Jag vet, det blir mycket fotboll nu (min fru suckade när hon insåg att VM faktiskt pågår ända till 9/7)… Men ikväll är det ju otroligt viktigt att det går bra för Sverige (kanske rentav bra för tillväxten?). Och då funderar självklart var och varannan på laguttagningar. Aftonbladet påstår att både Kim Källström och Chippen Wilhelmson spelar från start (liksom Andreas Isaksson, men det var ju en lågoddsare). Hoppas att de har rätt – det behövs kreativa och snabba mittfältare för att få Paraguay på fall.
Att de båda startar tror jag dock inte förrän jag ser dem springa in på plan. Jag är istället rädd för att Lagerbäck kör med Anders Svensson från start, och att det beror på två saker: 1/ att han inte vill ”knäcka” Svensson som ju offentligt klagat på att han får kritik och 2/ att han vill visa att han minsann inte viker sig för kritik eller åsikter från utomstående.
Men hoppas kan man. Och hoppas framförallt att Lagerbäck gett tydliga instruktioner till ytterbackarna att våga gå med i anfallen. Tjeckien visade häromdagen hur modernt ytterbacksspel kan gå till och igår fick vi till och med se en målgivande passning (på offensiv planhalva) från Spaniens fantastiske mittback Puyol (Puyol i laget gav mig 38 poäng i Drömelvan!).

Ska inte bli så mycket fotboll men jag kan inte låta bli att delge ett intressant citat från förbundskapten Lars Lagerbäck om att coacha i matcher (hämtat ur Offside nr 5 2006). Apropå att Tom Prahl tycker att tränare måste bli bättre på aktiv coachning under matcherna: ”Det är tveksamt. Grundidén i spelet är ändå viktigast. Jämfört med andra lagidrotter är fotbollen begränsad när det gäller hur mycket du kan coacha under match. En bra fotbollstränare gör mycket av sitt jobb i förberedelsefasen.” Men byten kan man väl styra från bänken, eller hur Lasse? Och visst kan man väl ge order till ytterbackar att gå med upp och anfalla? Men det är klart när ”jobbet i förberedelsefasen” innebär att man inpräntar i spelarna att det krävs 5-6 spelare för att försvara sig mot två avskurna T&T-forwards så…

Jag gillar Thomas Bodström. Han är en action-minister på ett bra sätt och dessutom en riktigt bra politisk agitator. Men jag ogillar verkligen två av hans korståg: det mot rätten att kopiera musik man köpt och det mot den personliga integriteten. Nu har kopieringsfrågan åter blivit aktuell och bland annat har blivande riksdagsledamoten Eva-Lena Jansson (s) ”kommit ut” som försvarare av rätten att kopiera för eget bruk (varken hon eller jag vill att det ska vara lagligt att profitera på andras upphovsrätt). Läs mer om arbetet mot den korkade piratlagen 2005.
Och nu börjar även en del av de partier som hjälpte oss sossar att införa den korkade lagen att svänga. Tur det. Tråkigt bara att mina partikamrater inte vill försöka förstå. Tvärtom, verkar Bodström och de andra som tycker att storföretagen ska få styra hur jag använder mina skivor öka trycket. För hur ska man annars förstå att regeringen i våras gav direktiv till polis och åklagare att jobba hårdare med att jaga nedladdare. Riktigt pinsamt blir det när man påminner sig vad Thomas Bodström skrev innan lagen infördes: ”Det ökar möjligheterna att ingripa mot allvarligare fall av olaglig nedladdning men det innebär inte att polis och åklagare ska satsa stora resurser för att jaga privatpersoner som laddar ner enstaka olagliga material från internet. Precis som vid all annan brottslighet ska polis och åklagare prioritera i sitt arbete. Det vore lika orimligt att lägga stora polisresurser på att utreda enstaka fall av nedladdning av olagligt material som det vore att prioritera snatteriutredningar före rån.”

Idag meddelade Svenska Fotbollförbundet att Örgryte IS inte tvångsnedflyttas på grund av sin usla ekonomi. Med andra ord är Örebro SK fortfarande den enda klubb som fallit för de hårda ekonomiska reglerna (jag tycker dock inte att ÖSK skötte sig så bra…, mer om det här), trots att såväl ÖIS som Helsingborgs IF haft ekonomier i fritt fall. Jag har inte studerat ÖIS ekonomiska plan men det är svårt att undkomma funderingarna om att det trots allt hjälper en hel del att ha inflytelserika vänner när SvFF ska pröva nedflyttningar och elitlicenser. Vi har hört principen i ”Djurfarmen” (Av George Orwell): ”alla djur är jämlika, men några djur är mer jämlika än andra”. När det gäller ifk köpeborg och deras skattefuskande (inte dömda än, jag vet) så diskuteras att ändra reglerna i efterhand – för att de inte ska bli nedflyttade om de döms. Bollen är rund och domaren dömer. Fast det står inte alltid 0-0 när matchen börjar, så att säga.

Hammarby etta i allsvenskan efter 5-2 mot Gais (mål av Furuseth-Olsen, Petter Andersson, Runström och två av Paulinho som därmed toppar skytteligan) på ett kokande söderstadion. Vad mer kan man önska? (möjligen att Olivia ska fira sin första vecka med att sova en he’ll natt – fast det låter faktiskt rätt otroligt).

Avbröt föreläsningarna om skolbiblioteken i torsdags för att cykla hem i ilfart för att gå med Karin till förlossningen och efter det har inget blivit sig likt.
Klockan 16.17 på torsdagen föddes Olivia (en dryg timme efter att vi kommit in på förlossningen – notera det ni som är rädda för en lång förlossning: även förstföderskor kan vara snabba!). Och efter detta är givetvis ingenting annat lika viktigt, något större ögonblick har jag aldrig varit med om.
Och som om det inte räckte med att Olivia föddes så hände även en massa annat förra veckan: Hammarby vann storstilat i derbyt mot aik och gick upp i serieledning, FC Barcelona säkrade segern i La Liga, Hammarby Handboll blev svenska mästare. Så vad mer kan man önska? Inte mycket.

Två axplock ur dagens nyhetsskörd:
– Rapport ”avslöjar” att LO ger socialdemokraterna bidrag, en nyhet som dyker upp minst en gång om året (lite oftare under valår). Rapport hade kryddat det med att låta SIFO fråga om detta är bra. Innovativt grepp, ingen motsvarande undersökning gjordes när det för några dagar sedan berättade TV4 att moderaterna får allt mer pengar från bidragsgivare (som inte är offentliga). Vilket är värst: att organisationer öppet beslutar att ge stöd eller att anonyma miljonärer ger bidrag till ett parti utan att någon kan granska det?– P1-programmet Kaliber ”avslöjar” att (s) tjänade pengar på Stadskampen i somras, eftersom bolaget Spero (som stod bakom ”torplotteriget” i TV4s stadskamp) ägs av bl a socialdemokraterna. Strongt gjort att avslöja detta: så här står det under ”vanliga frågor på Speros hemsida: ”Vem är Föreningen Spero? Föreningen Spero består av IOGT NTO lotterierna och SSU/SAP.” Måste ha varit ett jättejobb att hitta denna nyhet… Bl a E-type är arg för att han inte fick reda på detta, för då hade han inte deltagit. Stackars E-type. TV4 konstaterar dock att informationen har varit tillräcklig och säger att socialdemokraternas lotterier är väl kända i Sverige.
Som tankeexperiment kan man ju fundera på när Rapport ska fråga kunder till företag som sponsrar moderaterna vad de tycker om detta. Konstigt – minns inte att jag någonsin hört en sådan nyhet;-) Och när ska journalisterna börja granska var alla dessa ”nyhetstips” kommer ifrån. Är det inte märkligt att så många sådana sprids just när det är valår?

I förra veckan höll vi öppna möten i Varberga och Markbacken, med den väldigt öppna rubriken ”Om Örebro kommun”. Trots att rubriken väl inte var så spännande var det rätt många som kom i alla fall, och vi hade jättebra diskussioner. Alf Lindblad (förvaltningschef på Kultur- och medborgarförvaltningen) var med och antecknade och eftersom jag själv mest diskuterade och antecknade frågor att ta med mig har jag inget vettigt att redovisa här, än. Men jag återkommer om det.
Två saker var dock väldigt tydliga:
1/ vi måste hitta ett vettigt sätt för örebroarna att bättre få svar på frågor som de har – idag är det många frågor och synpunkter som bara far runt utan att någon tar reda på hur det egentligen ligger till (jag hävdar ju att det ofta finns hyfsade skäl för de beslut som fattas…). Ibland beror detta på att folk vill sprida rykten, men oftare beror det på att man helt enkelt inte vet hur man ska få reda på fakta – det är inte så lätt att hitta rätt i den kommunala organisationen.
2/ vi måste erbjuda enkla och tydliga sätt att vara med och påverka. Så otroligt många örebroare vill vara med och förbättra staden men vi erbjuder inte tillräckligt många alternativ (visst är det bra om alla engagerar sig i något politisk parti, men det måste finnas fler kanaler än så…). Medborgarpaneler, enkäter och liknande måste användas mer. Vi är många som funderar på detta och förhoppningsvis kommer jag och några partikamrater presentera några sådana tankar inom kort.

Men redan nu görs det mycket. Idag fick jag exempelvis syn på annonsen på orebro.se som efterlyser örebroare som vill vara med och utveckla stadsbussarna. Lysande exempel på hur vi borde jobba i fler frågor!

Sparade just tid för fullmäktiges ledamöter genom att inte gå upp i ännu en bisarr debatt i fullmäktige. Just nu hävdar kristdemokraterna och miljöpartisterna (minus Olof Johansson) att man ska ha ”riktvärden” för hur många barn man ska i varje grupp i förskolan.
Jag förstår att det kan låta bra, men man måste (som min partikamrat Hans Boskär nyss gjorde) ställa en viktig motfråga: om vi nu vill att verksamheten ska anpassas efter de barn som finns på varje avdelning – borde inte gruppernas storlek då kunna vara olika? Det är ju skillnad mellan olika åldrar och mellan olika bakgrund. En grupp där många barn har koncentrationssvårigheter behöver rimligen mer personal, en grupp med många olika språk kan ha andra krav. För att inte prata om de olika förutsättningar som gäller för olika lokaler: ett dagis med tre våningar kräver något annat än ett dagis med stor lekgård och en våning. Och vad är en ”grupp” – ser alla ”grupper” likadana ut?

Jag tänker inte säga att jag aldrig förenklat i den politiska debatten, självklart finns en poäng med att göra politiken begriplig och ibland faller vi alla i fällan att förenkla för mycket. Men att hela tiden försöka förenkla svåra frågor är farligt.
Precis på samma sätt var det nämligen med en debatt tidigare idag, om ”fria arbetskläder” i äldrevården. Där hävdade centern att man skulle bestämma att all personal i hemtjänsten ska ha fria arbetskläder. Vi har satsat pengar för att personalen på kommunens vårdboenden ska ha fria arbetskläder, när det gäller hemtjänsten inser vi att man behöver utreda frågan lite mer. Det låtsas inte centerpartisterna om. För det finns nämligen lite problem:
– Skattemyndigheten anser att det ska beskattas om man får fria arbetskläder som inte ser ut som uniformer – är det rimligt att personalen ska drabbas av mer skatt på grund av ett beslut i kommunfullmäktige?
– Örebroare som har behov av hemtjänst har rätt att kräva att kommunens personal agerar som om de är gäster i de äldres hem – inte tvärtom. Om arbetskläder skulle bli ”uniformslika” innebär det att hemmet blir mindre ”hemlikt”.

Och självklart är det enklare att inte låtsas om att det finns problem. Självklart är det enklast att sitta i kommunfullmäktigesalen och fastställa regler och riktvärden för både hur arbetskläder ska se ut och för hur många barn som ska finnas i varje ”grupp”. Men i verkligheten brukar det vara en bättre idé att låta barnens behov avgöra hur verksamheten bedrivs.