[REV 080618kl14.45] Nu på morgonen återremitterade riksdagen FRA-lagen till försvarsutskottet för en omarbetning. Målet är tydligen att det ska ske under dagen och att ”nytt” beslut ska fattas redan ikväll. Därmed är alltså uppenbarligen Centerpartiets extrema frifräsare, Fredrick Federley, nöjd. Han är emot lagen, har medgett att han vill rösta nej men inte vågar och nu tycker han att han fått sin vilja igenom – trots att omarbetningen inte kommer att tillföra något nytt. Den kommer inte att begränsa statens möjligheter att övervaka helt oskyldiga personers mail och telefon och den kommer inte att garantera källskydd och andra grundläggande rättigheter som tryckfriheten förutsätter. Och vad värre är: den kommer sannolikt inte att innebära att en enda terrorist grips.
Alla de svenskar som oroar sig för att deras integritet och frihet inskränks skrattar åt Federley. Eller gråter. (Hanne Kjöller skriver klokt om Federley och hans centerkompisar i DN).
Skrattar för att det nu blivit uppenbart att Federley bara är intresserad av uppmärksamhet – inte av att förändra något på riktigt – och att hans principer inte är så mycket värda. Han hycklar och han beter sig som en pajas.
Gråter för att riksdagen idag tar ett steg i riktning mot Orwells övervakningsstat som tidigare bara förekommit i Stasis Östtyskland och andra hårdföra diktaturer. Och för det borde man självklart gråta. Skönt att veta att vi är många som protesterat (och protesterar).
Han förstärker det intryck jag fått av honom tidigare, dvs att hans mål är alltid uppmärksamhet. Vad jag förstår är det inte ens han som åstadkommit förändringen?