer jobb och mer intäkter till Örebroföretagen än ”vanlig konsumtion” av exempelvis billiga importerade prylar (som genererar ett ganska litet pålägg till Örebrobutiken). 8 av 10 kronor som spenderas i länets sällanköpshandel hamnar i Örebros butiker (och den andelen ökar), däremot står vi för ungefär hälften av handeln i dagligvaror (”livsmedel”) vilket motsvarar vår andel av befolkning. Nya koncept växer fram och handelsexperternas slutsats är att det helt enkelt är lätt att etablera sig i Örebro men att konkurrensen är stenhård.

Jobb i handeln är en stabiliserande faktor som generar många jobb även i lågkonjunktur (men inte ger så jättestora ökningar i högkonjunktur). Andelen anställda i detaljhandeln är också högre i Örebro än rikssnittet, men också jämfört med jämförbara städer. Totalt jobbar cirka 4600 personer i handeln, och sedan tillkommer några tusen jobb som uppstår indirekt tack vare handeln (företagstjänster, transporter mm). Att bortse från vad dessa jobb innebär för Örebro idag och i framtiden är ett uselt sätt att värna Örebros framtid.

Örebro kommun har ett positivt förhållningssätt till handel. Vi vill stärka stadskärnan där butiker, hotell, konferensanläggningar, service, restauranger och annat ger ökat stadsliv, skapar nya möten och gör Örebro trevligare. Örebro kommun strävar efter att det ska finnas dagligvaruhandel (i dagligt tal livsmedelshandel) nära där människor bor. Vi försöker samla ”sällanköpshandeln” (shopping i dagligt tal) till Örebro city och till Marieberg (Marieberg fyller ett viktig behov genom att locka ”shoppingturister” och handel med varor som inte passar i stadskärnans mindre butiker).

Men utveckling av stadskärnan kommer inte av sig självt. För bara några år sedan hade vi ett stort underskott av livsmedelshandel i många tätbefolkade områden (idag är det Lillån/Hovsta och området runt Svampen som är underförsörjt, men det kommer förhoppningsvis snart vara löst). Örebro hade höga priser på livsmedel på grund av för lite konkurrens fram till för cirka 15-20 år sedan och stadskärnan var inte alls tillräckligt stark. Idag har vi både ett starkt Marieberg och en stark stadskärna (som dock behöver stärkas ännu mer). Och det är resultatet av ett gott samarbete mellan handlare, City Örebro, fastighetsägare, restauranger och Örebro kommun. (Här har jag skrivit om en del vi gjort under senare år: ”Attraktivare City i Örebro” och ”Konkret utvecklingsplan för Norrcity”.)

När man pratar om att stärka stadskärnan är det dock klokt att använda begreppet ”handel” brett. I vanliga fall avser ”handel” oftast ”handel med varor” men skälet till att vi besöker stadskärnan (eller för all del ett köpcentrum) är inte bara ”handel med varor”. Vi vill ha caféer, restauranger och annan service i stadskärnan precis som att vi vill kunna handla i många olika typer av butiker. Handel med tjänster är dessutom så sammanflätat med handel med varor att vi knappast tänker på det: optikern säljer både kompetens och glasögon, frisören klipper håret och säljer (dyra) hårprodukter, restauranger serverar dig mat och några försöker få dig att köpa med deras grillsås hem

Konsumtionshysteri är självklart inte bra för miljön, viljan att ständigt köpa nya prylar och slänga de gamla innebär resursslöseri i alla led: dels i produktionen, dels i transporterna och dels i själva slängandet (dessutom ofta i drift-stadiet exempelvis med prylar som drar el).

Men inte ens de hårdaste konsumtionskritikerna tror att vi helt kan avskaffa handel med varor och då är frågan dels hur konsumtion/produktion kan skada så lite som möjligt och dels vad som är alternativet till handel. Det innebär dels att det är klokt om folk åker så korta sträckor som möjligt för att handla (och därmed är ju Örebros centrala läge i landet bra), men också att det är viktigt att stärka cityhandeln. Och alternativet till ökad handel är ju faktiskt inte bara att allt annat är som idag minus handel. Det förändrar samhället i övrigt också. Exempelvis blir stadskärnan mindre trevlig och vi får färre mötesplatser där människor kan mötas och kreativitet uppstår.

Därför är handel ett kraftfullt verktyg (eller vapen, om man föredrar det uttrycket). Och därför är det ingen harmlös eller enkel fråga. Hur vi planerar för handel och hur vi stöder handelns utveckling kräver underlag, strategi, medvetenhet och tydlig inriktning. Och tydliga beslut.