Kategoriarkiv: Kommentarer

Millencolin Music Prize – 5 år senare…

Lördagen den 23 oktober 2005 spelade Millencolin i Conventum i Örebro. Tusentals örebroare var där och det var en firad hemkomst för bandet som sprider Örebro över hela världen på ett sätt som ingen annan varit i närheten av tidigare. När backdropen bakom scenen växlades till Örebros stadsvapen började en tanke gro: borde inte Örebro uppmärksamma detta band bättre. Så här skrev jag i bloggen senare på kvällen: ”Varför inte instifta ett hederspris, ”Millencolins musik-stipendium”, som ges till en grupp eller artist som genom sin musik marknadsför Örebro! Självklart skulle en omröstning bland örebroare avgöra vem som får priset och därmed skulle det knappt behöva handla om några pengar alls – hedern skulle vara det viktigaste…!” Mindre än ett år senare blev priset verklighet.

Men sedan kom valet och även om jag var med i de inledande diskussionerna kring utdelandet av det första priset, i februari 2007, så gjorde maktskiftet i kommunen att jag inte fick dela ut priset. Det var surt, det ska medges.

Nu, fem år senare, fick jag ändå dela ut priset tillsammans med Millencolin. Och det var en verkligt värdig vinnare: Janne Larsson och Kimmo Kirvesmäki, männen bakom Metallsvenskan, Virus och massor av fantastiska evenemang.

Jag berättade historien väldigt kort på prisutdelningen, och kunde inte låta bli den nostalgiska gesten att sätta på mig t-shirten jag köpte på konserten 2005 (som Erik Ohlsson efteråt berättade var specialframtagen till den konserten).

En kväll då Twitter motiverade sin existens

När några av kollegorna på kansliet för några år sedan pratade om Twitter registrerade jag mig så klart och började pröva mig fram: vad kan man egentligen ha för nytta av meddelanden bestående av 140 tecken?

Vi var många som prövade, tröttnade och blev väldigt sporadiska användare av Twitter.

Men ikväll visade Twitter verkligen varför det är så genialt med korta snabba budskap. Genom att ha ett öga på Twitterflödet under kvällen har jag haft rätt bra koll på den egyptiske diktatorn Mubaraks avgörande (?) tal till nationen (och till världen i övrigt). Liveuppdateringar har avlöst varandra och verkligt seriösa analyser och tips på nyhetskällor har varvats med fantastiskt dräpande ironi.

Några exempel för dem som inte förstår poängen med Twitter:

Mohamed elBaradei (oppositionsledare, tidigare chef för IAEA): ”Egypt will explode. Army must save the country now”. Jag är inte expert på Egyptisk politik men misstänker att den typen av uttalanden spelar viss roll för utvecklingen i Egypten (och i resten av arabvärlden). Och vips; när jag uppdaterar Twitter så har CNN utnämnt detta till ”breaking news”.

Rapporter från nyhetskanaler:
”CNN: Egyptian Ambassador to US ’Mubarak has no power’ ”
”Senior U.S. official: #Mubarak decision ”not what we were told … or wanted to happen” http://on.cnn.com/f9CPes”,
Obama watched Mubarak’s speech on board of Air Force One on his way back to the White House. There will be security meeting now”,
”Reuters : The Egyptian army council is having a meeting a statement will come soon !! Statement no.2”

Kort sagt: man får rätt bra information om läget och oerhört snabba rapporter om utvecklingen.

Fördelen med de korta meddelandena är ju att man enkelt får del av väldigt mycket, och att det inte är så komplicerat att reagera på någon annans inlägg, ställa en fråga, sprida vidare och på andra sätt vara en aktiv del i flödet. Själv är jag på många sätt en snyltare på Twitter: jag tar del av nyheter, tips och länkar men bidrar sällan med något annat än uppdateringar om mina egna förehavanden. Kanske ska jag förändra det där; jag är väldigt imponerad av Cory Booker (borgmästare i Newark, New Jersey, USA) som använder twitter till en verklig dialog med en massa av sina väljare, och funderar på hur jag ska kunna använda det mer aktivt framöver.

Men sedan ska man inte sticka under stol med att det är rätt underhållande också. Under kvällen då så mycket stått på spel i Egypten har ironin flödat på Twitter. Dels genom en ”tråd” (kallat hash-tag, som en typ av kategorisering av inlägget) kallad #whyMubarakwaslate där spydiga förslag på varför diktatorns tal dröjde så länge (populärt tema: han var tvungen att kolla öppettiderna på de schweiziska bankerna…). Kvällens två favoriter var dock inte från den tråden:
@promemorian (Jonas Morian): ”Mubaraks tal i sammanfattning: ’Jag går sida vid sida med folket, vars förtroende jag bär’ ”

@politikern (John Johansson): ”Mubbe ba: Jag har pratat med min familj och med min fru och det där är historia, nu vänder vi blad”

Twitter finns på www.twitter.com

Högre ambition för snöröjningen

Jag tycker att Örebro kommun borde ha högre ambitioner för snöröjningen, det har jag skrivit om flera gånger tidigare. Idag när jag cyklade till Rådhuset blev det återigen tydligt varför: trots att det inte snöat så mycket så var det i det närmaste omöjligt att cykla utan att riskera att falla. Det blir nämligen så när blasket blir spårigt. I det läget borde vi tydligt peka ut huvudleder för cykel där vi röjer bort snön nästan omedelbart, precis som till exempel Linköping.

Jag har trott att vi varit överens om att höja ambitionerna för snöröjningen, men häromdagen skrev representanter för Moderaterna, Miljöpartiet och Centerpartiet att de inte alls ville det. De ville hellre ”värna välfärdens kärna”. Jag tycker att de gör fel som ställer snöröjning mot vård, skola och omsorg, vilket jag skrev i NA idag. Jag hoppas fortfarande att vi ska kunna bli överens om att höja ambitionerna för snöröjningen i Örebro. Det är en viktig satsning för ökad tillgänglighet och ökad tillväxt. Här följer svaret som var publicerat i NA idag:

”Alla ska kunna röra sig på gator och torg i Örebro – även om man behöver rullstol, rullator eller om man rullar barnvagn. Tillgänglighet och framkomlighet är en rättighetsfråga, men också en förutsättning för tillväxt i Örebro eftersom arbetsresor, handel och mycket annat är beroende av god framkomlighet. Därför var framkomligheten – även på vintern – den första fråga jag lyfte som ansvarig för samhällsbyggnadsfrågorna i Örebro.

Nu menar Fredrik Persson (mp), Gunnar Andersson (m) och Charlotte Edberger Jangdin (c) (NA 3/2) att en satsning på bättre snöröjning innebär nedskärningar i det de kallar ”välfärdens kärna”. De ställer pensionärers rätt att kunna och våga gå ut mot antalet anställda i äldrevården och de ställer fler lärare i motsats till att pappor och mammor ska kunna komma fram med sina barn i barnvagn. De gör det samtidigt som de ledande företrädarna för deras ”koalition” förespråkar sänkt skatt som skulle ta bort drygt 200 miljoner från skolan, äldrevården, förskolan eller snöröjningen.

Jag är förvånad över deras inlägg. Enligt artikeln vill de inte avsätta pengar för att få bättre snöröjning. Dagen innan deras inlägg var publicerat pratade vi om just att höja ambitionerna för snöröjningen i Örebro och både Gunnar Andersson och Fredrik Persson nickade och instämde. Två dagar innan deras inlägg var publicerat fick hela Programnämnd Samhällsbyggnad en rapport om hur Tekniska förvaltningen menar att snöröjningen kan förbättras – till en högre kostnad. Gunnar Andersson och Fredrik Persson sa inte ett ord i linje med debattinlägget då heller.

Jag hoppas att den ståndpunkt som gäller är den som Gunnar Andersson och Fredrik Persson fört fram på de möten vi haft tillsammans efter årsskiftet. Jag hoppas också att vi, trots tonläget i deras debattartikel, ska kunna komma överens om att förbättra snöröjningen i Örebro till nästa vinter så att cyklar, fotgängare, rullatorer, rullstolar och barnvagnar kommer fram lättare.

Därför tänker jag fortsätta argumentera för att Örebro kommun bör höja ambitionerna både för snöröjningen och för informationen till örebroarna om vad man kan förvänta sig av snöröjningen. Den som vill läsa de förslag jag presenterat för bättre snöröjning kan läsa dem på min blogg (bjornsundin.speedhost.me); som ordförande i Programnämnd Samhällsbyggnad kommer jag sträva efter att vi kan hitta samsyn så att snöröjningen blir bättre till nästa vinter.

Björn Sundin, kommunalråd (s), ordförande i Programnämnd Samhällsbyggnad”

Hållplatsturné för att få synpunkter om bussarna i Örebro

Idag ägnar jag några morgontimmar åt att åka buss runt Örebro för att prata med människor på bussar och hållplatser om problem och möjligheter med Örebros stadsbusstrafik. Följ mig på www.twitter.com/bjornsundin, via facebook.com/bjornsundin eller se mina korta liveintervjuer med bussresenärer på http://bambuser.com/channel/bjornsundin

Här kan du läsa tidigare inlägg om bussarna i Örebro.

Tomträttsavgälden – även komplicerade saker går att prata om

Efter en 12 timmarsdag utan egentliga pauser borde man väl vara trött. Men inte om man avslutar dagen med ett möte med örebroare som drabbas hårt av kommunala beslut (om tomträtter)… Förutom att jag fick med mig flera idéer på en långsiktig lösning på ”tomträttseländet” så blev jag stärkt i en viktig övertygelse: man kan diskutera även svåra avvägningar och få förståelse för vikten av att ta hänsyn till olika önskemål – även i samtal med människor som hotas av uppåt 3000 kronor mer i månadskostnad för sitt boende.

Så här berättade en örebroare i ett mail: ”Jag och min fru köpte ett hus på Ringstorpsvägen för tre år sedan. Vi har först nu nu till fullo förstått vilken enorm boendekostnadsökning som väntar oss i och med de kommande tomträttsavgäld-ökningarna. Vi har nu fått besked om att vi kommer att gå från en avgälda på 3800kr/år till 31.000kr per år(!).” ”De löpande kostnaderna för vår boende i Örebro kommer i praktiken då att fördubblas, från ca 30.000 till drygt 60.000kr.” Liknande effekter berättade andra deltagare på träffen om.

För många fastighetsägare i Örebro har uppräkningen av tomträttsavgälden blivit orimlig och det är uppenbart att vi måste se över konsekvenserna av den modell för uppräkning som vi använder. Förhoppningsvis är det förslaget som duktiga tjänstemän jobbat med – och som de berättade om för oss politiker idag – ett steg i rätt riktning. Det finns flera problem:

  • Markvärdena stiger och därmed taxeringsvärdena – som styr tomträttsavgäld (och friköpspriser).
  • Uppräkningen sker bara var 10:e eller 20:e år vilket gör att förändringen blir väldigt stor.
  • Varken banker , mäklare eller marknad värderar skillnaden mellan tomträtt och ägd mark särskilt högt vilket gör att det är svårt att få låna för att köpa loss sin tomt, det blir ingen större skillnad mellan att köpa hus med tomträtt och hus med ägd mark.

Tomträtt är – för dem som inte ägnar sig åt sådana här frågor – en typ av hyra för mark som kommunen äger. I Örebro räknas värdena upp hela tiden, jämfört med marknaden (just nu utgår vi från 73% av taxeringsvärdet). På samma sätt gör 36 av 58 kommuner, så det är inte på något sätt ett unikt problem i Örebro.

Jag fortsätter citera: ”Men då vi går till banken för att höra oss för om möjligheterna att låna de 467.000kr som utgör 73% av taxeringsvärdet [alltså det så kallade friköpspriset, min anmärkning] så säger banken nej. Deras resonemang är enkelt. De lånar ut maximalt 75% av marknadsvärdet av fastigheten. De bedömmer att värdet på vår fastighet bara stiger 200.000-300.000kr om tomten är friköpt. (Ja, det är sorgerligt med sant, banken kollade upp saken med mäklare.) Alltså: banken är villig att låna ut 75% av 200-300t =150.000-225.000kr, och kommunen vill ha 467.000 kr för tomten. Om vi hade ägt huset under de senaste 10-15åren hade vi kunnat ta ett nytt lån på huset genom den värde stegring som har varit de senaste decenniet. Men läget för oss, som är relativt nyinflyttade och inte varit med om någon värdestegring, är låst.”

Efter att ha tagit del av denna och liknande berättelser från olika husägare (och bostadsrättsinnehavare, för problemen är stora för en del bostadsrättsföreningar) bestämde jag mig för att prova något jag inte gjort förut: att bjuda in dem som varit oroliga/arga/upprörda till ett möte och se om det gick att diskutera principer, långsiktiga lösningar och balans mellan olika intressen. Och det gick alldeles utmärkt.

Frågan om tomträtterna är komplicerad, och jag känner att vi som är ansvariga politiker behöver förslag och synpunkter för att kunna lösa problemen med nuvarande tomträttsystem. Så jag frågade om de som hört av sig ville vara med och diskutera hur ett rimligt system kan se ut.

Det som gör frågan komplicerad är att det handlar om avvägningar mellan olika intressen:

  • Kommunen vill att så många som möjligt ska ha råd att friköpa sina tomter – och att det lönar sig. Det viktigaste skälet för detta är (i alla fall för mig) att det inte är bra att familjer hamnar i dessa svåra situationer, där man är helt utlämnad åt de beslut vi politiker fattar – och de besked som banktjänstemän och mäklare ger när det gäller försäljningar, lån och liknande. Självklart måste tomträttsinnehavare veta långsiktigt vilka villkor som gäller – och det måste finnas förutsättningar att beräkna boendekostnaderna även på sikt.
  • Å andra sidan ska ingen ”straffas” för att de (eller tidigare fastighetsägare) valt att använda erbjudandet om tomträtt – eller att de tidigare valt att köpa loss sin tomt.
  • Skattebetalarna har rätt att kräva att vi som ansvariga politiker inte ”slumpar” bort kommunens mark till enskilda – att vi inte ger vissa fastighetsägare mycket lägre priser för sin mark än vad till exempel en familj som vill bygga ett nytt hus får betala.

Beräkningsmodellen är ett försök att balansera mellan de där olika önskemålen.

Vi kommer att fortsätta erbjuda så många som möjligt bra villkor för att friköpa sin tomträtt. Alla eventuella förändringar måste utgå från att friköpspriset gör det möjligt att köpa sin tomt utan att därmed ta orimligt stora risker.

Här är några av funderingarna från deltagarna på mötet:

  • Hur åstadkomma rättvisa i värdestegringen: använda procentsatsen för att dämpa effekterna av marknadens effekter (ökade priser för mark i ett växande Örebro)? Är markvärdet en relevant faktor – det står ju redan ett hus på tomten? Är fördelningen mellan hur man bedömer fastighetens värde och markvärdet rimlig?
  • Kan kommunen förbättra sin information till banker, mäklare men även till dem som sitter med tomträtt? Årliga brev som berättar om värdestegring och friköpsmöjlighet? Diskussioner med banker och mäklare om värderingen?
  • Kan kommunen erbjuda en möjlighet att friköpa idag men att betala priset utslaget på fler år (för att lösa problemet med att bankerna inte lånar ut)? Finns varianter på detta?

Det var bra diskussioner och jag tror att vi är många ansvariga politiker som gärna skulle vilja hitta en lösning som inte får de effekter som dagens system har. Å andra sidan har vi den svåra avvägningen mellan de olika intressena: tomträttsinnehavare, skattebetalare, tidigare tomträttsinnehavare och så vidare. Under våren kommer vi att fatta beslut om de villkor som ska gälla från halvårsskiftet och min förhoppning är att vi samtidigt ska klara att prata om en mer långsiktig lösning som – på sikt – gör att vi slipper att villaägare (och andra) får fördubblade boendekostnader på grund av politiska beslut.

Frågor om busstrafiken – nu med några svar…

[uppdaterat] Jag har gått igenom de frågor som ställdes till mig i gårdagens chat om busstrafiken på na.se, samt även gått igenom de frågor som ställdes till Fredrik Persson (mp) och sorterat dem i rubriker samt kompletterat med den information jag fått om vad som redan är på gång (här är detta dokument: ”Frågor om bussarna”).

Detta kommer jag att skicka till tjänstemännen för att de ska kunna komplettera med mer information om vad som görs, vad som kan göras och vad som inte är möjligt. Detta är alltså delvis sammanfattningar och delvis påståenden från chatten. Hör gärna av er med fler inspel!

Här är några frågor som kom upp i chattarna (längre ner finns förslag till åtgärder)rubrikerna samt de åtgärder som är på gång:

  • Önskemål om samtrafik på kvällar och nätter (trygghet på natten, sällskap till busshållplatsen mm)
  • Det tar för lång tid när resenärer ska ladda kort direkt av chauffören
  • Senare avgångar från centrum på nätterna (efter att krogarna stängt)
  • Service på bussarna (en del chaufförer är inte serviceminded , mobilpratande, fel information, bemötande från vissa osv)
  • Ryckig körning och för lite kunskaper om vinterkörning
  • Kaoset på Olaigatan (flytt av busshållplatsen samt väderskydd)
  • Långa väntetider och inställda bussar, ofta försenade bussar – följer inte tidtabellen
  • Överfulla bussar: särskilda problem på linje 1-4 (Universitetet-Resecentrum-Lundby, Brickebacken-Våghustorget-Lundby, Brickebacken-Resecentrum-Mellringe, Universitetet – Våghustorget – Mellringe).
  • Överfulla och inställda bussar från Vivalla/Lundby – tidtabellen hålls inte
  • Missnöje med de nya linjerna, fler bussar via Järntorget?
  • Inställda bussar från Brevens Bruk (8.30-bussen inställd) –indragen utan förvarning.
  • Linje 24 eller 23 borde gå över Drottninggatan
  • Namnsättning på bussarna
  • Trafiksituationen i bussbacken efter Förlunda: cyklar och bussar ska samsas och det är alldeles för trångt

Förändringar som förvaltningen redan arbetar med räknas upp under respektive rubrik. Dessa förändringar sker fortlöpande, körtiderna förändras i samband med nästa tidtabellskifte den 17 april.

Tidtabeller, förseningar och tidhållning. Förändringar på gång:

• förändring av körtider och bättre anpassning av tidtabellen. Bland de åtgärder som kan bli aktuella kan innebära att fler bussar krävs för att upprätthålla en väl fungerande turtäthet

• översyn av antal resande på de olika busslinjerna för justering av tidtabell och förstärkning där behov finns

• framkomlighetslösningar för att underlätta kortare restider. Bussfält kommer att genomföras och utvärderas. Arbetet med trafikljusprioritering för kollektivtrafiken fortgår och ambitionen är att genomföra ett test under året.

• fortlöpande översyn av hållplatslägen för att förkorta restider och begränsa antal hållplatser för framförallt landsbygdstrafiken.

Nattbussar, samtrafik, linjesträckningar och hållplatser (samt namn på bussar). Förändringar på gång:

• linjenätsförändring där så kan ske utan att körtider och kostnader förändras

• linje 24 som idag trafikerar Fabriksgatan ändras till trafikering Drottninggatan för att förbättra tillgängligheten i centrum

• flytt av hållplats på Olaigatan är planerad

• Namnsättning av bussar sker under våren

Fulla bussar. Förändringar på gång:

• översyn av antal resande på de olika busslinjerna för justering av tidtabell och förstärkning där behov finns

• förstärkningstrafik med fler bussar på de tider då många resenärer reser

Brister i service och körning. Inga specifika åtgärder – ständigt pågående dialog.

Förändringar som förvaltningen redan arbetar med räknas upp under respektive rubrik. Dessa förändringar sker fortlöpande, körtiderna förändras i samband med nästa tidtabellskifte den 17 april.

Tidtabeller, förseningar och tidhållning

Förändringar på gång:

  • förändring av körtider och bättre anpassning av tidtabellen. Bland de åtgärder som kan bli aktuella kan innebära att fler bussar krävs för att upprätthålla en väl fungerande turtäthet
  • översyn av antal resande på de olika busslinjerna för justering av tidtabell och förstärkning där behov finns
  • framkomlighetslösningar för att underlätta kortare restider. Bussfält kommer att genomföras och utvärderas. Arbetet med trafikljusprioritering för kollektivtrafiken fortgår och ambitionen är att genomföra ett test under året.
  • fortlöpande översyn av hållplatslägen för att förkorta restider och begränsa antal hållplatser för framförallt landsbygdstrafiken.

Nattbussar, samtrafik, linjesträckningar och hållplatser (samt namn på bussar)

Förändringar på gång:

  • linjenätsförändring där så kan ske utan att körtider och kostnader förändras
  • linje 24 som idag trafikerar Fabriksgatan ändras till trafikering Drottninggatan för att förbättra tillgängligheten i centrum
  • flytt av hållplats på Olaigatan är planerad
  • Namnsättning av bussar sker under våren

Fulla bussar

Förändringar på gång:

· översyn av antal resande på de olika busslinjerna för justering av tidtabell och förstärkning där behov finns

· förstärkningstrafik med fler bussar på de tider då många resenärer reser

Brister i service och körning:

Snöröjning engagerar örebroarna

Att snöröjningen i Örebro engagerar många är uppenbart. Den här veckan har jag kommenterat snöröjningen i stort sett varenda dag (mestadels i radion). Och självklart kom den frågan upp på gårdagens möte med presidiet i Programnämnd Samhällsbyggnad (presidiet består av mig som ordförande, vice ordförande Fredrik Persson (mp), 2e vice ordförande Henrik Elamson (m), Gun Carlestam Lewin (v) och Gunnar Andersson (m)).

Vi var alla överens om att Örebro borde höja ambitionen, och därför fick Tekniska Förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag – och beräkningar – på hur vi skulle kunna justera riktlinjerna för snöröjningen, till exempel att plogarna ska ge sig ut tidigare än idag (idag börjar vi ploga när det kommit 8-10 cm snö på vägar, 3-5 cm på cykelleder – här kan man läsa om tjänstegarantierna). Det kan bli så att vi redan i februari eller mars justerar riktlinjerna, även om det inte kommer få så stor effekt denna vinter.

Jag tycker att det är viktigt att framhålla att (de flesta) snöröjarna och tekniska förvaltningen gör ett jättejobb. Men vi bör höja ambitionerna, och det handlar huvudsakligen om politiska beslut.

Frågan engagerar, och det är med rätta. Frågan om tillgänglighet – även på vintern – var den första jag lyfte som tillträdande kommunalråd, för ungefär en månad sedan (läs här). Jag har, i alla kommentarer, utgått från följande fem punkter:

1. Mer snö behöver forslas bort och gatorna behöver skrapas ordentligt (plogar bör vara ordentligt nedfällda mot gatan)

2. Snöröjningen får inte skapa nya problem för gående, rullstolar och cyklar – alltså måste plogningen samordnas så att det inte blir vallar omöjliga för gående och andra att ta sig över.

3. Vi behöver en mer öppen och välkomnande inställning till när fel och brister påpekas. Istället för att avvisa kritik ska vi göra det lätt att anmäla till exempel var snöröjningen brister – så att det lättare kan åtgärdas.

4. Vi behöver ta ett helhetsgrepp på tillgänglighetsfrågor, snövallar är en typ av ”enkelt avhjälpta hinder” men det finns många fler. Vi behöver ha en bättre dialog med handikapp- och pensionärsföreningar, liksom andra intresserade örebroare, för att få hjälp med detta.

5. Örebro kommun borde erbjuda fastighetsägare att – mot en kostnad – sköta snöröjning och vinterhållning av trottoarer och liknande.

Och många har haft åsikter. Bland annat på Facebook (vilket skapar ett intressant problem: hur diarieför man förslag och synpunkter man får på Facebook – för de blir ju allmän handling när de är riktade till mig som kommunalråd…). Jag har funderat på att utveckla de fem punkterna ovan och, bland annat utifrån synpunkter, formulera ett utkast till 5/7/10-punktsprogram för att göra Örebro till en mer framkomlig stad även på vintern. Men det ska jag fundera vidare på ikväll, och här nöjer jag mig med att klippa in några av de kommentarer jag fått under veckan:

  • ”Skumpiga vägar när man sitter i en buss är väl inget mot hur vi som arbetar i hemsjukvården har det. Tidspressen innebär att folk försöker cykla i detta livsfarliga väglag.”
  • ”Och i förlängningen är det nog ännu fler som drabbas. Om jag utgår från mig själv så har jag flera gånger struntat i att uträtta ärenden på stan eftersom det inte går att ta sig fram med cykel så även handeln kan nog känna av detta.” ”Ja, och många väljer bilen även för korta sträckor. Jag ska ex. själv ner till vår närmaste ICA affär, men väljer hellre bilen istället för att gå.”
  • ”.. och så det är med hur prioriteringar runt t.ex. äldreboenden efterlevs….”
  • ”Glöm inte Campus!!! Jag såg inte en enda plogbil/vägskrapa/sand- eller saltbil på hela dagen igår men uppenbarligen var de igång för idag ser det betydligt bättre ut, åtminstone ute i Lundby och långa sträckor mellan där och universitetet, …men strax innan man svänger av på Universitetsgatan blir det värsta ”tvättbrädan” och inne på själva Campusområdet är det en ganska läskig kombination mellan glansis och tvättbräda (fast nyss såg jag en sandbil i farten här utanför).”
  • ”Jag har en fundering med alla dessa parkerade bilar som inte ska stå där de står (datumparkering). Är det inte dags att flytta dem?
  • ”Saltet fyller ju en funktion nu, så länge vi hade under -7 gör ju inte saltet nån nytta. Jag funderar varför sand/mindre grus inte används i större omfattning, det finns säkert goda skäl, även om jag inte känner till dem. Men jag gissar att sand har mindre miljöpåverkan än salt, fast jag kan ha väldigt fel.” ”Saltningen skulle ju ha dragit igång redan under fredagsdygnet, då hade det varit möjligt att inte få den nederbörd som föll att fastna heller. Dock är det ju viktigt att ploga oavsett; både när det har kommit nysnö och när eventuellt salt har verkat ett tag.”
  • ”Tysslingevägen (förbi Folkets park där bussen åker) här i Garphyttan är ganska katastrofal. Men jag är ju bussåkare så här på vintern så man märker det mest genom att sitta och hålla tummarna att bussen klarar stanna vid hållplatsen och inte glider vidare 😉
  • ”ta dig ett snack med lite olika föreningar om vilka behov som finns, tror du kan få goda tankar därifrån!”
  • ”Att det tar en stund innan man hunnit gå över hela stan är självklart, men att skicka ut tre (!) plogbilar till samma korsning (jo det har hänt) eller att inte ens ploga när man är ute och kör utan har det uppfällt är inte OK! Och att sluta ploga/salta i utkanten av Vivalla/Lundby, Brickebacken och Campus är inget annat än inkonsekvent (eller möjligen icke-trovärdigt med tanke på ditt löfte ovan)!!! Däremot är det fint sandat på/i dessa områden, men det hjälper ju inte när det smälter, du försvinner sanden och när det fryser på är blir det glashalt!”
  • ”Backen vid Karlslund var inte så trevlig heller förra året vet inte hur det är i år. Jag fastnade där förra vintern i alla fall fick vänta en timme på att de skulle få dit extrabussen.”
  • ”Lär av Karlstad där har man jämlik plogning, man plogar först i närheten av dagis, skolor, äldreboende mm och där kan de som plogar sätta ner bladet ner i backen så det inte blir så mycket snö kvar på gatan. Lycka till”
  • ”kört både i Örebro och Eskilstuna idag. . . Eskilstuna var betydligt värre med isvallar på vägarna. . .”
  • ”nu hotar man med skyddsstopp i busstrafiken om inget görs OMEDELBART!!!”
  • ”Bra ambitionsnivå. Och bra att lyssna på invånarna (vilket jag noterat att nuvarande förvaltningschef är benägen att göra), det är ju de som kan beskriva vad som behövs istället för en allmän regel om att det ska falla en viss mängd snö innan man röjer. Såg ett uttalande i förra veckan om att det inte blev nån röjning förrän det slutat snöa. Kan förstå att det kan uppfattas som ”onödigt och kostsamt arbete”, men samtidigt måste man kanske röja även under pågående snöfall så åtminstone kollektivtrafiken får en chas att fungera.”
  • ”Jag har haft en del samtal med entreprenörer och dom har en del synpunkter. När snön kom var inte upphandlingen klar. Få om ens någon entreprenör har ett avtal på den snökörning man ska göra. Det finns att göra! Keep up the good work!”

Några kommentarer om ovanstående (återkommer med mer):

  • Det är cyklister, gående och bussåkare som har de stora problemen, bilarna klarar sig i allmänhet.
  • Kvarter där många äldre bor borde vara prioritet, men där finns brister… (vi borde ta ett rejält grepp för att uppmana privata fastighetsägare att köpa snöröjningstjänsten av kommunen, så att det blir samordnat och mer effektivt – tycker jag).
  • De felparkerade bilarna har de börjat ta i med hårdhandskarna mot (fraktade bort härom natten…) så jag väntar bara på arga samtal om det…
  • Områden utanför city ska inte prioriteras ner, även om mängden trafik måste få styra i vilken ordning man tar sig an gatorna.
  • Anledningen till att man är restriktiv med salt är ju miljöskäl, men dagar med plusgrader skulle vi kunna få rätt mycket rena gator om vi passade på. Annars lär vi få skumpa på tvättbrädor till april… Svår avvägning där.

Ansvarstagande smälter tydligen snabbare än snö

Snöröjning är alltid en aktuell fråga. Men lite särskilt aktuell blir den tydligen när en före detta kommunstyrelseordförande (Staffan Werme, fp) kritiserar bristerna i snöröjningen. Man kan självklart tycka att det är lite näpet att han gör det en dryg vecka efter att han lämnat över ansvaret för bland annat snöröjningen. Eller så kan man ju undra varför han inte gjort något åt detta när han hade chansen, till exempel när han var ordförande i Kommunstyrelsen (för typ 11 dagar sedan)?

Jag gör lite tvärtom. Jag var inte ansvarig för snöröjningen förra året, och det är nog ganska tufft att kräva att jag ska vara ansvarig för eventuella brister i nuvarande snöröjning nu, när jag bara varit ansvarig en vecka. Men istället för att gå och och ”ryta” till, som Staffan Werme upprepar jag vad jag sagt tidigare. Den första fråga jag tog upp som tillträdande kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågorna var att öka tillgängligheten i Örebro. Så här kommenterade jag detta i ett pressmeddelande:

”Snöröjningen i Örebro måste bli bättre, men det innebär inte bara att det behövs röjas mer snö oftare. Det är lika viktigt att titta på var man lägger snön efteråt så att inte personer med rullstol och rollator får problem att ta sig fram. Ibland skapar snöröjningen bekymmer för människor.”

”Jag kommer så fort jag tillträtt att ta initiativ till en ordentlig dialog med företrädare från handikapp- och pensionärsföreningar, liksom andra intresserade örebroare, om hur tillgänglighetsfrågorna i Örebro kan bli bättre även vintertid. Privata fastighetsägare har ansvaret utanför sina fastigheter och det blir ett problem för många örebroare om det inte sköts. Jag vill titta på hur kommunen kan erbjuda dem att vara med i att göra tillgänglighetsfrågorna och snöröjningen bättre för alla.”

Jag tänker ta ansvar för dessa frågor och göra vad jag kan för att förbättra tillgängligheten i Örebro – även på vintern. För när snöhögarna försvinner återstår en massa andra tillgänglighetsfrågor: framkomlighet för rullstolsburna, parfymsprejer på toaletter som ger allergiker problem, hinder för synsvaga och blinda, brist på tolkning för döva eller brister i ljudmiljön för hörselskadade. Vi har massor att göra, och jag vill att Örebro kommun ökar tempot i dessa frågor.

Jag har dock inte – på en dryg vecka – hunnit bjud in till dialog med handikapp- och pensionärsföreningar om detta, men jag kommer att göra det inom kort. Redan på onsdag lyfter jag frågan om hur kommunen driver på och samordnar tillgänglighetsfrågorna med chefer och politiker på Samhällsbyggnadsfrågor. Återkommer efter det.

Svälja mygg och sila kameler (finns motståndarna i eller utanför S?)

Efter några dagar på sjukhus (lite trött men det var ingen fara med hjärtat – bara en inflammerad hjärtsäck…) fick jag anledning att fundera på socialdemokratins uppdrag (dessutom tröttnade jag på att läsa och titta på tv så jag började skriva istället…).

För medan jag funderat över hur fantastiskt välorganiserad och hur otroligt hög kvalitet svensk vård har så fortsätter den sittande högerregeringen – med folkets förtroende – på den inslagna vägen med mer privatiseringar, fler separata köer för dem som betalar bra och med att slå undan grunden för en vård av hög kvalitet som finansieras gemensamt och ger mest till dem som har störst behov.

Och samtidigt ägnar en del socialdemokrater sin tid åt att anklaga andra socialdemokrater för att ha sålt sig och för att vara företrädare för fienden som  därför borde vara föremål för uteslutning. Sila mygg och svälja kameler?

Jag läser i ett gammalt nummer av Filter om hur framtiden för svensk tågtrafik (både vad gäller investeringar i dagens spår och i investeringar i framtidens höghastighetsräls) stoppas av en regering ledd av den värsta sortens ekonomer: de där som vet alltings pris men ingentings värde. Samtidigt pågår en av de mest långtgående privatiseringarna av kollektivtrafiken som någonsin genomförts i världen. En privatisering som kommer att öka kostnaderna för skattebetalarna, minska möjligheterna för oss att med gemensamma resurser skapa effektiv trafik mellan både stora och små orter och som försvårar för oss som vill satsa på bussar och tåg och annan kollektivtrafik för att det är klimatsmarta sätt att resa och en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta ha beboeliga städer och levande stadskärnor.

Visst ja, och så pågår tydligen någon debatt inom socialdemokratin mellan ”höger” och ”vänster” där det tydligen är ”höger” att vilja skapa fler jobb genom att förbättra villkoren för privata företag medan det tydligen är ”vänster” att vilja ge alla människor goda förutsättningar. Det verkar  tyvärr utsiktslöst att att enas om att det faktiskt är ”socialdemokrati” att vilja båda dessa saker.

Samtidigt blir både sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring allt mindre av trygghetsförsäkring och allt mer av ”framtida investeringspotential för privata företag”. För medan människor kastas ur trygghetssystemen ökar marknaden för privat finansiering och när den marknaden – om några år – är tillräckligt stor så blir det svårt att försvara gemensamt finansierade system som den stora majoriteten faktiskt inte har någon som helst nytta av. Någon som funderat på att bli arbetslös? Det är en dålig idé, men den är helt särskild dålig om du vill ha ut mer än 15 000 kronor i månaden. Snart är a-kassan, precis som sjukförsäkringen, bara till för en mycket liten grupp i samhället och faktum är att alliansregeringen fick folkets förtroende att fortsätta på den vägen. Inte för att Reinfeldt bad om det förtroendet (han förnekar att han vill dit vi snart är), men vi socialdemokrater sa till alla att det här var sista chansen att stoppa det stora systemskiftet.

Jo, och så pågår intern positionering inom socialdemokratin för att en del ska få relansera föredettingar i politiken som framtidsnamn. Och i väntan på att någon ny ledare ska krönas vågar nästan ingen med ledande uppdrag (utom Ylva Johansson och någon enstaka till) uttala sig och driva politik gentemot det som verkligen innebär en förändring av det här landet: den borgerliga regeringen som steg för steg banar väg för ett annat samhälle.

Klart man blir gnällig av att ligga i en patientsäng och fundera och fördriva tiden. Självklart är det bara gnäll att tycka att det kanske finns viktigare politiska motståndare utanför det socialdemokratiska partiet än inom. Förmodligen är det bara mitt sängskav som gör att det känns mer relevant att kritisera dem som inte vill ha ett samhälle med minskade klyftor, än att kritisera dem som vill ha ett samhälle med minskade klyftor men som tror att det samhället lättare uppnås om privata arbetsgivare anställer fler människor. Och självklart är det bara på grund av dag-tv-program som min hjärna oroar sig för att vi i framtiden kanske får vänja oss vid att svenska tv-kändisar, precis som Ellen DeGeneres, delar ut gåvor till engagerade människor som hjälper ensamstående föräldrar att få mat på bordet; att det skulle kunna vara en gemensam – samhällelig – angelägenhet att bidra till att barnfamiljer får mat på bordet är en så absurd tanke att den aldrig tycks föresväva amerikansk tv-publik.

Och därmed tror jag att jag ska försöka låta bli att skriva ett enda ord till om partikamrater som hugger varandra i ryggen, om Prime-gate-läckor, om uteslutningar av partikamrater och annat som verkar vara så viktigt för en del andra socialdemokrater. Jag tänker lägga lite mer kraft på att fundera på hur vi gör Örebro lite bättre. Och så kommer jag att skriva några inlägg om en reformagenda för socialdemokratin. Får se om någon kräver att jag utesluts efter det…