Vi orkade inte byta kanal när Solsidan slutat på TV4 i fredags. Och raskt insåg vi varför vi så sällan ser TV4s Nyheter. De är helt enkelt riktigt usla.
Jag har genom åren haft en hel del att göra med TV Nyheterna och har alltid tyckt att de hittat nya vinklar, förnyat tv-nyheterna och – oftast – varit seriösa. Men fredagens sändning var en uppvisning i hur det blir när journalister slarvar och ingen redaktionsledning leder arbetet. Rapporteringen om SAAB-Spyker affären var ogenomtänkt men om man bortser från att inslaget delvis förutsatte att man har koll på namn på rika ryska investerare i bilbranschen (hur många såna namn kan ni – hand upp!) så var det uthärdligt. Likaså kunde man stå ut med bristen på kritiska frågor till försvarsminister Tolgfors i inslaget om att ”MP kräver nytt Afghanistanmöte”. Mer pinsamt var det när en allvarlig elolycka vid en skola i södra Sverige skulle rapporteras.
En elkabel hade gått av och gjort att staketet runt ett bygge vid en skola blev strömförande. Tre åttaåriga flickor fick därmed allvarliga elstötar och fick föras till sjukhus. Allvarligt.
Det präglade dock inte rapporteringen. Det blev först pinsamt, för att sedan bli ännu mer pinsamt. Det lite pinsamma var när den allvarliga reportern med allvarlig röst konstaterade att det ”finns ingen enskild statistik över elolyckor vid just skolor men totalt är det mellan 10 och 20 om året vid fastigheter där det bedrivs någon form av offentlig verksamhet”.Ojoj, vad upprörda vi ska bli. För inte staten statistik över hur många av de 10-20 olyckorna som sker vid just skolor? Är det viktigt att ”avslöja”? Sedan fick Elsäkerhetsverkets överdirektör säga att elolyckor alltid är allvarliga. Näää, det kunde jag aldrig gissa. (Överdirektören sa säkert något om elsäkerhetsarbete också, men det klippte säkert den avslöjande reportern bort.)
Men sedan blev det riktigt pinsamt. I ett försök att visa hur himla inkännande och mänsklig han var bestämde sig reportern för att avsluta reportaget med ett lyckligt slut varpå han frågade åttaåringen om olyckan. Och för att hon inte skulle gå miste om lite mer traumatiska upplevelser så tänkte väl reportern att han verkligen skulle gno in upplevelsen: ”hur ska ni fira att du överlevde utan skador?”. Bra jobbat. Självklart måste varje reporter med självaktning påminna åttaåringar om att de just kunde dött.
Nu tror ni att jag raljerar, att reportaget självklart också uppmärksammade de frågor som borde granskats. Men nej. Titta själv. Ingen fråga till byggföretagets ledning om säkerhetsarbetet. Ingen fråga till någon psykolog om hur åttaåringar påverkas av den typen av olyckor. Men det är klart, om de frågat det kanske reportern själv tvingats tänka. Och så kan vi ju inte ha det.
Du beskriver utmärkt hur jag känner det när jag ser på nyheterna och alltid funderar över om jag ska avstå detta adrenalin skapande i fortsättningen för att inte riskera en infarkt.
Tyvärr så är detta mer typiskt för det svenska samhället än för TV4. Det är inte många år sedan två barn kröp ner i en återvinningcontainer för papper och förolyckades i samband med tömning. Sedan dess är det inte längre möjligt att slänga en papperskasse full med tidningspapper eftersom man beslutade sig för att förbjuda öppningar på containrar som var stora nog för barn att krypa in i. Sedan dess har alla vi halvslöa miljövänner fått återgå till att kasta tidningspapper i de vanliga soporna.
Lagen om cykelhjälm för barn riskerar att öka fetman i samhället, bara för att man är så rädd för olyckor så man inte vill låta barn cykla ens på tomten utan hjälm.