Kategoriarkiv: Kommentarer

Ett omval stärker S och M

I torsdags rapporterade media att Valmyndigheten yttrat sig och att de konstaterar att det kan bli omval i nordöstra valkretsen i Örebro. Nyheten ledde till olika typer av reportage, och jag medverkade i såväl Radio Örebro och i Tvärsnytt. Valmyndighetens yttrande (som du kan läsa här) är möjligen något tydligare än man kunde anat, men likväl säger de ungefär det man kunde väntat sig: Halmstad har tappat bort en röst som hörde hemma i den nordöstra valkretsen i Örebro och om den var en röst på folkpartiet hade FP fått ett mandat till (nu är det i och för sig känt att rösten inte var en FP-röst, men det har inte Valmyndigheten tagit hänsyn till eftersom det inte är deras uppgift – det kan dock anses vara Valprövningsnämndens uppgift att ta hänsyn till).

Men med anledning av den där nyheten och de frågor jag fick från journalisterna roade jag mig med att räkna i Valmyndighetens valsimulator. Då blir det så här:

M: 6110 röster (+1200 röster), 5 mandat (+1)

C: 883 röster (-400 röster), 0 mandat (-1)

FP: 900 röster (-1040 röster), 0 mandat (-1)

KD: 1057 röster (-400 röster), 1 mandat (+/-0)

S: 9982 röster (+1200 röster), 8 mandat (+1)

V: 1296 röster (+/-0), 1 mandat (+/-0)

MP: 946 röster (-400), 1 mandat (+/-0)

SD: 1204 röster (+/-0), 1 mandat (+/-0)

Slutsatsen är att Moderaterna och Socialdemokraterna får varsitt nytt mandat, vilket i sig inte förändrat majoritetsförhållandet i Kommunfullmäktige.

Totalt antal röster 22378 (samma antal som de ovan nämnda partierna fick totalt i september, jag har räknat bort ”övriga partier” för att göra det lite enklare). Totalt finns 27395 röstberättigade i valkretsen.

Om man sedan räknar på att valdeltagandet ökar med 100 personer i vart och ett av Vivallas tre valdistrikt (där valdeltagandet är lägst, mellan 62 och 65%) så förändrar det ingenting i beräkningen ovan, förutom att S kommer närmare ett nionde mandat…

Hur jag gjorde:

  • Jag utgick från att exakt samma antal personer går och röstar om det blir omval (det är i och för sig inte troligt: å ena sidan kommer några röster att försvinna av olika skäl men å andra sidan tror jag att valdeltagandet kommer att bli högre).
  • Jag utgick från att var tionde väljare ändrar sig: det är ett någorlunda rimligt antagande (även om det är omöjligt att förutse) eftersom ett omval måste anses vara ett helt nytt val (se nedan om övriga antaganden som hänger ihop med detta).
  • Jag utgick också från att stora partiet tjänar på ett omval, och det är ett rimligt antagande: det som lyfter små partier i valrörelserna anses vara att de får mer uppmärksamhet än de får annars. I ett omval kommer de inte att uppmärksammas så mycket i exempelvis media. Och de stora partierna kommer att kunna mobilisera alla resurser i den valkrets där omvalet sker.
  • Jag utgick från att Folkpartiet kommer att tappa många röster, på grund av att många människor är irriterade på deras överklagande som av många anses vara ”surt sa räven” (att överklaga leder sällan till ökad sympati).
  • I övrigt fördelade jag tappet (som blir konsekvensen av att de stora partierna går framåt) jämnt mellan de andra små partierna (vilket självklart inte kommer att ske). Jag tror visserligen att Miljöpartiet kommer att tappa vid ett eventuellt omval eftersom deras stöd till en högerkommunledning kommer att vara mer uppenbart nu (utan rödgrön riksvalrörelse och efter att de tydligt tagit ställning efter valet). Men jag gjorde det lätt för mig och drog bort lika mycket från dem som från KD och C.
  • Jag lät V och SD stå kvar på exakt samma antal röster. V för att de verkar ligga på den nivån (samma antal 2006) och att jag inte kan se varför de skulle tappa denna ”kärntrupp”. SD spelar ingen roll för majoritetsförhållandena så dem brydde jag mig inte om (även om jag tror att det kan finnas en risk att de ökar i ett omval då fler förmodligen är trötta på ”det där politiska käbblet”).

Priset för politiker (varken svart eller vitt)

Som vanligt när drevet gläfser som värst är det svårt att hävda gråskalorna. Allting blir liksom svart eller vitt. Men när det gäller jakten på Sofia Arkelsten (m) så borde fler försvara de gråa nyanserna. Till exempel borde någon få sparken efter att ha godkänt publicering av smygtagna genom-fönstret-bilder på ”en gråtande Arkelsten”.

Jag tycker inte att riksdagsledamöter ska hålla sig hemma. Och så liten resbudget har de trots allt inte (Lena Melin går igenom det här). Men visst kan det vara värt att diskutera de tyckare – till exempel NA – som kräver mer resurser för studieresor till riksdagsledamöterna (även om jag nog tycker att det ska ställas rätt tuffa krav på när man får resor betalda av skattebetalarna). Jag tycker inte heller att riksdagsledamöter – eller andra politiker – ska tacka nej till alla resor som någon annan betalar. Att delta i ett seminarium tycker jag är okej, och att någon då betalar resan är också okej. Men självklart borde man inte låta sig bli bjuden på allt annat runtomkring. Och självklart betalar man om man får låna en bil av ett bilföretag.

Jag brukar ofta tycka att Widar Andersson har en poäng, men när han skriver att ”fler borde göra som Arkelsten” så tar han i så att gråskalorna helt försvinner. Dessutom har han ju fel: Arkelsten tänker inte lämna uppdragen i bolagsstyrelser, vilket är betydligt mer allvarligt eftersom statsminister Reinfeldt hävdat att hon ska det. Jag tycker inte att politiker ska sluta sig eller undvika andra uppdrag. Så länge som man redovisar influenser, uppdrag och annat så tycker jag att gränserna ska vara generöst satta.

Men det är ju just här det blir ett problem, precis som Aftonbladet skriver. Moderaterna vägrar ju nämligen konsekvent redovisa  bidrag och sådan påverkan.

Och när man lägger samman Bildt som haft uppdrag och kopplingar till de mest skumma sammanhang, över 80 miljoner i hemliga bidrag till Moderaterna och en partisekreterare som inte kan förstå när hon – som riksdagsledamot – låter sig bli ett PR-redskap för ett företag som på väldigt många sätt är ett problem för miljön i världen. Det är då det blir allvarligt. Men då borde drevet sätta iväg efter Reinfeldt eller Bildt. Och det är väl det Moderaterna inser, och därför de skickar fram gerillatyckarna för att kasta dynga och avleda uppmärksamheten. Som MUFaren och riksdagsledamoten Hanif Bali till exempel, som ljuger hejvilt. Allt för att försvara sin partisekreterare.

Men smygtagna foton genom fönstren borde de låta bli. Att vara politiker innebär offentlighet och på många sätt betalar man ett högt pris för ledande uppdrag. Men riktigt så högt borde inte priset vara för den som vill ägna sig åt politiska uppdrag. Respekt, värdighet och integritet har man rätt till även om man är partisekreterare för Moderaterna.

Hej å hå – barnterapi är säkert inte så svårt…

Fastnade framför Skolfront på tvn ikväll. Skolfront är ett program som jag alltid fastnar framför – fast aldrig kommer ihåg att planera in tittning på. Ikväll handlade det om metoden SET (Social och emotionell träning), som massor av skolor och kommuner betalar dyra pengar för och som Statens Folkälsoinstitut tydligen rekommenderar. Metoden säljs med påståenden om att den är evidensbaserad, vilket  avfärdas av bland annat Skolverket och Statens institut för medicinsk utvärdering (SBU).

Frågetecknen kring metoden är många, barnpsykologer menar (i programmet) att den till och med kan vara skadlig för barnen. Hur det är med det får någon annan – mer professionell – avgöra. Kanske är metoden jättebra (även om den verkar dyr). Kanske har SET-skaparen, Birgitta Kimber, skapat en jättebra metod. Kanske.

Min invändning är mer principiell: är det verkligen okej att använda metoder som inte är ordentligt utvärderade och evidensbaserade på våra barn? Inom vården ska man använda sig av metoder, behandlingar och insatser som baseras på evidens och beprövad vetenskap. Det handlar om att metoder ska vara testade innan man använder dem – när man söker vård ska man veta att den personal man möter är utbildad och vet vad som faktiskt fungerar. Därför finns ett statlig institut (SBU) som ägnar sig åt att utvärdera medicinska metoder och sprida kunskapen om detta inom vården (och i samhället). Så är det inte vare sig i skolan, förskolan eller socialtjänsten (för att ta några exempel).

Jag tror att de flesta lärare, förskollärare, socialsekreterare och andra som jobbar inom den skattefinansierade verksamheten gör ett bra jobb. De flesta har god utbildning och ordentlig erfarenhet och vet att de använder metoder som fungerar och är bra. Men jag vet också att det finns undantag. Dessa undantag är en viktig anledning till att förtroendet för vård, skola och omsorg ibland brister. Inget kan vara viktigare för socialdemokratin än att se till att vi garanterar kvaliteten inom den skattefinansierade välfärden – så att var och en känner att de kan lita på det. Jag tycker att denna typ av kvalitetsarbete mycket väl skulle kunna innebära någon typ av individgarantier, men det är inte den avgörande poängen.

Den avgörande poängen är att vi ska använda våra skattepengar på rätt sätt och att vi ska se till att barn, sjuka, gamla och alla vi andra som är beronde av välfärdens tjänster får bästa möjliga kvalitet. Gustav Möller sa det så klokt att man inte behöver hitta på det igen: ”Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket”.

Jag har då och då fört fram begreppet ”frigörande välfärd”. Med det menar jag den del av välfärden som bidrar till frigörelse och som ger individer nya möjligheter att ta ansvar för sitt liv. Frigörande välfärd förändrar samhället och ger fler möjlighet att leva rikare liv. Man kan självklart diskutera definitioner på detta. Att en bra skola bidrar till individers frigörelse håller nog de flesta med om, men är inte sjukförsäkringen ”frigörande välfärd”? Är a-kassan ”frigörande välfärd”? För mig är inte definitionen avgörande – för mig handlar det om att lyfta blicken när vi pratar om skolan, förskolan och andra välfärdsinvesteringar som uppenbart kan förändra människors liv till det bättre.

Och när vi lyfter blicken och funderar på hur vi kan skapa en skola som ger fler barn och ungdomar rikare liv (nu och när de blir vuxna) så blir det rätt självklart att vi inte kan använda precis vilka metoder som helst. Om jag som förälder ska lita på skolan och förskolan måste jag veta att enskilda lärare eller lärarkollegier inte på egen hand hittar på metoder som egentligen kan betraktas som terapi – utan att lärarna har utbildning för att hantera de situationer som kan uppstå (terapi omges med rätt stränga regler).

Skolfront visade på många frågor och oklarheter kring SET-metoden. Om kritiken mot metoden stämmer vet jag inte – men en sak verkade alla vara överens om (till slut): att metoden inte är vetenskapligt utvärderad. För mig är det tillräckligt: innan en kommun köper in en dyr metod för användning på barn och unga bör man försäkra sig om att metoden är baserad på evidens och baserad forskning, eller åtminstone att den ger effekt och inte förvärrar problem. Låt oss hoppas att Skolfronts granskning leder till att SET-metoden utvärderas ordentligt.

För några år sedan bloggade jag om evidens och att använda metoder som ger effekt när det gäller barn och ungdomar mer allmänt, läs det inlägget här.

Tio bortslösade minuter

Har just slösat bort tio till femton minuter av mitt liv på den kanske mest meningslösa – och klantigt utformade – opinionsundersökning jag någonsin varit med om. Tydligen hade jag på något sätt tackat ja till att delta i en undersökning som SIFO gjorde på uppdrag av Dagens Samhälle och dum som jag var trodde jag att det kanske var någon undersökning om folkstyre, kommunalt självbestämmande, valdeltagande eller annat viktigt. Dumt av mig. Istället fick jag i tio till femton minuter kryssa i rutor om en massa varumärken: om jag kände till, hade använt, gillade dem och liknande. Började leta efter mailadressen för att berätta för dem att det var en helt meningslös undersökning som var dåligt gjord men bestämde mig för att inte slösa mer tid på dem. Så istället slösade jag typ tre minuter på att skriva det här istället…

Avslutad 24-timmars cykelturné

Strax före lunch idag avslutade jag min cykelturné runt Örebro. Jag började torsdag förmiddag klockan 10 på Stortorget och slutade ett dygn senare på samma plats. Förutom city (Stortorget och Våghustorget) hann jag besöka Vivalla, Rynninge, Tybble och Brickebacken och samtala med över 200 örebroare om Örebros utveckling. Nästan alla (och några till) som lämnade förslag och idéer på förändringar och förbättringar av Örebro fick en ros som tack.

Jag fick med mig massor av förslag och synpunkter och tar med mig alla dessa (även om alla inte går/bör genomföras) till det fortsatta arbetet i Örebro kommun. Efter valet hoppas jag få ansvaret för samhällsbyggnadsområdet och om örebroarna ger oss socialdemokrater sitt förtroende har vi mycket att ta tag i efter fyra års misshushållning med Örebros möjligheter.

Under cykelturnén rapporterade jag vad som hände (och en del om vad örebroare sa) genom korta kommentarer på Twitter: http://twitter.com/bjornsundin och genom korta filmklipp på Bambuser: http://bambuser.com/channel/bjornsundin (bambuser-inslagen finns även på Facebook: http://www.facebook.com/bjornsundin

PS Jag gjorde uppehåll under natten – jag insåg att det inte var möjligt att hitta platser där det fungerade att lägga ut den jättestora kartmattan jag hade med mig och att det inte var så många örebroare ute på natten (de som är ute en torsdagkväll är dessutom antingen för intresserade av att stanna och prata eller inte alls intresserade av att stanna…)

#1: Ett Örebro som välkomnar nya idéer

Även om det inte hade varit så eländigt de senaste fyra åren hade jag tyckt att detta var det viktigaste uppdraget att ta tag i om jag får ansvaret för samhällsbyggnads-området. Om vi saknar öppenhet och inte strävar efter dialog går vi miste om de bästa idéerna.

Under de fyra åren med högerkoalitionens styre av Örebro har detta blivit tydligt. Långbänkar, otydlighet, ointresse och slutenhet har blivit vardag. Företag har fått vänta i evigheter på besked om det finns möjlighet för dem att växa på ny mark (och ibland har de helt sonika flyttat från kommunen). Byggföretag har förgäves väntat på reaktioner på de byggprojekt de presenterat. Medborgare har fått höra att de gnäller och kritik från privatpersoner och företag har avfärdats som okunnig.

Det har inte varit några glada år för Örebros utveckling.

Jag tror att vi måste involvera fler i diskussioner om vilket Örebro vi vill ha. Stadsplanering och samhällsbyggande måste bli mer öppet. Stadens utveckling berör oss alla. Och för många företag (byggare och andra) är det faktiskt till och med bättre med ett tydligt och snabbt ”nej” än ett långdraget och otydligt ”kanske”.

Därför kommer jag – om jag får förtroendet att ta ansvar för samhällsbyggnadsområdet – att jobba med öppna uppdragslistor, men jag kommer också att lägga mycket kraft och tid på att lyssna och fråga örebroare vad de anser om förslag och vilka problem vi behöver åtgärda. Det är också därför jag idag, torsdag, ger mig ut på en 24-timmarsturné på cykel. Med mig har jag en 4×6 meter stor fotokarta över Örebro för att var och en ska kunna peka ut de problem eller brister de upplever – och så att vi som ansvariga politiker (nåja, efter valet hoppas jag i alla fall bli just ansvarig) kan ta med oss dessa synpunkter.

Jag tror att det kommer bli ett av de roligaste dygn jag någonsin upplevt i politiken!

Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat. 
#9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse
#8: Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare
#7: Ett Örebro där alla vågar gå ut
#6: Ett Örebro där trafiksäkerhet inte heter pengar
#5: Ett Örebro med fler växande företag
#4: Ett Örebro där detaljerna spelar roll
#3: Ett Örebro där vi alla tar ansvar för klimatet
#2: Ett Örebro där vi även kan vara stolta över nybyggen

#2: Ett Örebro där vi kan vara stolta även över nybyggen

Idag presenterar Peter Dahlgren och jag fem platser/kvarter där vi tycker att Örebros framtida landmärken borde byggas – där vi borde höja nivån på arkitekturen och försöka åstadkomma byggnader som i framtiden blir lika beundrade som Medborgarhuset eller Stjärnhusen i Rosta. Så här skriver vi i pressmeddelandet:

Om Socialdemokraterna får örebroarnas förtroende kan Örebros framtida byggnadsminnesmärken vara det nya stadsbiblioteket, ekologiska studentlägenheter vid Karro eller ett nytt hus vid Rudbecksskolan. Örebroarna kommer också att engageras mer i stadsplaneringen.

– Örebro har en stolt historia med vackra och nydanande hus som lockar studieresor från hela världen. Men under högerkoalitionens tid vid makten har inte hållbara eller vackra byggnader stått högt i kurs. Varken bandyhallen eller ishallen kommer sätta Örebro på kartan, beroende på att de styrande politikerna vare sig ställt krav eller anslagit tillräckligt med pengar, säger Peter Dahlgren, talesperson (s) i miljöfrågor och andra vice ordförande i Byggnadsnämnden.

På torsdagen presenterade Socialdemokraterna fem platser/kvarter där framtidens byggnadsminnesmärken borde byggas. Socialdemokraterna vill använda öppna arkitekttävlingar och mer målmedvetet involvera örebroarna kring vad som borde hända i vår stad. Socialdemokraternas förslag om att använda örebroarnas ögon och åsikter när det gäller att hitta ”bortglömda platser” är ett exempel på det. Den 24-timmars cykelturné som Björn Sundin inledde direkt efter presentationen är ett annat exempel: 200 örebroare ska under ett dessa 24 timmar få chansen att skicka med förslag och synpunkter på förändringar som bör göras.

– Vi har ett antal viktiga och väl synliga platser som bör bebyggas och dessa platser får vi inte slarva bort. När vi bygger ett nytt stadsbibliotek på citys vackraste kvarvarande tomt ska det vara en byggnad som både är funktionell och håller hög kvalitet arkitektoniskt. På samma sätt när vi bygger studentbostäder på ”fängelsetomten” vid Karolinska skolan, när vi sluter kvarteret framför Rudbecksskolan eller om vi kan bygga över motorvägen eller järnvägen, säger Björn Sundin, talesperson (s) i Samhällsbyggnadsfrågor.

De fem platser som Socialdemokraterna pekar ut som särskilt viktiga områden för spännande och kvalitativ arkitektur är:

1. Motorvägen – på lång sikt kan den täckas över på vissa sträckor, på kort sikt kan en ekologiskt anpassad byggnad göra stadsbilden i de västra delarna av Örebro mer intressant samtidigt som det skapar lokaler för växande företag och nya jobb.

2. Vasatorget borde bli föremål för en stor arkitekttävling. Kanske kan ett hus över järnvägen förbinda city med väster?

3. Ekologiska studentbostäder bakom Karolinska skolan – en tråkig parkering kan förvandlas till en miljö- och klimatsmart byggnad med en grönskande fasad eller andra spännande sätt att kombinera modernitet med miljö.

4. Ett nytt stadsbibliotek på parkeringstomten bakom gamla Riksbanken (bredvid Konserthuset) skulle inte bara lyfta kultur, bildning och skapa nya mötesplatser. Det skulle kunna bli en stolthet för alla Örebros skattebetalare. Som Socialdemokraterna skrev när förslaget om ett nytt stadsbibliotek presenterades (2006): ”Det viktigaste vi har på den vackraste city-tomten som är kvar”.

5. Bygg ut Rudbecksskolan! En ny byggnad mot Rudbecksgatan skapar en ny – och bättre – skolgård för skolans elever (om skolan får vara kvar…). Dessutom kan det framhäva den gamla borgen på Rudbecksskolan.

Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat. 
#9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse
#8: Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare
#7: Ett Örebro där alla vågar gå ut
#6: Ett Örebro där trafiksäkerhet inte heter pengar
#5: Ett Örebro med fler växande företag
#4: Ett Örebro där detaljerna spelar roll
#3: Ett Örebro där vi alla tar ansvar för klimatet

#3: Ett Örebro där vi alla tar ansvar för klimatet

Klimatet är inte bara en ödesfråga och en fråga som avgör får framtid. Det är också en fråga som är här och nu. Och väldigt konkret.

Örebro kommun har mycket duktiga tjänstemän som analyserar och lägger förslag på hur miljö- och klimatarbetet kan ta steg i rätt riktning. Men hittills har vi i alltför liten grad pratat om hur kommunen kan hjälpa oss som privatpersoner att ta vårt ansvar. Vi socialdemokrater har många kloka förslag på det området (mobil återvinningsstation till exempel), men mycket mer behöver göras.

Jag tror att våra två största utmaningar på det området handlar om maten vi äter och vårt privata resande. Och jag tror att vi gemensamt, genom kommunen, skulle kunna hjälpas åt att ta större ansvar på dessa områden. Att införa bilpooler är bra, men vi behöver ta fler steg. Och när det gäller den mat vi handlar och äter så borde det finnas mer att göra vad gäller information, dialog med livsmedelshandeln och smarta lösningar som hjälper oss att få vardagen gå ihop lättare – samtidigt som vi beter oss mer klimatsmart. Därför kommer uppdrag nummer 3 att vara: ”återkom med förslag på hur kommunen kan hjälpa örebroarna att ta större ansvar för klimat och miljö i sina dagliga liv – även på områden som inte rör kommunal verksamhet”.

Ett område som jag tror att vi, tillsammans med näringslivet, behöver ägna särskilt kraft är byggandet. Tillsammans med byggföretagen borde vi starta en gemensam process för att Örebros byggande ska bli mer klimatsmart och mer miljöanpassat. Därför har detta uppdrag mer än en beröringspunkt med de förslag jag och Peter Dahlgren presenterade idag.

Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat. 
#9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse
#8: Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare
#7: Ett Örebro där alla vågar gå ut
#6: Ett Örebro där trafiksäkerhet inte heter pengar
#5: Ett Örebro med fler växande företag
#4: Ett Örebro där detaljerna spelar roll

#4 Ett Örebro där detaljerna spelar roll

Att göra Örebro vackrare handlar om kvaliteten på de hus som byggs, hur torg och gator läggs och hur vi anlägger parker. Men det handlar också om de små detaljerna. När det gäller citykärnan har kommunen höga ambitioner (även om jag tycker att vi kunde få ett snyggare city genom att försöka vara överens om att slippa de allra fulaste affärsskyltarna) .

Men när det gäller våra bostadsområden finns mycket att göra. Ibland handlar det om småfrågor och jag medger gärna att en av mina senaste hang-ups inte är någon stor fråga. Kanske snarare en skräpfråga: jag tycker att soptunnorna i villaområdena skulle kunna vara väldigt mycket snyggare.

Så i arbetet att göra Örebro vackrare tänker jag ge ett litet detaljuppdrag till tjänstemännen: återkom med förslag om hur kommunen kan bidra till att vi lyfter kvaliteten på detaljerna även i Örebros bostadsområden (fast utan nya pålagor och tvång för villaägarna). Kan till exempel soptunnorna bli mindre fula (nej, brun och grön plast är inte särskilt vackert). Borde det inte vara möjligt att, mot en avgift, få en svart soptunna? Eller en röd? Eller kanske blommig eller något annat mönster som passar in vid huset?

Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat. 
#9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse
#8: Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare
#7: Ett Örebro där alla vågar gå ut
#6: Ett Örebro där trafiksäkerhet inte heter pengar
#5: Ett Örebro med fler växande företag

#5: Ett Örebro med fler växande företag

Idag presenterade Lena Baastad och Lena Beime ett 15-punktsprogram för fler växande företag i Örebro. Läs mer om programmet här (det är väl värt att läsa!).

Vi har en rad konkreta förslag som kan vända utvecklingen för Örebro, som efter fyra år med högerkoalitionen präglas alltför mycket av tveksamhet, slutenhet och långbänkar. Vi behöver få mer tydlighet och fler snabba besked: därför inför vi en Etableringsgaranti om vi får örebroarnas förtroende. Etableringsgarantin är ett av de tydligaste löftena vi ger: att kommunen ska ge snabba och tydliga besked till växande företag. Det är inte näringslivet bortskämda med idag när en del företagsledare hänvisas till konditori Vasa för att få möjlighet att träffa kommunstyrelsens ordförande.

Näringslivsfrågorna kommer i första hand att skötas av Lena och Lena – om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende. Men inom samhällsbyggnadsområdet finns också massor att göra. Så här kommer nummer 5 på min uppdragslista: Om socialdemokraterna får örebroarnas förtroende att leda Örebro och jag får ansvar för samhällsbyggnadsområdet kommer jag att ge tjänstemännen i uppdrag att snabbt planera för mer företagslokaler, särskilt på väster (kring Vivalla, längs med motorvägen och i närheten av de stora stadsdelarna – läs mer om vårt program för att utveckla Vivalla här, och här om Varberga-Oxhagen!). Dessutom ger jag tjänstemännen i uppdrag att intensifiera arbetet för ett framtida industri-järnvägsspår mellan industriområdena i Berglunda/Västra Pilängen och ut till Örebro flygplats. Det skulle innebära ett lyft för fraktflyget och stora möjligheter för lager- och logistikföretagen att växa ytterligare i Örebro.

Om uppdragslistan: Om vi socialdemokrater får örebroarnas förtroende att leda kommunen och jag får ansvaret att leda Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att arbeta så mycket jag kan med tydliga, och offentliga, ”uppdragslistor” till förvaltningen (tjänstemän, experter och utredare). Så gjordes förr men den högerkoalition som nu styr Örebro hemligstämplade dessa uppdragslistor, vilket gör att man numera inte kan få reda på vilka uppdrag de styrande politikerna ger till tjänstemännen. Jag vill ändra på det. Programnämnd Samhällsbyggnad har ansvar för frågor som rör stadsplanering, gator, byggande, fritid, kultur, idrott och mycket annat. 
#9: Ett Örebro för rörelse – skapa fler möjligheter för idrott och rörelse
#8: Ett Örebro som uppmuntrar felfinnare
#7: Ett Örebro där alla vågar gå ut
#6: Ett Örebro där trafiksäkerhet inte heter pengar