Örebro växer och vi behöver både förtäta inne i stadskärnan och bygga ut större sammanhängande områden (fortfarande nära tätorten). Vi planerar för de nya stora stadsdelarna och när vi om några år börjar sälja mark för byggande av Södra Ladugårdsängen och andra stora stadsdelar kommer det förhoppningsvis innebära att vi tar viktiga steg i riktning mot verkligt hållbara stadsdelar. De stora nya stadsdelarna behövs verkligen i ett Örebro som växer med cirka 1800 invånare per år (år 2018/2019 är vi 150 000 örebroare).

Men det enklaste sättet att bygga en hållbar stad är att förtäta i den befintliga stadskärnan. Därför är det stora projektet som går under namnet ”Pulsådern i den hållbara staden – från Svampen till Gustavsvik” så viktigt. Vi räknar med att kunna skapa 500 000 kvadratmeter byggrätt i området, vilket motsvarar cirka 6000 bostäder eller cirka 20 000 kontorsarbetsplatser. I den arkitekttävling som vi genomfört fick vi in många spännande idéer, illustrationen nedan visar ett idéförslag på det framtida resecentrum:

Idag beslutade Programnämnd Samhällsbyggnad att skicka ut den fördjupade översiktsplanen för järnvägsområdet mellan Svampen och Gustavsvik på samråd. Fram till januari hoppas vi att örebroarna, fastighetsägare, organisationer och andra skickar in synpunkter om detta dokument – för de vägval vi gör i detta område inom kommande år kommer att forma framtidens Örebro. (Vill du se mer spännande bilder, ladda ner den presentation som jag, Hannah Ljung (c) och Behcet Barsom (kd) gjorde på pressträffen om projektet).

Ambitionerna med ”Pulsåders-projektet” är höga:

1. Det handlar om att skapa ett mer attraktivt och effektivt resecentrum, som gör det möjligt att öka andelen som åker buss eller tåg.
2. Vi ska skapa en större stadskärna (som börjar vid Svampen respektive vid Gustavsvik/Södra infarten).
3. Vi ska göra entréerna till Örebro mer välkomnande.
4. Vi ska öka byggandet – skapa mer mark för byggande av kontor, verksamhet och bostäder.

Vi gör några andra viktiga ställningstaganden:

1. Resecentrum ska vara kvar på nuvarande plats och utvecklas.
2. Södra station ska vara kvar (även om det i framtiden troligen huvudsakligen kommer att vara som regionaltågstation).
3. Järnvägen blir kvar i nuvarande läge –  inte i tunnel eller på bro (tunnel kostar cirka 4 miljarder, och vi kommer att få in en bråkdel av det på markförsäljning)
4. Vi ska bygga nytt längs järnvägen.
5. Östra Bangatan grävs inte ner men blir stadsgata och därmed kopplas resecentrum närmare till city, samtidigt som barriäreffekten mellan öster och väster minskas.
6. Vi vill skapa gång och cykelstråk längs Östra Bangatan samt på väster sida av järnvägen (idag finns ingen naturlig förbindelse mellan Södra station och resecentrum och att ta sig från södra delen av city till resecentrum med cykel eller till fots är rätt krångligt).
7. Vi ska bevara parkerna.

När vi nu går in i nästa steg i dialogen med örebroarna om detta jätte-projekt är det värt att påminna om att upplägget och ambitionerna med projektet hänger ihop med vem som leder kommunen. När projektet startades kritiserades det från några av oppositionspartierna (som också röstade nej till det) och senare har det hånats för att vara bortkastade pengar. Folkpartiet har till exempel påstått att vi slösar pengar på att utreda självklarheter i och med att vi utredde frågan om järnvägens höjdläge – detta trots att det i den gällande översiktsplanen (från 2010, då folkpartiet ledde kommunen…) står följande: ”Nedgrävning, överdäckning eller upphöjning av järnvägen ska därför utredas.” Vilket vi alltså gjorde nu – huvudsakligen av ett skäl: osäkerheten om järnvägens framtida höjdläge hindrade byggande längs järnvägsstråket genom stadskärnan. Så länge frågan om järnvägens höjdläge inte var avgjord kunde inga detaljplaner kring området närmast järnvägen tas fram och utvecklingen stannade i stadskärnan. Men sådana detaljer har ju inte Folkpartiet i Örebro brytt sig om tidigare, så varför skulle de göra det nu…

Många kommer lystet kasta sig över skisser och illustrationer (precis som jag gjorde…) men ännu viktigare är egentligen att tycka till om i vilken ordning förändringarna bör ske. Att vi inom några år ska ha ett nytt effektivt resecentrum som rymmer både ökad tågtrafik och busstrafik är kanske det allra viktigaste och mest brådskande (ambitionen är ett nytt resecentrum år 2017), men det finns gott om andra förslag som också bör göras. Men allt kan inte göras samtidigt, det krävs tuffa prioriteringar mellan alla dessa önskvärda förändringar. Av alla förslag på bilden nedan bör en prioriteringslista skapas; där en del kan göras de närmaste 5 åren och övrigt får göras de tio åren därefter. Vad vill du prioritera?