Här är min krönika från NA i tisdags:
Alla tjänstemän och politiker som avlönas av skattebetalarna borde vara medvetna om en grundläggande sanning: Inte ens den dugligaste kvinna eller man kan hålla koll på alla brister och problem i Örebro. Det är därför politiker, och tjänstemän, bör vara väldigt angelägna om att lyssna och ta till sig synpunkter från örebroarna.
Att välkomna synpunkter är grundkravet; men lika viktigt är att på egen hand söka upp åsikter, förslag och idéer. Därför är den samtalskampanj som Socialdemokraterna nu genomför inför omvalet i den nordöstra valkretsen (15 maj) så viktig. Med en begränsad del av örebroarna som går till val har vi nämligen utvecklat vår tidigare så framgångsrika samtalskampanj. I höstens val gick Socialdemokraterna framåt i Örebro, trots bakslaget i riket. 4 av 10 väljare röstade på Socialdemokraterna i Örebro kommun, till stor del tack vare de över 50 000 samtal som vi genomförde, och de nära 38 000 dörrar som vi knackade. I årets val ska vi genomföra 35 000 samtal och knacka 30 000 dörrar.
Och denna gång blir det ännu mer dialog. Fram till valdagen kommer vi att ha genomfört en av de bredaste och mest genomarbetade dialogrörelser som någonsin genomförts i Sverige.
I de flesta områden i den nordöstra delen av Örebro kommer vi, i tur och ordning: dela ut dialogprogram med enkäter, knacka dörr för att samtala om utmaningar i området, samla in synpunkter, dela ut sammanställningar av vad vi och de boende i respektive område vill samt att bjuda in till öppna möten för att träffa s-kommunalråd (Lena Baastad och undertecknad). I vissa fall görs även en youtube-film eller liknande om något lokalt problem som visar vad vi vill göra åt brister och problem i området.
Jag tror att vårt arbete gör att ännu fler örebroare ger oss förtroende att leda Örebro framåt: för fler jobb och minskade klyftor. Men dialogarbetet kommer även att leda till massor av viktiga förändringar; vi får med oss förslag och synpunkter som vi aldrig skulle stött på annars. Låt mig ta några exempel från några av de möten som jag varit med på de senaste veckorna:
- Från ett möte med medlemmar i Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft tog jag med mig vikten av att göra busshållplatser mer tillgängliga för till exempel örebroare med funktionsnedsättning – och att informera om detta (vilket Barcelona redan gör).
- Cirka 20 engagerade örebroare i Enbacken/Åby gav mig nya insikter om kraften hos boende som vill göra sitt område bättre – och att kommunen kan åstadkomma mycket mer om vi lär oss ta vara på engagemanget. Det mötet födde också idén om att skapa en lokal investeringspott som fördelas utifrån förslag från örebroare.
- Från ett möte med boende i Lundby tog jag med mig idén om att kommunen borde skapa en mer organiserad dialog med de samfälligheter som finns, och som idag engagerar massa Lundby-bor. Där finns en kraft som kan användas till att utveckla ett område som de allra flesta trivs i men som en del uppfattar som ”bortglömt” och i behov av en nystart.
Att vi som fattar besluten är beroende av örebroarnas synpunkter kan tyckas självklart. Men likväl har det inte varit någon självklarhet för de politiker som styrde kommunen under de gångna åren.
Den legendariske socialministern Gustav Möller (s) sa en gång: ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket.” Det kan kompletteras: ”…och varje förslösad idé är en förslösad möjlighet att ta Örebro framåt och använda skattekronorna mer effektivt”.