Idag (måndag) publicerades min krönika i NA om skivindustrin, nya spridningssätt och hur man upptäcker ny musik. För att demonstrera min tes (att människor kan vilja sprida ny musik – och att det är bra för artisterna) lovade jag ut en exklusiv Guster-skiva till den som först mailade namn och adress till mig. När dagen var slut hade sju personer mailat mig med hopp om att få en skiva (av ren glädje över att så pass många hörde av mig fördubblar jag erbjudandete och jag skickar båda de Guster-skivor jag fått som ”Guster-rep”).

Och det var roligt att ”vilt främmande människor” hörde av sig. Men allra roligast var nog kommentaren från en av de senaste mailarna – som anade att han nog var för sent ute: ”kommer fö såklart ändå att kolla upp de för mig ännu okända banden css & santigold, medan jag bara kan instämma i att ladytron håller hög klass!”. Så min krönika ledde till flera goda resultat: 2 personer får stifta bekantskap med Gusters musik (genom mina skickade skivor) och ytterligare en hittar musik han förmodligen annars aldrig skulle stött på (CSS och Santigold). Jag hittade fler personer som gillade ”udda” musik som jag gillar (Ladytron) och med lite tur påverkade jag någon att inse det korkade i skivindustrins nuvarande strategi. All in all: ingen bortkastad dag!

Glömde det kanske roligaste: krönikan resulterade också i tips på ny musik: Alaa tipsade om Behrang Miri som jag ska lyssna in mig på imorgon.