”En riktigt dålig artikel i Aftonbladet anklagade den israeliska armén för att ta mänskliga organ från mördade palestinier.” Så skrev NAs ledare den 21 augusti 2009. Man kan ju ha olika smak så det är ju inget att invända mot att en ledarredaktion skriver så om en artikel.
Det som dock är lite märkligt är att NA, liksom typ 99% av landets medier, försöker låtsas som om det regnar nu. För i december visade israelisk tv det som många misstänkt: mördade palestinier plundras på organ som sedan används. Mer eller mindre var det det som journalisten Donald Boström berättade om i en artikel i Aftonbladet sommaren 2009. Med en skillnad: Boström hävdade inte att det var på det sättet, han redovisade palestinska misstankar om att det var så.
Boströms artikel följdes av en orkan där Israel, medier och många andra hetsade mot journalisten. NAs ledarkommentar var en av de mer sansade. SvD, DN, Expressen och massor av andra tyckare rasade mot Aftonbladet som, enligt tyckarna, uppmuntrade anti-semitism och ”antijudiska yttringar”. Det ena ledde till det andra och till slut kom Sveriges ambassadör i Israel på den totalt intelligensbefriade idén att be om ursäkt för en artikel i landets största tidning.
Och sedan visade det sig alltså att de palestinska misstankarna stämde ganska väl. Och då blev det tyst. Jättetyst.
NA har tydligen haft en TT-notis om organstölder (åtminstone på webben) – fast inte om det israeliska avslöjandet. I övrigt var det lika tyst i NA som i de flesta andra medier (annat var det om ”Boström-affären”, den får man många sökträffar på). Jag hade inte upptäckt det om det inte varit för att Jan Guillou – än en gång – lyfter upp svenska mediers Israel-kramande: ”I detta konkret enkla men mycket brutala förhållande finns en tänkvärdhet som åtminstone berör mig starkt. Det är lagom vämjeligt att förbrytare i Israel har stulit organ från ”utomrättsligt avrättade” bland den ockuperade befolkningen. Men det är vanlig marknadsanpassad privat brottslighet. Så det är än mer vämjeligt att berättigad kritik för den saken skulle framkalla en våg av anklagelser för antisemitism bland våra ädelt känsliga liberaler.
Men ingen av dem ifrågasatte den konstanta tillförseln av unga färska lik. Som om den frågan var helt okontroversiell, som om det var ockupationsmakten Israels självklara rätt att upprätthålla permanenta mordkommandon för att likvidera misshagliga palestinier.
De liberala dumstrutarna är mycket selektiva i sitt humanitära engagemang.”
Ingenting av det som sägs i Boströms Aftonbladetartikel har ”erkänts” av Israel, eller hänt.
http://www.magasinetneo.se/blog/aftonbladets-vises-protokoll
Varför skulle Israel be om ursäkt för Aftonbladets blodslögner?
Den händelse Björn Sundin beskriver (och som även na.se har rapporterat om genom en TT-text) handlar inte om att den israeliska armén mördar palestinier för att ta deras organ.
Citat ur TT-texten: ”De båda männen anklagas för att ha förmedlat kontakter mellan personer villiga att sälja organ och personer som väntat på transplantation.”
Det här är något helt annat än det Donald Boström antyder i sin artikel. All organhandel är förbjuden i Israel. Därför greps de båda av de israeliska myndigheterna.
Donald Boström antydde att den israeliska armén systematiskt mördar palestinier för att sno deras organ. Han hade inga som helst belägg för det. En journalist som har sådana misstankar bör i så fall fortsätta att undersöka saken. I det relativt öppna Israel finns alla möjligheter att bedriva kritisk journalistik.
Donald Boström fick också komma till Israel för att försvara sin artikel.
Lars Ströman
Politisk redaktör på NA
Vad Donald Boström kan anses ha ”antytt” är upp till var och en att tolka. Han har aldrig påstått att den israeliska armén dödar för att ta organ (att palestinier anser det är inte Boströms ansvar). Likväl som media rapporterar om Sverigedemokraters påhitt, ”Sanningsrörelsens” påståenden eller andra saker så måste journalister rimligen kunna rapportera att palestinier anser att den israeliska armén dödat för att ta organ ur de döda kropparna.
Faktum är att Israels tv i ett reportage har visat att den tidigare högste ansvarige för landets rättsmedicinska center erkänner att han utan släktingars medgivande tagit organ från döda israeler och palestinier (och andra). Organstölder har förekommit där hornhinnor, hjärtklaffar, hud och ben tagits från döda israeler (civila såväl som militärer), palestinier och gästarbetare.
Och frågan som kvarstår att besvara är: hur kan det komma sig att organ försvinner ur dödas kroppar utan att någon mer än den högst ansvarige, och en person till, känt till det? Är det sannolikt? Kropparna har ju, hur som helst, inte bara dykt upp. Ska bli spännande att följa den fortsatta utredningen.
Bra artikel.
Jo, det blev nog tyst foer inga pengar betalas ut foer att be om ursaekt.
Det handlar om girighet, pengar, kriminalitet paa toppnivaa, tror jag.
http://aktivdemokrati.wordpress.com/2010/01/30/scoop-tar-israel-blodprov-pa-palestinier/
Folk som helt enkelt aer raedda foer doeden och har roffat till sig tillraeckligt med pengar.
Men till slut doer vi alla:
http://www.youtube.com/watch?v=oB3G0rvCIJc