Kategoriarkiv: Kommentarer

Omvända akustikprincipen och medborgardialog

Sedan i måndags pågår en omfattande medborgardialog om trafiken i Örebro (jag har skrivit om det tidigare: här). Förutom pedagogiska webbkartor där man kan se vilka förändringar som diskuteras så har det annonserats i media och under fredagen och lördagen fanns både politiker och tjänstemän på plats mitt i Krämaren, i en hyrd butikslokal (här är NAs rapportering). Under de två dagarna i Krämaren kom uppskattningsvis (inte exakt räknat än) 300-400 örebroare förbi och lämnade synpunkter och ytterligare cirka 100 har skickat in förslag på webben. Och i nästa vecka går brev ut till dem som berörs av de ”skarpa förslagen”, som planeras inom de närmaste åren. Dessutom ytterligare affischering och annat. (Lite roligt är att effektmålet i kommunikationsplanen var 50 inskickade synpunkter=godkänt – jag kan tycka att det var lite väl försiktigt…).

Jag överdriver inte när jag påstår att Örebro kommun kanske blivit bäst i Sverige på att organisera medborgardialog – på olika sätt. Tiden då medborgardialog var att människor bjöds in till en skolaula där politiker satt på ett podie och ”stod till svars” är sedan länge förbi. Som tur är.

Många tjänstemän har lagt mycket tid på att förbereda detta arbete och många tjänstemän (och några av oss politiker) ägnade udda arbetstider åt detta. Efter några olika varianter på medborgardialog har vi nu en rätt bra verktygslåda som går att anpassa till vilka frågor som är aktuella. Och trafikfrågor engagerar…

Men efter de två dagarna i Krämaren finns också anledning att påminna om några saker som medborgardialog inte är:

  1. Medborgardialog är INTE att hålla med den som pratar sist. I Henrik Berggrens biografi om Olof Palme beskrivs hur Robert Kennedy, liksom Palme, vågade ”säga rätt saker till fel personer”. Det är en rätt bra målsättning. Och ärligt talat: i några av dagens samtal fick jag inte en enda ny röst – några av dem som kom till Krämaren tyckte verkligen att jag hade fel. Och det leder till punkt 2:…
  2. Medborgardialog är INTE att alltid hålla med dem som hör av sig. Mats Sjöström (tidigare kommunstyrelseordförande, S,  i Örebro) myntade begreppet ”den omvända akustikprincipen” och påpekade att ”när det är helt tyst på torget finns anledning att vara orolig”. För det är ju så att stora grupper av medborgare kan drabbas rejält av förslag utan att det ordnas demonstrationer på torget (och därför bör man söka upp åsikter och inte bara vänta på att folk hör av sig).
  3. Det är inte alltid den ”tysta majoriteten” hör av sig i medborgardialogen – det kan ju vara så att de flesta är rätt nöjda med förslagen men att en minoritet vill ändra på dem.

När det gäller de 12 ”skarpa förslagen” på att öppna bilgator som tidigare varit stängda för biltrafik så är det uppenbart så att en del örebroare kommer att påverkas negativt av det. På vissa ställen föreslår vi att biltrafik blir tillåten, vilket kommer att innebära ökad störning för de som bor i närheten.

Och allra mest omdebatterat har varit – och är – nog förslaget att skapa en förbindelse för biltrafik i ”Änggatans förlängning”. 10-20 av de örebroare som var på plats idag motsätter sig detta förslag (intressant nog var det nästan bara positiva tongångar igår, men nästan bara negativa i den frågan idag, vad nu det beror på).

De flesta av dessa 10-20 bor idag på Landstormsgatan och Räntmästargatan (och området däromkring) och det är ett faktum att de kommer att påverkas av ökad biltrafik i området om detta förslag genomförs. Och förutom dessa kommer ytterligare kanske hundra örebroare att påverkas negativt av detta förslag.

Men å andra sidan så är det tusentals av de 7500 boende i Sörbyängen-Ladugårdsängen-Tybble som kommer påverkas positivt av förslaget och som har väntat på ett genomförande av detta (det har funnits i planerna sedan 50-talet och preciserat i planprogram 2005). Och de flesta av dessa besökte inte Krämaren, en hel del av dem för att de konstaterat att de är nöjda med förslaget.

Att gatan behöver öppnas har slagits fast sedan Sörbyängens och Ladugårdsängens utbyggnad planerades: att försörja ett framtida område med 10000-15000 invånare genom 2-3 tillfarter är orimligt.

Jag fick idag frågan, från en boende i närheten av ”Änggatans förlängning”, om dialogen verkligen var ”på riktigt”. Hon tyckte inte att jag lyssnade tillräckligt, att jag redan hade bestämt mig. Det är mycket möjligt (kanske till och med troligt) att jag någon gång under de ganska långa och stundtals upprörda diskussionerna om detta idag, blev otålig och kanske inte visade tillräckligt tydligt att jag lyssnade.

Och jag har bestämt vad jag tycker (att förbindelsen behövs) men dialogen är på riktigt: det finns två alternativ som diskuteras och vi vill givetvis gärna höra argument för och emot öppnandet. Och ärligt talat: varför skulle vi ägna tid (mycket tid) och pengar åt att ordna denna typ av dialog om vi inte brydde oss? Då vore det väl enklare att låta bli dialogen och ägna fredageftermiddag och lördag åt något annat?

Som sagt: dialog innebär inte att alla blir nöjda med beslut (alla kommer aldrig vara nöjda med alla beslut). Dialog innebär att vi ger en möjlighet för alla att tycka till. I slutändan är det folkvalda politiker som fattar besluten, förhoppningsvis efter att ha vägt samman olika ståndpunkter och tagit del av fakta och underlag. För vad skulle alternativet vara?

Bred dialog med örebroarna om trafik

Idag berättade den styrande majoriteten i Örebro (S, C, KD) om den breda dialog om trafiken i Örebro som börjar på måndag. Jag gör det enkelt för mig och klipper in pressmeddelandet nedan. Och här är det inslag som Radio Örebro sänt idag.

Nästa vecka inleds en av de mest omfattande medborgardialoger som någonsin genomförts i Örebro kommun om trafikfrågor. Förhoppningen är att örebroarna ska ha åsikter både om den kommande trafikplanen och om konkreta förslag om att öppna gator som idag är stängda och om insatser för att förbättra för cykel och kollektivtrafik.

– Örebro ska vara en klimatsmart kommun. Just nu växer Örebro med cirka 1600 nya invånare varje år och vi måste vänja oss vid att Örebro är en stor stad. Storstaden Örebro ska helst likna Köpenhamn i högre grad: där många cyklar och där kollektivtrafiken är väldigt väl utbyggd , säger Björn Sundin (S) kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor.

Just nu håller Örebro kommun på och tar fram en trafikplan. Den ska vara vägledande i hur vägar planeras så att det hållbara resandet blir mer attraktivt. Målsättningen är att av det totala resandet i kommunen ska andelen gång, cykel och kollektivtrafik utgöra 60 procent (2010 var andelen 44 procent).

En av utgångspunkterna i arbetet med Trafikplanen är att ”Bilen är en förutsättning för att vardagen ska gå ihop för många hushåll, men ju bättre trafiksystemet kan möta tillgänglighetsbehoven med andra lösningar, desto mindre blir behovet av att äga och köra bil.”

– Örebro är idag en cykelvänlig stad. Men det kan bli ännu bättre. Vi måste ta mer hänsyn till cykel, gång och kollektivtrafik när vi samhällsplanerar. Med en befolkning på 150 000 år 2020 så kommer det bli trångt på stadens gator om vi fortsätter att resa på det sätt vi gör idag. Därför vill vi att örebroarna ska få vara med och planera för resandet i framtidens Örebro, säger Behcet Barsom (KD) presidieledamot programnämnd samhällsbyggnad.

Ett Örebro med över 150 000 invånare kommer att ha nya behov av snabb, effektiv och modern kollektivtrafik. I dialogen runt trafikplanen finns därför även förslag om var spårtaxi eller liknande system skulle kunna skapas. Exempel på sådana lösningar som om några år kan vara genomförbara är Skytran (skytran.net) eller Beamways (http://www.beamways.se).

– Vi tycker det är spännande med spårtaxi och vill se över om det skulle vara möjligt att genomföra i Örebro. Uppsala är den kommun som har kommit längst i sitt arbete och förväntas fatta beslut om spårtaxi 2015. En idé med spårtaxi är att man exempelvis ska kunna parkera bilen utanför stadskärnan för att sedan hoppa på en spårtaxi in till city, säger Hannah Ljung (C), vice ordförande i programnämnd samhällsbyggnad.

På måndag startar Örebro kommun sin dialog med medborgarna. Det kommer att vara möjligt att lämna synpunkter via kommunens hemsida och att fysiskt träffa kommunens tjänstemän och politiker. Mer information kommer att publiceras på kommunen hemsida.

Här finns en bild på svensk lösning för spårtaxi

Kommunen och mataffärer på norr

Torsdagen den 24 januari, på eftermiddagen, fick jag ett annorlunda sms. Det var från Coop som meddelade att de sökt mig, att de ville prata och att det tyvärr gällde en butiksnedläggning.

Jag ringd upp så snart jag kunde och fick då reda på att personalen på Coop Forum Lillån några timmar senare skulle få information om att butiken skulle stängas. Några timmar efter det var nyheten ute i media och eftersom detta är en viktig fråga skickade vi ut en kommentar om nedläggningen (som du kan läsa här) redan samma kväll.

Sedan dess har denna butiksnedläggning tagit mycket tid, på olika sätt. Mer om vad jag gjort åt frågan längre ner.

Man behöver inte gå tillbaka till starten av den gamla Wessels-butiken på 60-talet för att förstå att detta är en fråga som berör, upprör och oroar. Tvärtom: man behöver bara titta på en karta över området för att förstå att det uppstår ett besvärligt läge när Coop Forum stänger under våren.

Väldigt många örebroare får väldigt långt till närmaste livsmedelsbutik när Coop Forum stänger i Lillån. Det är, som jag sa i kommentaren i samband med nedläggningsbeskedet, dåligt både för klimatet och för familjernas möjlighet att hinna med i livet.

Det bor cirka 6000 örebroare i Lillån och Hovsta, och ytterligare något tusental i mindre samhällen i Axbergs-området. Att det är för litet underlag för att driva en så stor butik som Coop Forum är inte överraskande – särskilt inte som många av de boende i området sannolikt handlar på andra ställen. Cirka 6-8000 invånare borde däremot räcka till en eller två mindre butiker; men etablering eller överlevnad (för det har ju funnits mindre butiker i området) har inte varit möjligt i skuggan av Coop Forum.

Utan att göra anspråk på att vara expert på butiksetableringar (för det är jag självklart inte) så kan man förenklat säga att livsmedelsbutiker mår bäst av en kombination av två faktorer: 1/ ett stort flöde av människor som passerar och 2/ ett befolkningstätt närområde. Mindre butiker kan klara sig så länge det finns ett närområde med tillräckligt stort kundunderlag, men i regel krävs en kombination.

Några jämförelser: Det bor cirka 7500 invånare i Nya Hjärsta, Varberga och Mellringe. Det räcker till två mindre butiker: en i Varberga centrum och ICA-Eko längs Ekersvägen.

Å andra sidan har de ca 6700 invånarna i Baronbackarna och Hjärsta fram till i höst ingen butik som är riktigt nära (delvis självklart beroende på att finns gott om butiker i Boglundsängen, på andra sidan motorvägen).

De cirka 11 500 örebroarna i Ringstorp, Hagaby och på norr har en mindre Coop-butik, en mindre ICA-butik samt några små jourbutiker. Här saknas än så länge butiker i riktigt bra trafiklägen (Mejeritomten skulle vara ett bra läge för affär, kompletterat med ytterligare en butik vid Grenadjärstaden/Rynninge).

I Sörbyängen och Ladugårdsängen bor cirka 7400 invånare och om något år kommer de ha en rätt stor Coop-butik i ena änden och i andra änden både en liten ICA-butik och en rätt stor ICA-butik. Men båda de större butikerna kommer å andra sidan ligga i trafiklägen på väg mot områden med över 9000 invånare (Adolfsberg) och ca 6500 i Brickebacken (ytterligare några tusen i områden bortanför).

Med andra ord: ett stort närområde och ett bra trafikläge är ett bra recept för etablering av livsmedelshandel. Och det är utgångspunkten för det arbete som Örebro kommun nu gör.

Det finns därför två huvudalternativ för livsmedelshandel i Lillån-Hovstaområdet: antingen att en livsmedelskedja hyr in sig i en ombyggd ”Wessels-byggnad” (så stor som Coop Forum kommer den inte bli) eller att en livsmedelskedja etablerar sig på någon annan plats i Lillån eller Hovsta.

Och det där har jag lagt en hel del tid på de senaste veckorna. Kommunen kan inte bestämma var handel ska finnas, vi kan bara bestämma var det ska vara tillåtet med handel. Därför har jag fört samtal med både fastighetsägaren/förvaltaren till Wessels-fastigheten och med ett antal andra livsmedelskedjor som är intresserade av att undersöka förutsättningarna för att i detta nya läge etablera livsmedelshandel i området. Några ytterligare detaljer om detta kan jag dock inte ge nu; det är upp till butikskedjorna att bedöma om det är lönsamt att starta butik i området. Vi ska däremot göra vad vi kan för att underlätta för en etablering om intresset finns.

Tomten där Coop Forum ligger har under de senaste åren fått bättre förutsättningar i och med en detaljplan som antogs våren 2011 och gav bättre förutsättningar för handel och ”centrumbildning” (kommunen hade, för övrigt, gärna sett en rondell för att förbättra trafikflödet in till Coop Forum, men Trafikverket vägrade) och en del investeringar har gjorts i området av fastighetsägaren. Inom några veckor kommer vi att träffa fastighetsägaren och förvaltaren av fastigheten för att diskutera läget, och jag förmedlar kontakten mellan livsmedelskedjorna och fastighetsförvaltaren.

Sånt där tar tid, och tyvärr finns inte mycket tid innan Coop Forum Lillån stänger och området står utan livsmedelshandel. Att boende i Lillån och Hovsta oroar sig är därför förståeligt (och bra: engagemanget för närområdet är en enorm kraft).

Att oseriösa oppositionspolitiker, som Staffan Werme (fp), försöker använda frågan som slagträ i angrepp på den nuvarande kommunledningen är visserligen inte oväntat, men ändå både ovärdigt och pinsamt. Till för något år sedan var Staffan Werme högst politiskt ansvarig i Örebro kommun och man kan ju fråga sig varför han inte agerade då, om han nu ”sett detta sedan länge”. Dessutom kan man ju fråga sig vad kommunen kunnat göra åt Coop-butikens dåliga lönsamhet.

Sanningen är ju att den nuvarande majoriteten fullföljt de planer som fanns tidigare (till exempel detaljplanen för ”Wessels-fastigheten”) och dessutom gjort en hel del ytterligare (sålt mark till ett antal företagsetableringar i området, jobbar för tågstopp i Hovsta, besked om konstgräsplan i området och efterlängtad upprustning av Lillåns skola för att bara nämna något).

Jag hoppas att arbetet ger resultat som går att berätta om under våren.

Att hyckla om en skog man vill skövla (Hjärstaskogen och oppositionen)

[REV om beslut] Alla oppositionspartier i Örebro är emot att det skapas en fullstor fotbollshall i Vivalla-området (även de partier som inför omvalet lovade att bygga just en fotbollshall i Vivallaområdet). Argumenten är i huvudsak två: 1/ att hallen kostar för mycket (pengar som kan användas till annat) och 2/ att läget är fel, att det inte är värt att ta bort träd för en fotbollshall.

Jag respekterar argumenten, men som många noterat så är det inte bara saklig argumentation det handlar om. Låt mig bjuda på några exempel…:

Så skriver Staffan Werme, FP, (här) men Fredrik Persson, MP, vill inte vara sämre:

(För övrigt så är det inte aktuellt att förlänga Slättvägen eller Skördevägen genom skogen, vilket Fredrik Persson vet eftersom vi diskuterat det tillsammans.)

Så låt mig visa en annan bild:

 Bilden är en idéskiss på en ”idrotts- och upplevelsepark” i Hjärstaskogen. Notera två saker på den här bilden: 1/ hur lite som är kvar av Hjärstaskogen, och 2/ datumet på skissen.

Idéskissen togs fram under föregående mandatperiod, då Staffan Werme (FP) var kommunstyrelsens ordförande och Fredrik Persson (MP) var ordförande i Programnämnd Samhällsbyggnad (vid årsskiftet, 2011-01-01, skedde skiftet på uppdragen som en följd av valresultatet och bland annat tog jag över som ordförande i Programnämnd Samhällsbyggnad).

Skissen är en i raden av förslag som det jobbades med under Werme/Persson-perioden. Och de känner båda till detta; de har uppmuntrat dessa skisser, utvecklat dem, diskuterat dem och tyckte att idéerna var en bra idé (även om de nu försöker slingra sig och försöker påstå att de nästan aldrig-knappt-bara någon gång sett dem). När jag första gången såg en av dessa skisser (våren 2011) reagerade jag på hur mycket av Hjärstaskogen som försvann och sedemera har jag gjort tydligt att dessa ”betongdrömmar” om att ”hugga ner” ”skolbarnens skog” inte är aktuella. Förslaget är dött.

Men dessa förslag diskuterades (och klartecken gavs för fortsatt arbete) alltså av samma personer som nu påstår sig vilja ”rädda Hjärstaskogen” i samband med förslaget om att placera en fotbollshall mellan Vivallaringen och motorvägen, vilket skulle påverka en tiondel av Hjärstaskogen. En tiondel av skogen eller att hugga ner hela den centrala delen av Hjärstaskogen? Ja, välj vilket som vore värst. För övrigt kan väl noteras att det på denna skiss finns en byggnad som är misstänkt lik en fullstor fotbollshall…

Är hyckleri ett för starkt ord? Ja, vad tycker du?

Låt mig ta några ytterligare citat från Fredriks och Staffans bloggar:

”Miljöpartiet har hela tiden varit tydliga. Vi vill inte ta bort Hjärstaskogen utan snarare utveckla den”, skriver Fredrik Persson.

”Halva skogen ska fällas, en gigantisk hall byggas och en massa parkeringsplatser ska fram där skogen nu står. (Obekräftade uppgifter talar också om att resten av skogen hotas. Sundin ska ha planer på fler byggnationer i Hjärstaskogen”, skriver Staffan Werme.

Och så avslutningsvis en förstoring på den där skissen:

Och för dem som inte har insyn i hur processerna och formalian fungerar i Örebro kommun: nej, det är inte rimligt att tro att Staffan Werme som kommunstyrelsens ordförande aldrig sett skissen (jag vet för övrigt att han har sett den, men jag är kanske inget sanningsvittne) och det är helt uteslutet att Stadsbyggnadskontoret fortsatt arbetet med skisserna utan klartecken från Fredrik Persson, som då var ordförande i Programnämnd Samhällsbyggnad. Han har också sett skisserna och sagt okej till fortsatt arbete.

Så här står det i minnesanteckningarna från den politiska beredningen 13/1 2010 (alltså 10 månader före denna skiss; skissen här bredvid är alltså resultatet av diskussioner med bland kommunledningen): ”Fredrik: Inte så enkelt, inser dock att något måste göras. Det blir inte lätt att göra om Hjärstaskogen, folk kommer att ha synpunkter. Skulle kän­nas bättre om det vore mera skog över det, inte så mycket park. Gör lite fler hand­grepp och åter­kom till PB. Projektet får rubriken ”Hjärstaskogen som mötesplats”. 5 milj kr finns i projektet ”Väster i utveckling”, som ev kan användas.” (minnesanteckningarna är egentligen interna arbetsmaterial, men jag väljer att sprida dem eftersom det påstås att jag inte har grund för påståendet att Fredrik Persson, mp, varit inblandad och drivit på i detta)

Ärligt talat: Om Fredrik Persson hade för vana att använda 5 miljoner till projekt som han inte tyckte om alls skulle jag som skattebetalare bli väldigt oroad…

För dem som har svårt att se kartorna här bredvid, har jag lagt upp skissen på Slideshare: http://www.slideshare.net/bjornsundin/aktivitetspark-hjrstaskogen-101115

Och här finns en förstoring med läsanvisningar för dem som inte riktigt känner igen sig på skissen (vilket inte är konstigt eftersom skogen är borta…): https://twitter.com/bjornsundin/status/296945669715943424/photo/1

Rätt läge för fotbollshallen viktigare än det föreslagna läget

Det finns många goda skäl för att bygga en fullstor fotbollshall i Vivalla. I korthet (som jag bloggade om härom dagen): Vi vill locka fler besökare till Örebro, stärka fotbollen och bidra till integration och ge Vivallaområdet ett lyft genom en fullstor fotbollshall som ger utrymme för fotbollsföreningar runtom i Örebro och för skolor med fotbollsprofil.

Men det som verkar diskuteras mest är läget. Placeringen.

Det föreslagna läget mellan motorvägen och Vivallaringen (bredvid Citygross) har bedömts vara det bästa läget för att fotbollshallen ska få största möjliga effekt. Om det är möjligt att bygga fotbollshallen just där prövas nu i en omfattande Detaljplaneprocess och allas synpunkter är välkomna kring detta. I detta arbete vägs fördelar mot nackdelar och allas inskickade synpunkter bemöts sakligt.

Den föreslagna placeringen innebär att en del av Hjärstaskogen försvinner, vilket i så fall kommer att kompenseras. Däremot kan det vara på sin plats att påpeka att det inte handlar om att en tredjedel av Hjärstaskogen försvinner, som påstås. Det korrekta är att cirka en tiondel av Hjärstaskogen påverkas av fotbollshallen – resten kommer då att kunna få högre kvalitet både socialt och ekologiskt.

Det finns ett antal goda skäl till det föreslagna läget mellan motorvägen och Vivallaringen (bredvid Citygross):

  1. Hallen hamnar mellan Baronbackarna, Hjärsta och Vivalla och är därmed nära för många tusen örebroare,
  2. Genom sin placering skapas en mötesplats för omgivande områden vilket kan bidra till ökad integration,
  3. Det är gång- och cykelavstånd för tre mycket stora stadsdelar,
  4. Läget är synligt och marknadsför Örebro,
  5. Placeringen skapar ett ytterligare skäl för örebroare i resten av staden att besöka Vivalla
  6. Läget möjliggör kommersiella lokaler (till exempel gym) i och med läget bredvid det framväxande handelsområdet Boglundsängen (idag bland annat Citygross och Systembolaget),
  7. Närheten till Vivalla och till handelsområdet på Boglundsängen bidrar till rörelse även kvällstid

Vi söker nu alternativa lägen om den föreslagna placeringen inte skulle vara möjlig. Det är möjligt att vi inte kan hitta något läge som uppfyller alla dessa sju punkter, men ett nytt läge bör klara åtminstone de flesta av dem.

Snart dags för uteserveringar… (bra möte med restaurangägare)

Några gånger om året bjuder Örebro kommun in alla som driver restauranger för information och diskussion. Det är en del i ett aktivt och strategiskt arbete för att underlätta för restaurangägarna och ta bort onödiga problem och hinder.

Arbetet med ”restauranggruppen” (eller lots-funktionen) är en annan del av detta. Där samlas alla de kommunala tjänstemän som behöver vara med samtidigt så att restaurangen kan få hjälp med alla sina frågor vid ett bord, på ett möte. Och det där är framgångsrikt, de flesta restaurangägare uppskattar att kommunen försöker förenkla kontakterna. Och det behövs: för en restaurangägare som vill ha en uteservering kan det krävas kontakter med 7 olika myndigheter (Nerikes Brandkår för till exempel ”värmare”, Tekniska förvaltningen om markupplåtelse, Stadsbyggnadskontoret för bygglov, Miljökontoret för livsmedelshantering, Tillståndsenheten för alkoholtillstånd, Sotar´n för ventilation och liknande och dessutom polisen för platsanvändning). Man kan bli matt för mindre…

Därför är Örebro kommuns samordning viktig – jobben inom restaurangbranschen (liksom övriga jobb i besöksnäring och upplevelse) är viktiga för Örebro.

I eftermiddag var mycket av fokus på mötet inriktat på uteserveringarna, för nu börjar det dra ihop sig för restaurangerna att söka tillstånd. Som vanligt var mötet en blandning mellan praktisk information, diskussion om hur hanteringen kunde förenklas och förslag till kommunen om hur vi kan bli tydligare och förenkla restaurangernas verksamhet.

Jag berättade om vad som är på gång inom ”samhällsbyggnadsområdet”, och beskrev i stort sett följande:

Några av Örebro kommuns satsningar under 2012:

  • Investeringar stadsmiljö (t ex julbelysning)
  • Extrapengar för städning, Cityvärdar på sommaren
  • Lönehelgsaktiviteter, Sommarscen m m
  • Förstudie om besöksräknare (så att vi faktiskt ska kunna mäta effekterna av arrangemang och liknande – och motivera ytterligare investeringar i besöksnäringen)

Under 2013 fortsätter kommunens arbete:

  • Fortsätta utveckla Norrcity
  • Förbättra parkeringssituationen (översyn av parkeringsnorm, försöka skapa ny struktur för parkeringar så att fler parkeringar i stadskärnan blir lediga för dem som vill handla eller äta på restaurangerna – de som tar bilen till jobbet kan gå några hundra meter)
  • Utvecklingsplan för respektive torg (kommunen avsätter pengar som fastighetsägare och andra ”beslutar” om – på villkor att de skjuter till lika mycket, krona för krona)
  • Mer pengar till konstnärlig utsmyckning (till exempel lekstatyer och annat)
  • Open Art och Live At Heart genomförs – Open Art kommer att lyfta stadskärnan hela sommaren, Live At Heart under en helg i september

Men jag skickade med några frågor också, som behöver diskuteras både med handlare, restaurangägare, torghandlare och andra örebroare:

  • Hur får vi en mer attraktiv torghandel som tillför ännu mer till city?
  • Fler uteserveringar, hur får vi plats och hur ska de fungera?
  • Fler lekplatser på torgen, hur kombinera det med andra önskemål och funktioner?
  • Fler arrangemang, var finns platserna för konserter och liknande om ytan redan är ”full” med uteserveringar och torghandel?
  • Mer attraktiva torg även på vintern, hur gör vi för att skapa mer liv och rörelse även när uteserveringarna inte är på plats?

Och som vanligt är jag tacksam för medskick, särskilt kring dessa frågor! I kommentarer eller via mail: bjorn.sundin@orebro.se

Omdiskuterad hall för fotboll, framtidstro och nya jobb

Fotbollshallen som ska byggas i Vivalla-området beräknas stå klar årsskiftet 2014/2015 och blir mellansveriges första med goda publikmöjligheter. Den kommer att locka fler besökare till Örebro (både för att se och spela fotboll och för andra arrangemang) och det är bra på väldigt många sätt. Idag omsätter besöksnäringen i Örebro över 2 miljarder kronor och det är mer än många jämförbara kommuner. Men det kan bli bättre: En ökning till 2,5 miljarder per år skulle ge ytterligare 40 miljoner per år (!) i skatteintäkter och 350 nya jobb i Örebroregionen.

En fotbollshall är inte lösningen på alla problem: vare sig för fotbollen, för Örebro eller för Vivalla. Men den är en  pusselbit. Den visar att Örebro vågar investera framåt, den visar att Örebro kommun vågar investera för att stärka fotbollen och de västra stadsdelarna. Att vi inte bara pratar.

Ytterst få flyttar till en stad bara på grund av bra träningsmöjligheter för fotbollsspelare och lika få väljer hemort på grund av en duktig kammarorkester. Ännu färre drar upp sina bopålar för att bosätta sig i Örebro bara för att Live At Heart under en helg gör Örebro city till ett musikparadis och inte en enda blir örebroare bara på grund av en väl utvecklad kulturskola. Inget av det där kan på egen hand öka antalet örebroare. Men allt det där, och mycket annat, bidrar till att vi blir fler örebroare. Och fler örebroare gör att vi kan investera mer i skolan och förskolan, att vi kan anställa fler i äldrevården och att vi kan förbättra busstrafiken. Eller annat som vi vill lägga mer pengar på.

Ett räkneexempel för den som tvivlar: Om Örebro varje år växer med 1600 personer/år (vilket vi gjort de senaste åren – i år blev det ännu mer) så ökar skatteintäkterna med ca 75 miljoner kronor per år. Varje ny, skattebetalande örebroare, genererar i genomsnitt 47 000 SEK.

Fotbollshallen är en satsning på ett växande Örebro.

Men hallen är självklart också bra för fotbollen i Örebro-regionen: planen blir fullstor (100 x 65 meter) och rymmer 3 stycken 7-mannaplaner (för match eller 5 mindre träningsplaner för till exempel barn- och ungdomslag. Och fotbollshallen är inte det enda som görs för idrotten i Örebro:

  • Varje år satsar Örebro kommun cirka 60 miljoner kronor på idrotten (nästan hela summan går till barn- och ungdomsidrott och breddidrott).
  • Målet om fem nya konstgräsplaner mellan 2011 och 2015 står fast: minst en per år ska anläggas fram till år 2015: Lugnet/Adolfsberg (2013), Vivalla (2013/2014), Lillån/Hovstaområdet (2014), Heden/Mellringe (2015) (läs mer här).
  • Vi kommer att se över kommunens stöd till idrottsrörelsen så att fördelningen är rättvis både mellan föreningar och mellan idrotter. I början av 2013 görs dessutom en översyn av stödet till elitidrotten.
  • Örebro kommun ska bättre samordna arbetet för att underlätta för de, mestadels tjejer, som ägnar sig åt hästsport. Det kan handla om såväl stöd till ridleder och anläggningar för hästsport.
  • Arbetet för fler spontantidrottsplatser fortsätter.

Och den är bra för Vivalla. Hallen ger ännu fler skäl att besöka området, föreningarna i Vivalla får en unik anläggning som både stärker Vivallaskolans fotbollsprofil och ger nya möjligheter åt alla barn och ungdomar i Vivalla som spelar fotboll.

Jag tänkte återkomma om några dagar när det gäller bland annat innehållet i hallen och läget. Alla frågor som ställs om placeringen, fördelning av tider och timkostnader ska självklart klaras ut och besvaras. Men det som är viktigt att komma ihåg går egentligen att sammanfatta i två punkter:

  1. Kommunledningen vill locka fler besökare till Örebro, stärka fotbollen och bidra till integration och ge Vivallaområdet ett lyft genom en fullstor fotbollshall i Vivalla som kommer att ge utrymme för fotbollsföreningar runtom i Örebro och för skolor med fotbollsprofil.
  2. Det föreslagna läget mellan motorvägen och Vivallaringen (bredvid Citygross) har bedömts vara det bästa läget för att fotbollshallen ska få största möjliga effekt. Om det är möjligt att bygga fotbollshallen just där prövas nu i en omfattande Detaljplaneprocess och allas synpunkter är välkomna kring detta.

PS Beslutet att hallen ska byggas har fattats av Kommunfullmäktige (Örebros högsta beslutande organ, direktvalt av örebroarna) i och med att budgetarna för 2012 och 2013 har antagits. Så här står det i budgeten för 2013:  ”Ett igångsättningsbeslut ska fattas om att en ny fullstor fotbollshall ska börja byggas i Vivalla. Hallen blir unik i sitt slag då det blir den första i Mellansverige i den storleken som erbjuder plats för publik. Syftet med byggandet av denna hall är att öka Örebros attraktivitet som evenemangsstad, att stärka stadsdelen Vivalla, att stärka fotbollen och bidra till en ökad rörlighet mellan olika delar av Örebro kommun. Hallen ska nyttjas framför allt för idrottsaktiviteter med fokus på fotboll men ska också kunna användas för andra ändamål inom bland annat kultur och besöksnäring.

De tillgängliga tiderna för träning och matcher i hallen ska fördelas mellan skolan, breddidrotten och elitidrottslag. Det är särskilt viktigt att samarbetet med de klubbar som verkar i Vivallas närområde bereds möjligheter att nyttja hallen. Om planeringen håller kommer hallen att kunna tas i bruk under andra halvåret 2014.”

Några aktuella ärenden

2014-05-24

  1. På veckoberedningen i onsdags fick vi rapport om att projektet ”Klimatsmart vardag” nu startar. Sommaren 2012 föddes en idé i mitt huvud: om vi kan få 1000 Örebro-familjer att förändra sitt beteende i vardagen, om än så lite, så kan det ge stor effekt för klimatet. Jag fick idén efter att ha läst om projektet One Tonne Life (i vindkraftverken på Näsudden på Gotland fanns en rapport om projektet som handlade om att se om en familj kunde minska sina koldioxidutsläpp från 7 ton per år till 1 ton per år). Efter att ha pratat om det inom politiken och med förvaltningarna på Programområde Samhällsbyggnad fattade vi i oktober 2013 beslut om att avsätta pengar för att starta projektet.
    Sedan gick det ärligt talat ganska trögt, men nu startar projektet. Inte riktigt det projekt som vi ville få igång, men väl ett steg i riktning mot de 1000 familjerna (en lärdom av detta är att man inte alltid kan räkna med att tjänstemän gör som man beslutar – om de inte håller med om beslutet…). Första månadsutmaningen (det är uppdelat i månadsutmaningar, riktade till olika målgrupper) handlar om att minska matsvinnet. Idag hamnar var 4:e matkasse i soptunnan och det är dåligt för miljön och det är dyrt. Alltså borde det vara lätt att ändra på… Sedan fortsätter det med nya utmaningar varje månad resten av året. Om socialdemokraterna får fortsätta leda Örebro kommun och om jag fortsätta som ansvarigt kommunalråd efter valet så ska vi nog till 2015 se till att den ursprungliga idén genomförs.
  2. Nu förstärker vi arbetet med trafiksäkerhet vid skolor. På Programnämnd Samhällsbyggnad i maj beslutade vi att avsätta särskilda investeringsmedel för snabba (och enkla) insatser vid förskolor och skolor som kan bidra till en lugnare trafikmiljö. Exempel på åtgärder kan vara enkla ”kuddar” (som är jobbiga för personbilar att köra över i för hög hastighet), blinkande skyltar som varnar när bilister kör för fort eller förbättrad belysning vid gång- och cykelpassager. Tillsammans med de ökade ambitioner som Tekniska Nämnden har inför 2015 hoppas vi att detta kommer att ge resultat vid många förskolor/skolor. Men viktigare är kanske den idé som vi i majoriteten ”hittat på”: att använda stimulansmedel som föräldrar, personal och barn/elever tillsammans förfogar över, enligt den modell som blev så framgångsrik när den användes för upprustning av gårdarna på förskolor och skolor. Tekniska Nämnden ska återkomma med ett förslag men en avgörande del för att få ta del av dessa pengar är att föräldrar, personal och barn/elever på varje förskola/skola deltar i mer strategiskt trafiksäkerhetsarbete (Trafikdiplomering eller Trafik i Skolan) och att de också åtar sig att till exempel välja bort bilen oftare när de skjutsar barnen. Det där har vi drivit från politikens sida eftersom vi är säkra på att det flyttar perspektivet och ger bättre resultat eftersom det förändrar det grundläggande problemet: att de farliga situationerna vid förskolor och skolor i hög grad beror på att många skjutsar sina barn med bil. Här kan du läsa mer om Trafiksäkerhet vid skolor.
  3. Skateparken i Drottningparken tog ytterligare ett steg mot förverkligande i och med att Programnämnd Samhällsbyggnad i maj fastställde ett program för genomförande av skateparken (som ska göra….). Tråkigt nog röstade MP, M, FP och V nej till förslaget. När det gäller Miljöpartiet är det inte förvånande eftersom det var de som stoppade förslaget under förra mandatperioden (då en förstudie gjordes som pekade ut Drottningparken som en lämplig plats). Varför de andra röstade nej är svårare att svara på – men det får väl de göra själva… Jag är i alla fall glad för att en idé som jag jobbat mycket med ända sedan förstudien gjordes nu äntligen närmar sig genomförande. Om socialdemokraterna får fortsatt förtroende kommer en Skatepark att invigas nästa år. Här finns Programmet för skatepark Örebro.
  4. Strömsborg ska få en välbehövlig och efterlängtad upprustning, det har vi i den politiska majoriteten gett klartecken till. Det är också en fråga vi pratat mycket om under hela denna mandatperiod och nu görs dels en upprustning av huset samtidigt som ett mer strategiskt utvecklingsområde för hela området startas. En vacker del av Örebro kan få ytterligare en målpunkt för söndagsutflykter och liknande. Här finns en kortfattad beskrivning av Strategi för Strömsborgs utveckling.
  5. Ett ärende om att öka Örebro kommuns ambitioner när det gäller solenergi är nu på väg fram för beslut i Kommunstyrelse och Kommunfullmäktige. Vi har tagit fram en solkarta som vi hoppas kan hjälpa till att väcka örebroarnas intresse för förnybar energi (eftersom det är en viktig del i vår klimatplan). Örebro kommuns mål är att bli självförsörjande på förnybar el till 2020 och vi är på god väg att nå det målet till största delen beroende på den stora satsning vi gjort och gör på vindkraft. Solelen är ett viktigt komplement till detta som blivit alltmer lönsamt. Här finns solkartan.

Dessutom några korta rubriker från de senaste veckornas veckoberedning (där jag och övriga i den politiska ledningen för Programnämnd Samhällsbyggnad får information eller fattar beslut inom ramen för den delegationsordning som gäller). Ta kontakt (bjorn.sundin@orebro.se) om du undrar mer om dessa!:

  1. Programnämnd Samhällsbyggnad föreslås i juni besluta skicka in ansökan till Boverket om jämställda lekmiljöer i park och natur.
  2. Handlingsplan för Örebros utveckling på väg till Programnämnden för beslut. Om några veckor kan den studeras närmare i en utställning i city.
  3. Örebro kommun föreslås ge ytterligare medel till en fördjupad (norsk) utredning om snabbtåg Oslo- Stockholm. Beslut i Programnämnd Samhällsbyggnad i juni.
  4. Tydliggörande av principer för friköp av tomträtter och tillägg till prismodellen vid försäljning av kommunal mark. (På väg fram för beslut i nämnd och Kommunfullmäktige.)
  5. Äntligen skapas en ”Hälsans stig” i centrala Örebro! Invigning i höst.
  6. Placering av konstverket RubberDuck. Det föreslås stå på Järntorget, exakt datum för utplacering återstår att fastställa.
  7. Vi ansöker om att Oset och Rynningeviken ska skyddas som våtmarker av internationell betydelse.
  8. Örebro kommun och Örebro läns landsting finansierar en studie om hur dagens bullerkrav/nivåer påverkar hälsan, konstigt nog finns ingen liknande studie tidigare.
  9. Detaljplan för kv Gasugnen, vid Rudbecksgatan/Hagmarksgatan på väg för antagande.
  10. Frågor och beslut kring markförsäljning till ett antal bostadsprojekt/byggen (bland andra Brunnsparken, Rynningeåsen)
  11. Försäljning av mark till verksamhet (bland annat Berglunda, Södra grusgropen)
  12. De första ”konsult-detaljplanerna” är på väg ut på samråd, framtagna av extern konsult (som vi kunnat anlita tack vare extra anslag på 5 miljoner, som majoriteten S+C+KD föreslog/beslutade). De är på väg mot nytt snabbhetsrekord, arbetet har tagit en dryg månad! När regeringen kritiserar kommunerna för att inte ta fram detaljplaner tillräckligt snabbt har de uppenbarligen inte tittat närmare på Örebro…

Förbättringar i stadsbusstrafiken efter örebroarnas synpunkter

Fler örebroare måste välja gång, cykel eller buss. Färre måste välja att ta bilen. Om vi inte lyckas med det kommer vi inte att klara miljömålen (och klarar inte jorden denna utmaning finns ingen jord att lämna över till våra barnbarn) och vi kommer inte heller att få plats i ett Örebro som om några år är 151 000 invånare. Därför är utvecklingen av busstrafiken avgörande (mer om cykelutmaningar här). Idag presenterade landstinget, tillsammans med Örebro kommun, ett antal viktiga förbättringar i stadsbusstrafiken som förhoppningsvis ska få fler att välja bussen (och göra dem som redan åker buss mer nöjda). Inriktningen är i huvudsak de förslag och önskemål som kommit från över 800 inskickade förslag (i den kampanj som tidigare varit så omdiskuterad…).

Klipper in det pressmeddelande som gått ut nedan, tillsammans med ett urval av bilderna. Längst ner länkar till annat skrivet om hur vi får fler att välja bussen.

”Nu påbörjas arbetet med att förändra busslinjenätet i Örebro för att bättre anpassa det efter örebroarnas synpunkter och önskemål. I dagens linjenät motsvarar inte resandeutvecklingen de satsningar som har gjorts. För att utvecklingen av stadstrafiken i Örebro kommun ska fortsätta krävs åtgärder både i linjenätet och i infrastrukturen.

– Många örebroare upplever att busstrafiken inte fungerar på bästa sätt idag. Ett återkommande önskemål är att samtrafiken förbättras. Genom en bättre samordning av trafiken kring en central bytespunkt kan vi skapa tryggare och bekvämare bussresor, säger Björn Sundin (S), kommunalråd med ansvar samhällsbyggnadsfrågor.

I och med det nya linjenätet införs två gemensamma bytespunkter för stadsbusstrafiken, Resecentrum och Konserhuset. Det innebär att det blir bättre möjligheter till byten mellan olika busslinjer vilket gör att trafiken kan utnyttjas mer effektivt och vi får en mer samordnad trafik.

– Det är relativt omfattande åtgärder som måste till och det går inte att göra en quick-fix på problemet. Men med den här inriktningen behöver vi inte höja kapaciteten och ändå få ut mer av den trafik vi redan kör. Resenärerna kommer att uppleva ett större turutbud, säger Jonas Karlsson (S), landstingsråd, med ansvar för kollektivtrafikfrågor.

Att göra om linjenätet är ett tidskrävande arbete där många hänsyn måste tas. Tidsplanen är väldigt ansträngd men ambitionen är att det nya linjenätet ska kunna sjösättas till vintertidtabellen år 2013/2014.

Vad händer nu?

  • Behov av förbättrad kapacitet vid Resecentrum.
  • Planering för utökad trafik vid Konserthuset.
  • Ett detaljerat trafikförslag arbetas fram.
  • Ökad samordning av trafiken vid lågtrafik.
  • Direktbuss Vivalla-Resecentrum-Våghustorget-Universitetet
  • Dessutom: Åtgärder för snabbare framkomlighet och snabbare av- och påstigning på bussen.
  • Ambitionen är att vi är klara med ny trafik till vintertidtabellen 2013/2014.”

 2010 (före valet) gjordes en jätteomläggning av busstrafiken. Den blev inte tillräckligt bra och ett viktigt skäl är att saxningen misslyckades. Tanken var att örebroare i stora områden skulle ha flera linjer att välja på in till city (enligt Luleås förebild), så att det skulle vara tätt mellan turerna. Så har det inte blivit; istället kan det komma två bussar inom tio minuter och sedan dröjer det 40 minuter till nästa. Anledningen är att Örebro tänkte fel med saxningen, se nedan:

 

Det försöker vi nu rätta till och idén är enligt nedan (observera att detta är en illustration på idén bakom förändringen, inte en exakt linjekarta):

 

 

 

 

 

 

 

Tidigare skrivet:

Från våren 2012 när Örebro kommuns politiska majoritet (S, C, KD) ”önskade” ett antal förändringar i stadsbusstrafiken

Mina tankar om vad som får fler att välja buss istället för bil

Från hösten 2011 då samtrafiken återkom på kvällar och nätter

Om trafikpolitik som helhet: ”Nejda-jag-ar-ingen-bilkramare

Från valrörelsen 2011 (omvalet) och Socialdemokraternas 8 punkter för bättre busstrafik (det mesta är på gång eller infört…)

Storstenshöjden: svar på frågor

Om man utgår från antalet inlägg på den här bloggen skulle man kunna tro att frågan om försäljningen av skidbacken i Storstenshöjden är den viktigaste frågan i Örebro just nu (tidigare skrivet här, här, här och här). Det är det så klart inte: att vi idag presenterade att kommunen avsätter 126 miljoner ur årets överskott till investeringar i skollokaler och äldreboenden är otroligt viktigt. Att Örebro kommun går före för att stödja människor att gå från försörjningsstöd till jobb är ännu viktigare. Att vi fortsätter utveckla skolan, förskolan och äldrevården är helt avgörande.

Men självklart är frågan viktig: för Örebro och för många örebroare är det viktigt att skidbacken och övriga Kilsbergsområdet utvecklas och är öppet för friluftsliv, idrottande och turism. I sakfrågan kring att den utpekade försäljningsprocessen med Storstenshöjden i Örebro AB avslutats kommer jag inte skriva mer eftersom företaget ifråga stämt kommunen och den rättsliga processen får ha sin gång. När det gäller anläggningen så är målet fortfarande att sälja fastigheten, kommunen vill inte vare sig äga eller driva skidbacken i framtiden.

Evelyn Schreiber har, i NA och på andra ställen, dock ställt ett antal frågor till mig om formalian kring beslutet. Jag har svarat henne och lägger ut svaren här nedan:

  1. Evelyn Schreiber frågade: ”Förhandlingar om ett förlängt avtal som förs med företaget i juni. Var finns beslutet protokollfört?”
    Svar: Det entreprenadavtal som tecknades 2009 har förlängts två gånger. Beslut om förlängning har fattats av ordföranden i Programnämnd Samhällsbyggnad i enlighet med nämndens delegationsordning Dessa beslut finns i diariet. Diskussionerna om en eventuell förlängning av entreprenadavtalet ledde inte fram till tecknande av avtal. Beslut finns således inte diariefört.
  2. Evelyn Schreiber frågade: ”Tilläggen i avtalen som presenteras för företaget den 17 juni och 2 oktober – var finns dessa tillägg protokollförda?”
    Svar: Några tillägg till entreprenadavtalet har aldrig diskuterats. Det som diskuterades mellan parterna var Storstenshöjden i Örebro AB:s skyldighet att åtgärda belysningsanläggning för att möjliggöra kvällsskidåkning kommande säsong. Då bolaget klargjorde att man inte hade för avsikt att åtgärda belysningsanläggningen kom frågan om ett driftsentreprenadavtal i ett annat läge.
  3. Evelyn Schreiber frågade: ”Ultimatum som skickas från Björn Sundins mejladress till företaget 24 oktober, 30 oktober och 2 november. Vem fattar besluten om att ställa dessa ultimatum? Var finns underlaget till besluten?”
    Svar: Avtalsförhandlingar i syfte att genomföra beslut ligger inom ramen för verkställighet. Några särskilda beslut från nämnden inför varje förhandlingssituation är således inte nödvändiga. Inte desto mindre har nämndens presidium, Hannah Ljung, vice ordförande i programnämnd samhällsbyggnad, och Behcet Barsom, presidieledamot i programnämnd samhällsbyggnad, varit i högsta grad delaktiga i förhandlingarna och de överväganden som gjorts med anledning av dessa.
  4. Evelyn Schreiber frågade: ”Nyttjanderättsavtalen som skickas till företaget 1 och 2 november. Vem bestämmer det första priset på 200.000 kr/år som presenteras för företaget 1 november? Var finns beslutet och underlaget till siffrorna protokollförda? Detsamma gäller den sänkta summan på 70.000/år som presenteras den 2 november, ett halvt dygn senare. Vem fattar beslutet om att sänka summan? Och var finns underlaget?”
    Svar: Utifrån det beslut som Kommunfullmäktige fattade 2008 har såväl förvaltning som politik försökt genomföra den affär som beslutet syftade på, trots att det köpeavtal som fanns i samband med beslutet fallit (i juni 2011). Summorna i nyttjanderättsavtalet utgår från de beräkningar som förvaltningen gjort utifrån driftkostnader (el+kapitalkostnader med mera). Något särskilt beslut om dessa priser finns inte protokollfört, avstämning har skett med Programnämndens ledning (se ovan) och med berörda tjänstemän. Att summan ändrades från att innehålla kapitalkostnader till att avse endast de faktiska driftskostnaderna är ett resultat av en förhandling mellan Storstenshöjden i Örebro AB och Kommunen.
  5. Evelyn Schreiber frågade: ”Den avbrutna köpprocessen med företaget som presenteras på Sundins twitter 7 november samt på presskonferensen samma dag. Vem fattar beslutet om att avsluta köpprocessen med företaget? Var finns beslutet protokollfört och vad baseras beslutet på? På programnämnden Samhällsbyggnads möte den 6 november beslutas det att upphäva entreprenadavtalet med företaget. Men det är inte samma sak som att avbryta köpet. Så vem har befogenhet att ta det här beslutet?”
    Svar: Den avbrutna köpeprocessen kommunicerades med Storstenshöjden i Örebro AB via telefon och mail. Beskedet var en följd av att parterna inte lyckat komma överens om villkoren för överlåtelsen och att inget köpeavtal undertecknats av Storstenshöjden i Örebro AB. Beskedet gavs av Programnämndens ledning (se ovan) efter avstämning med såväl Kommunalrådsberedning som med berörda tjänstemän. Något särskilt protokoll om detta beslut finns inte, rent juridiskt föll det ursprungliga beslutet från Kommunfullmäktige i juni 2011. Nämnden har aldrig upphävt något entreprenadavtal.
  6. Evelyn Schreiber frågade: ”Nya upphandlingar och inbjudan till nya intressenter. Var finns beslutet protokollfört? Det finns inget sådant beslut i varken Kommunfullmäktige eller Programnämnden, så vem har fattat det här beslutet och utifrån vilka premisser?”
    Svar: Jag vet inte vad du avser med nya upphandlingar. Några nya beslut i försäljningsfrågan har ännu inte fattats.