Idag publicerade NA en insändare som jag skrivit om SJs förseningar. Som jag trodde (och faktiskt skrev i den text jag skickade in till NA) svarade SJ omedelbart genom Mia Törn på SJs presstjänst: det enda som tycks fungera på SJ är nämligen deras kommunikationsavdelning (jag lider med Mia Törn och de andra: det där är inte ett jobb jag skulle vilja ha – snacka om att få försvara något som är omöjligt att försvara…).
Men det svar Mia Törn på SJs presstjänst presterar i tidningen är inte mycket till svar. Hon skriver att SJ ”den senaste tiden, inte lyckats hålla den kvalitet som våra resenärer har rätt att förvänta sig”. No kidding! Dagliga förseningar och obefintlig information är ju mycket riktigt inte så bra kvalitet. Men att skriva ”den senaste tiden” blir bara pinsamt. SJs problem är inte tillfälliga: de tycks obotliga. Det är inte under en kortare period det varit problem – det är under en lång period som vi pendlare fått vänja oss vid att aldrig vara i tid till någonting.
All respekt för Mia Törn som verkligen försöker göra sitt jobb i rejäl motvind, men en del av överdrifterna gör faktiskt bara läget värre för oss som redan är irriterade. Att tåget i morse ställdes in (liksom de regelbundet gjort de senaste månaderna): är det Banverkets fel, som beror på ”byten av slipers”? Att resenärerna inte informeras: är det en del i satsningen för att komma till rätta med punktligheten?
Att lägga nyhetsbrev ombord på tågen löser liksom inte problemen för oss som drabbas av förseningarna. Ersättningstrafik, ersättning för förseningar eller liknande skulle i alla fall visa att SJ bryr sig. Men icke. Ingen ersättningstrafik. Ingen ersättning vid förseningar (förrän de är över 40 minuter/en timme).
Det är givetvis glädjande att Mia Törn anser att förseningen förra fredagen berättigar mig till ersättning. Men de andra gångerna då? Och att de inte hade formulär för ersättning på tåget var ingen slump: de där formulären är vare sig lätta att få tag på eller lätta att skicka in.
Jag önskar jag kunde argumentera för att man borde ta tåget i stället för bilen, men om man vill vara i tid är faktiskt bilen mer pålitlig. Det är sämre för miljön, det är dyrare och det är mindre bekvämt: men med bilen kan man vara nästintill helt säker på att komma fram på i stort sett utsatt tid. Det kan man aldrig vara säker på med SJ.
Här kan du läsa hela insändaren (den något längre version som jag skickade in till NA)
Här finns ett blad om torsdagens pendlarmöte
Bra gjort Björn!
Om man läser SJs pressmeddelande på deras websidao , man ser att de identifierade ett spårbrist år 2000.
Därefter klippte de bort den bättre förbindelse med x2000 via Hallsberg och samtidigt möjligheten att åker via Eskilstuna. Nu är vi tvungen att åker via Västerås och Norra leden men det finns ingen bra lösning fram till år 2008.
tar gärna kontakt med banverket och järnvägstyrelse http://www.jvs.se.
Tar redo på SJ’s brochyr ”Pendlarens Dröm” Det läser man om den dubbelvåningståg, men när man läser Mälardalens kartan Örebro och Hallsberg är inte med på kartan. Konstigt eller är det så att någon måste höja Örebros profil med SJ?