Kategoriarkiv: Kommentarer

En lite mer nyanserad bild av ”en liten röd stuga”

Först av allt: Jag tror att vi kan lösa det så att Stora Örebro får en väl fungerande uteservering och kommunen har inte sagt – och kommer inte säga – okej till någon ful container (det har aldrig varit aktuellt att säga ja till vilken container som helst). Men vi kommer inte heller ge permanent bygglov till köksbyggnader som inte är anpassade till stadens finrum.

Eftersom många har så tvärsäkra åsikter om byggnader på Stortorget så vill jag tro att en del av alla som är så säkra kanske är intresserade av en lite mer nyanserad bild än den som NA ger genom beskrivningar som att kommunen plötsligt sätter ”stopp för den röda stuga som Stora Örebro hela tiden har sagt att man vill ställa dit”.

Eftersom det väl knappast kan anses vara rimligt att ett företag/enskild själv ska bestämma utformningen så kan ju knappast kommunen anses ”stoppa” en röd stuga som man aldrig sett före ansökan? Det normala måste väl anses vara att man får rätta sig efter svaret på ens ansökan och anpassa byggnaden efter det. Eller?

Det ska påpekas att kommunen absolut har mycket att förbättra vad gäller kommunikation och bemötande. När det gäller restauranger (och bygglov) ser vi dock att vi blivit mycket bättre på senare år, vilket självklart inte innebär att vi är tillräckligt bra. Just i det här fallet är det dock inte detta som är problemet. I det här fallet är det faktiskt på många sätt precis tvärtom:

  • Kommunen har verkligen ansträngt sig för att möjliggöra uteservering på en ny plats, på ett torg där varje spadtag är riskabelt (det finns fornminnen i stort sett överallt under detta mycket mycket gamla torg).
  • Bygglov kan inte prövas förrän någon söker, och trots tidiga kontakter har inga skisser skickats in på byggnaden förrän bygglovsansökan skickades in (ansökan skickades in i slutet på mars).
  • De problem som nu uppstått hade inte lösts med bättre samordning, men problemen hade upptäckts tidigare då.
  • Containern längst ner på Stortorget är inte vacker, men det tillståndet gavs för några år sedan. Och att ändra villkoren i efterhand bör vi väl undvika så långt det är möjligt?

Jag tycker det är okej med en röd liten stuga som konstinstallation under en sommar. Men om det gäller en mer eller mindre permanent köksbyggnad som dessutom kräver att man gräver vatten och avlopp i torget, då ska kraven vara högre ställda. Jag tycker att det är rimligt att ställa höga arkitektoniska (eller konstnärliga) krav på de byggnader som ska stå mitt i stadens finrum.

Jo, jag anser att det är demokratiskt valda beslutsfattare och anställda experter som ska avgöra vilka krav som ska gälla. Alternativet är att ’vem som helst’ får göra vad som helst i vårt gemensamma finrum, och det tycker inte jag är okej.

Jo, vi behöver få bättre ordning och utseende på torghandeln.

Uteservering är helt okej, det tillståndet har Stora Örebro redan fått. Men en servering förutsätter inte någon byggnad, de kan sköta det från den befintliga restaurangen. Men de vill ha ett kök på torget, och då krävs bygglov.

Och för dem som nu ”rasar” över att kommunen ”säger nej”, ”stoppar”, eller ”krånglar” har jag några frågor som jag är ärligt intresserad av svaret på:

  • Är hårdvinklade rubriker i tidningar ett rimligt ”beslutsunderlag” för att ta ställning till om ’politiker och tjänstemän’ ’krånglar i onödan’, är elaka o s v?
  • Bör vem som helst få bygga vad som helst på stadens torg eller är det kanske inte rentav rimligt att det finns demokratiskt utsedda politiker och professionella tjänstemän som är med och bedömer vad som ska stå i stadens (alla örebroares) finrum?
  • Är 6-7 veckors handläggningstid (för det är så lång tid som gått sedan bygglovet lämnades in) påfallande långsamt när det gäller hus som ska byggas på Stortorget? (Det vore bättre om bygglov hanterades snabbare än på 6 veckor, men lagen säger 10 veckor och alla som sökt bygglov vet att man nog bör räkna med åtminstone två månader innan allt är klart och man kan beställa bygget.)

Och för dem som menar att ”det minsann gick bra med en gul kanin, men att en röd stuga är konstig”:

  • Är ett uppmärksammat konstverk som lockar besökare till Örebro, och som får publicitet i precis hela världen, jämförbart med att placera ett rött trähus med kök i på torget?

Och för alla som nu – i olika forum – vräker ur sig sin ilska mot kommunens okänslighet: det kan inte vara en idé att ta reda på lite mer först? Istället för att lita på en väldigt hårt vinklad (och direkt felaktig) NA-rapportering?

Kommunen och Stora Örebro överens om fortsatt arbete

Nedanstående pressmeddelande skickades nyligen ut:

Under fredagen har en dialog mellan Stora Örebro och kommunen skett. Där har man kommit överens om att restaurangen ska få bygglov för en byggnad på uteserveringen Dock gäller bygglovet endast ett år. Det är gällande norm och det som polisen förespråkar. Utseendet på byggnaden är dock inte bestämd. Stora Örebro och kommunen för nu diskussioner för att komma fram med en gemensam och bra lösning.

– Kommunen har gjort bedömningen att en uteservering på Stortorgets övre del är möjligt. Därför har restaurangen fått rätt till markupplåtelse. Det som frågan nu gäller är den stuga som restaurangen ville bygga i anslutning till uteserveringen. Både Stora Örebro och kommunen är överens om att se över utformandet så att båda parter är nöjda, säger Björn Sundin (S) kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor.

Med anledning av att det tidigare år rått en otydlighet och att det kommit befogad kritik mot kommunens hantering från restaurangägare så har kommunens rutiner förändrats för att skapa bättre dialog och snabbare besked. Restaurangägare ska enkelt förstå de regler som gäller.

– Nu är Stora Örebro och kommunen överens om att man ska sitta ned efter sommaren och diskutera hur det blir i framtiden. Kommunen har inte tagit ställning mot en uteservering, den är vi positiv till, däremot måste ansökan om bygglov hanteras på korrekt sätt. Stortorget är örebroarnas finrum och därför måste förändringar och byggnader där diskuteras ordentligt, säger Hannah Ljung (C) vice ordförande programnämnd samhällsbyggnad.

– Det har blivit allt populärare att ordna uteserveringar i Örebro. Det är en glädjande utveckling som överensstämmer med vår vilja att göra Örebro till en levande och attraktiv sommarstad. Det kommunen kommer att göra nu är att se över rutinerna ytterligare så att ingen restaurangägare ska komma i kläm och att alla ska bli rättvist bedömda enligt de regler som är fastställda, säger Behcet Barsom (KD) presidieledamot i programnämnd samhällsbyggnad.

Attraktivare City i Örebro

Pressmeddelande från 4/5 om ett citypaket för en mer attraktiv stadskärna:

För att stärka den centrala stadskärna i Örebro och anpassa city efter en ökad befolkning och en ökad turism presenterar nu den politiska majoriteten i Örebro ett så kallat ”Citypaket”. I paketet ingår många insatser för en förbättrad stadsmiljö på kort och lång sikt. Programnämnd samhällsbyggnad kommer att fatta beslut om paketet på sitt möte 8 maj.

– Citypaketet ska stärka stadskärnan. Samtidigt som vi ger resurser till mer städning och arrangemang fortsätter arbetet med fysiska förändringar, bland annat anser jag att idén om att binda ihop Våghustorget och Stortorget genom ett glastak över Köpmangatan bör utredas på allvar utifrån det förslag som fastighetsägare tidigare presenterat, säger Björn Sundin (S) ordförande programnämnd samhällsbyggnad.

Kommunen arbetar tillsammans med City Örebro (som representerar fastighetsägare och handlare i Örebro city) med målsättningen att Örebro ska utses till årets Stadskärna. Nu ges utökade resurser till City Örebro att stärka stadskärnan bland annat genom utveckling av torgen i dialog med handlare, fastighetsägare och andra. Pengar avsätts också för förbättringar, pengar som ska motsvaras av satsningar från fastighetsägare och andra.

– Vi vill att fler människor ska upptäcka vad vår stad har att erbjuda. Människor från hela vår kommun, men också de som väljer att göra mer långväga besök till vår stad, ska känna att det är i Örebros city man får ett stort utbud av kultur, nöje, handel och att det finns inom korta avstånd, säger Hannah Ljung (C) vice ordförande programnämnd samhällsbyggnad.

City Örebro tilldelas resurser för att ta fram metoder och aktiviteter som ska bidra till en attraktivare stadskärna. Bland annat kommer man utveckla kulturarrangemang, få fler att åka miljövänligt till city och inrätta Cityvärdar som ska se till att staden hålls ren.

– Genom förra årets Open art med den välkända kaninen har Örebro satt sig på kulturkartan. Med Citypaketet säkrar vi upp att Open art återkommer nästa år. Det är viktigt med kulturarrangemang i city. Därför kommer arrangemanget Sommarscen som genomfördes 2011 återkomma till sommaren, säger Behcet Barsom (KD) presidieledamot programnämnd samhällsbyggnad.

Ett mer långsiktigt projekt startas samtidigt där kommunens olika förvaltningar, tillsammans med till exempel City Örebro, ska diskutera mer omfattande förändringar.

Förbättringar i Örebros busstrafik #fb

Pressmeddelande om dagens beslut om önskemål om förbättringar av stadsbusstrafiken från Örebro kommun:

Expressbussar till och från Vivalla, försök med flexibel nattbusstrafik och återinförande av påstigning bak i bussarna är några av de förbättringar som Programnämnd Samhällsbyggnad vill se i stadsbusstrafiken från och med i höst. Ambitionen är att fler ska åka buss.

– Vi har nu fattat beslut om flera åtgärder som vi vill se för att göra bussen mer attraktiv. Nu infriar vi dessutom ett vallöfte, nämligen expressbuss mellan Vivalla och Universitetet. Dessutom förstärker vi med fler avgångstider generellt på alla linjer. På morgonen och direkt efter jobbet är bussarna knökfulla. Det ska kännas bekvämt att ta bussen till jobbet, säger Björn Sundin (S), ordförande i programnämnd samhällsbyggnad.

Programnämnds samhällsbyggnad beslutade på sitt möte idag (den 8 maj) om Örebro kommuns önskemål till Länstrafiken i form av en Kollektivtrafikplan som ska gälla 2012-2013. (Se bifogad bilaga: Kollektivtrafikplan 2012 120418).

– Kollektivtrafiken ska vara ett attraktivt resealternativ. Genom olika åtgärder kan resan gå snabbare. Bland annat anser vi att påstigningen bör ske på ett smidigare och enklare sätt, exempelvis genom påstigning i alla bussens dörrar. Det är också önskvärt att skapa fler platser för rullstolar, barnvagnar och liknande, säger Hannah Ljung (C) vice ordförande programnämnd samhällsbyggnad.

Sedan 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafikslagstiftning. Det innebär att det är landstinget som har ansvaret för busstrafiken. Örebro kommun har kvar ansvaret för infrastrukturåtgärder. Kollektivtrafikplanen är därför kommunens sätt att lämna synpunkter till landstinget hur busstrafiken bör bedrivas.

– Vi i Örebro kommun vill att man prövar flexibel nattbuss. En del människor, främst kvinnor, kan känna en otrygghet när de tar bussen sent på natten. Vi vill undersöka om det ska vara möjligt att stiga av på platser mellan två hållplatser för att på så vis komma närmare sitt hem, säger Behcet Barsom (KD) presidieledamot programnämnd samhällsbyggnad.

Att ge näring åt obehagliga frön – apatiska flyktingbarn, nazistpartier och ineffektiva svar

Om du uppenbart undviker att bemöta andras argument så är risken överhängande att du istället stärker dessa argument – hur felaktiga de än må vara. Detta fick alla NAs läsare ett tydligt exempel på idag, i debatten mellan NAs ledarredaktion och Thomas Jackson, läkaren som påstår att de apatiska flyktingbarnen i själva verket simulerar beteendet.

Innan jag läste inlägget från Jackson var jag övertygad om att Jackson har fel och jag hade accepterat bilden om att han nu ”kommit ut” och blivit medlem i nazistpartiet Svenskarnas Parti. Jag läste inlägget för att, förhoppningsvis, förstå mer om diskussionen om de apatiska flyktingbarnen. Efter att ha läst Jacksons artikel fick jag nya frågor, eftersom hans argumentation var trovärdigt uppbyggd. Så jag sökte motargument i texten från NAs ledarredaktion. Och hittade inget.

NAs ledarredaktion hade tydligen bestämt sig för att endast bevisa att Svenskarnas Parti är ett nazistiskt parti (vilket är uppenbart). Problemet var bara att Jackson påstod sig ta avstånd från nazismen och påstod att hans medlemskap i partiet var ”en noga genomtänkt provokation för att lyfta upp de tortyrliknande övergreppen som sker på de så kallade apatiska flyktingbarnen”. Och därmed föll egentligen hela den väl underbyggda svarsartikeln.

Jacksons argumentation om diagnoser och huruvida de apatiska flyktingbarnen simulerade eller inte, berördes inte av NAs ledarredaktion.

När jag läst NAs svar insåg jag att jag påverkats: jag fick nya frågor och blev mindre avvisande mot Jackson. NAs svar bidrog till att stärka Thomas Jacksons argumentation. Genom att inte svara i sak på Jacksons påståenden stärkte NAs ledarredaktion (förhoppningsvis omedvetet) Jacksons trovärdighet och gav ny näring till de frön av tvivel som Jackson i sin skickligt skrivna artikel sått. Att argumentera i sak räcker sällan till – som debattör bör man vara lite insatt i hur kommunikation fungerar, hur människors hjärnor sorterar information och hur logik och förnuft inte alltid biter på medvetet förvillande propaganda.

När jag sedan tänkte till insåg jag hur mina slutsatser var förhastade: jag litar inte ett dugg på någon som blir medlem i ett nazistparti. Lika lite som jag litar på stollen Lars Vilks om han vill ”problematisera Islam” eller extremisten Jan Myrdal när han försvarar Pol Pot och de Röda Khmererna.

Samhällsvägledare i Örebro: egenmakt och service, medborgare och kunder

I morse hälsade jag Samhällsvägledarnas yrkesförening välkomna till Örebro, där de just nu håller sin årskonferens. Föreningen organiserar personal på medborgarkontor och liknande och verkar för både yrkesutveckling och att påverka i riktning mot fler medborgarkontor och liknande. Ungefär så här sa jag:

Hjärtligt välkomna till Örebro!

Det finns olika sätt att presentera en stad. Man kan berätta att Örebro är landets befolkningsmässigt landets sjunde största kommun, 137 000. Att vi växer så det knakar och att vi därmed kommer vara 151000 örebroare år 2020, 10% fler än vi är idag. Man kan berätta att det i kommunen finns invånare från cirka 150 olika länder. Kanske utvecklar man historien; att Örebro fyller 750 år 2015, att slottet började byggas redan på 1200-talet. Eller så fokuserar man på läget: att 70 procent av Sveriges befolkning bor inom en radie av 30 mil, att vi har bra förbindelser med flygplats, bra tågförbindelser och vägar. Kanske pratar man om näringslivet: att det finns drygt 12 000 registrerade företag och att logistik, handel, avancerad tillverkningsindustri och måltid är viktiga områden inom näringslivet. Då nämner man nog också att Örebro universitet har cirka 14 500 studenter.

Lämpligt är att skryta över att vi har mycket grönt: att varje örebroare i genomsnitt har 98 m² park att vi har 40 naturreservat och att vi blev utnämnda till årets friluftskommun i år.

Eller så kan jag berätta en historia för er.

Jag gjorde lumpen 1989-1990 på I3, i Livregementets grenadjärer. Vi sprängde saker på övningsområdet i Rynningeviken där vi också körde bandvagn och terängbil på övningsbanorna. Området var lämpligt, eftersom det var en gammal soptip.

När utbildningsregementet las ner 30 juni 1992 trodde vi att det skulle skapa stora problem i Örebro. Det blev inte så. Örebro har fortsatt växa. Annat har ersatt regementet och den minskade militära verksamheten.

Idag kan 100tals människor gå ut här, sätta sig på cykeln och på tio minuter cykla hem till sin bostad på det gamla regementsområdet. Därifrån kan de på några minuter promenera ner till Hjälmarens strand, gå till Naturens hus och fika eller sätta sig i den öppna och uppvärmda raststugan i Venaviken – ungefär där jag övade på att köra terrängbil för 20 år sedan.

Det är sånt vi gör i Örebro. Det är också ett skäl till att vi i år röstades fram till titeln Årets friluftskommun. Vi förvandlar soptippar till naturreservat och bygger fina blandade områden i fantastiska lägen. Det är därför allt fler vill bo i Örebro. Om några år är vi 151000 invånare och då kommer vi få så mycket mer resurser att vi har råd att bygga likadana raststugor i alla de rekordmånga naturreservat som vi bildat de senaste åren: 14 stycken. Idag finns 40 naturreservat i Örebro. Som sagt: därför är vi årets friluftskommun.

Jag kunde också berättat om varför vi utsågs till årets idrottskommun 2011, årets föreningskommun 2011, näst bästa miljökommun 2011 och så vidare.

Men låt mig stanna upp vid en utmärkelse, som har med ert möte att göra: Årets föreningskommun. Örebro har sedan länge arbetat med att förbättra samverkan mellan det civila samhället och det offentliga. Genom en överenskommelse hur samarbetet ska se ut och ett ihärdigt arbete gör vi det lättare för föreningar att etableras, växa och utvecklas i Örebro. Mycket återstår, men vi har också gjort mycket.

För oss hänger det där ihop. Det offentligas ansvar för att informera, vägleda, engagera och stötta. Det civila samhällets förmåga att mobilisera, organisera och ta vara på engagemang.

Vi är övertygade om att medborgarnas engagemang ska tas tillvara. Och då är samhällsvägledare och en tillgänglig kommunal verksamhet viktig. Liksom föreningslivet är helt avgörande.

Örebro har en stolt historia på området. I början av 80-talet blev Örebro föregångare genom att införa kommundelsnämnder i hela Örebro, med stora befogenheter. I kommundelsnämnderna utvecklades många modeller för att uppmuntra lokalt engagemang och att göra den kommunala verksamheten mer tillgänglig. Det såg olika ut i olika kommundelar: i några kom man långt med medborgarkontor, med områdesgrupper som utsågs av de boende och som ansvarade för sitt område och andra metoder för att demokratisera kommundelen.

Det var därför inte överraskande att alla partier enades om ett program för demokratiutveckling, 1997: Medborgarnas Örebro. I inledningen beskrivs syftet med programmet: ”Vi strävar efter en fördjupad demokrati där fler är med och bestämmer. Människors delaktighet, inflytande och ansvar är förutsättningar för ett bra samhälle. Så många örebroare som möjligt skall ges tillfälle att tala med och arbeta tillsammans med förtroendevalda och anställda. Planering och beslutsfattande skall ses som samtal där alla som deltar kan lära sig av varandra. Samtal tar tid, men ger också en stark demokrati – en deltagardemokrati.” 

Idag följs detta genom att ett av fyra strategiområden i budget och måldokument, som ska styra all verksamhet, heter ”Människors egenmakt”. Där beskrivs hur fler ska få mer att säga till om om sitt liv. För mig känns det där speciellt, eftersom jag var med i SSUs förbundsstyrelse när vi, under ledning av Karl-Petter Thorwaldsson, lanserade begreppet i början av 90-talet.

Begreppet var inte självklart då, det var kontroversiellt. Idag är det inte provocerande för nästan någon. När Örebro kommun beskriver det handlar det om att människors möjlighet att påverka sin egen vardag ska öka, att möjligheten att välja utförare av olika tjänster ska öka och att den som vill ska kunna engagera sig i kommunens utveckling, påverka på dagis, sitta i en områdesstyrelse, var med i dialog inför politiska beslut, att påverka på sin kommunala arbetsplats.

Vi beskriver hur en människa som själv får vara aktiv i att forma sitt eget liv mår bra. Att makten över sitt eget liv hänger ihop med folkhälsa. Att ojämlikheten i livsvillkor i våra stadsdelar ska minska. Att fritid med möjligheter till eget engagemang bidrar till livskvalitet, civila samhället stärker samhället.

Allt det där hänger ihop med att vi nu ska utveckla ett servicecenter som ska göra den kommunala verksamheten mer lättillgänglig, och också göra det lättare att påverka Örebro kommun.

Dagens medborgarkontor är en central punkt för samhällsvägledning, som idag är en rätt liten verksamhet. Där kan man få information om kommunens verksamhet och tillgång till kommunala handlingar, få kontakt, hjälp med blanketter och annat som är normalt på medborgarkontor och liknande verksamheter.

Det Servicecenter som startar hösten 2013 ska bli en tydligare ingång till Örebro kommun för medborgare och företag oavsett ärende. Och det kommer också att bidra till att förändra den kommunala organisationen – att göra den mer kund- och medborgartillvänd. Men det kan inte bara handla om en plats: självklart ska servicecenter bidra till att Örebro kommun blir mer tillgängligt på andra sätt också; telefon, e post, chat, sociala medier.

En bok som jag haft med mig genom hela mitt politiska liv är ”Medborgarnas bok”, den står i min bokhylla och är en bra symbol för hur medborgarinformation kan göras – och hur den måste förändras. Medborgarens bok informerar om allt från stats- och kommunalkunskap, om lagar och folkvett, om nationalekonomi och om andra länder. Och om mycket annat. Min upplaga är från 1800-talet.

Boken visar en tydlig ambition att bilda folket, att göra medborgarna myndiga och ge dem verktyg att påverka sitt liv och samhälle. Man ska givetvis inte inbilla sig att den där boken lästes av alla, att den fanns i alla hem eller att den innebar någon särskilt imponerande kunskap om samhället i breda folklager. På alla sätt är vi mer välinformerade idag.

Och självklart skulle en ”Medborgarnas bok” se annorlunda ut idag. Förmodligen är bokformatet idag för övrigt rätt olämpligt för den mesta av denna information. Vi måste hitta nya vägar – men boken är lite uppfodrande. På samma sätt som man då hade ambitionen att lära ”allt” en medborgare borde kunna; på samma sätt bör vi självklart idag sträva efter att ge redskap åt örebroarna att påverka och ta makten över sitt liv och sin situation.

Jag är glad att ni är i Örebro. Vi har en stolt historia som vi gärna vill berätta om, vi har stora planer och ett ambitiöst arbete som vi gärna skryter om. Men vi behöver framförallt er hjälp med att utvecklas.

Jag ska ta del av dokumentationen från era dagar och se till att Örebro kommun ”stjäl” så mycket som möjligt av era samlade erfarenheter, som ni kommer ha gott om tillfällen att prata om under era dagar i Örebro.

Och det är några utmaningar och frågor jag särskilt hoppas att ni kommer att beröra, som vi har nytta av att lära av:

  • Vi måste bli mer medvetna om att ”kunden” och medborgaren kräver olika saker – att det är olika roller som människor är i, och att vår information både måste anpassas till det – och att den måste utnyttja den naturliga ingång som ”kundens” behov är. Om en örebroare ska söka förskoleplats så kan vi passa på att fråga om de också vill vara med och påverka förskolan – och därefter kanske de vill vara med och fundera över hur vi försörjer nybyggda områden med förskola och annat. Dagisplatsen handlar om en tydlig ”kundroll”, att påverka nya områden är en tydlig medborgarroll.
  • Vi måste jobba både med det uppsökande och med att förbättra mottagandet. Att bara vänta bakom en receptionsdisk räcker inte – även om man bemöter besökarna på allra bästa sätt. Vi måste också engagera och nå fler. En metod är att utgå från deras konkreta frågor, och försöka locka till mer engagemang.

Jag är säker på att ni kommer att prata om detta, och om mycket annat. Jag hoppas ni får en bra konferens i Örebro, och hoppas att vi kan lära mycket av era diskussioner och ert arbete. Tack.

Truckstop: en snart tioårig surdeg bakas äntligen ut…

Diskussionen om att skapa en serviceplats i Örebro för den tunga trafiken har snart pågått i tio år. Den har många gånger varit en verklig surdeg i Örebropolitiken (även om man kanske inte ska dra bakparallellen för långt…).Idén bakom detta, Truckstop, är egentligen ganska enkel: Örebro är rätt plats – på lagom avstånd till exempelvis både Göteborg, Oslo och Stockholm – och i hörnet mellan E18 och E20 når man stora delar av den tunga trafiken som passerar.

Ända från början var tanken att Truckstop skulle innehålla drivmedelsstation, café/restaurang, toalett, övernattningsrum, säkerhetsparkering (där lasten bevakas och är inlåst), uppställningsplatser för släp och bilar samt annan service som den tunga trafiken behöver. Problemet med idén är att det inte är helt lätt att få marknaden att sätta igång konceptet på egen hand – det krävs en ”mäklare” för att anläggningen ska skapas och för att efterfrågan ska skapas och etableringar genomföras. Hela tiden har kommunalt engagemang varit en förutsättning för att idén ska förverkligas, och det är just det som gjort att frågan tvärdog under den förra kommunledningen då Staffan Werme (fp) och Fredrik Persson (mp) styrde detta område. Dessa båda är nämligen emot att kommunen ska engagera sig i frågan (därför röstade de också emot förslaget idag, återkommer till dagens beslut längre fram).

Det är självklart önskvärt om mer gods fraktades på tåg (fast att underlätta tågfrakt genom en effektiv kombiterminal i Örebro är i och för sig de båda tidigare nämnda herrarna också emot). Att åstadkomma det är dock i första hand en fråga för riksdagen, som genom skatteförändringar skulle kunna bidra till en sådan överflyttning.

För Örebro kommun är den tunga trafiken viktig, liksom flygfrakt och tågfrakt: vårt läge och den stora mängden logistikföretag i regionen skapar massor av jobb, god utveckling och tillväxt och bidrar faktiskt till att minska miljöproblemen (eftersom vårt läge mitt i landet minskar mängden onödiga transporter). Vi har dock problem med den tunga trafiken idag:

  1. Runtom i Örebro står långtradare parkerade på nätterna i väntan på att lasta/lossa sitt gods. Det bidrar till miljöproblem i bostadsområden, bidrar till ökade utsläpp (eftersom de kör onödiga omvägar) och det bidrar till otrygghet och brottslighet eftersom det på flera av dessa platser uppstår olaglig handel, smuggling och annat som bör bekämpas.
  2. Idag tvingas åkerierna i Berglunda/Pilängen i hög grad åka till exempelvis Västhaga för att tanka bilarna innan de ger sig iväg på sina rutter. Det innebär onödiga utsläpp och onödig trafik genom Örebros vattenskyddsområde.
  3. Stölder och förstörelse är alltför förekommande på lastbilar och långtradare, som idag inte har någon säker (och övervakad) parkering att använda.

Och, som sagt: logistik, transporter och lagerhållning är viktiga tillväxtfaktorer i Örebro-regionen som ger jobb, vilket ger skattepengar, vilket ger bättre skola, vård och omsorg. Utan satsningar på denna bransch får vi på sikt mindre pengar till välfärden.

Idag på Kommunstyrelsens sammanträde beslutade en bred majoritet (S, C, KD, M) att kommunen ska bygga uppställningsplats och säkerhetsparkering i ”Truckstop-området” (i Berglunda, nära Arver och Würths nybygge). Genom att kommunen äger marken garanterar vi att uppställningsplatsen är öppen för alla, att det inte till exempel krävs vissa avtal för att få stå där. Parkeringsdelen är en viktig del i Truckstop-satsningen, men det viktigaste för att anläggningen ska bli bra är de delar som ett Örebroföretag (eftersom förhandlingarna inte är klara så berättar vi inte vilket) kommer att bygga och hålla ihop: mat, tankning, övernattning, service, toaletter och mycket annat. Samlat kommer detta göra Truckstop Örebro till en av landets bästa anläggningar som förhoppningsvis kommer att minska de ovan nämnda problemen med onödiga utsläpp, otrygghet, stölder och annat.

Eftersom både Staffan Werme (fp) och Fredrik Persson (mp) röstade emot satsningen och nu ägnar rätt mycket kraft åt att sprida felaktigheter kring satsningen så gör jag en enkel fråga/svar-lista här:

  • Är inte 34 miljoner kronor väldigt mycket för en parkering? Jo, det är klart att det är. Men att hårdgöra en så stor yta (asfalt och betong) som klarar så mycket tung trafik kostar så mycket pengar.
  • Varför är det så bråttom med ärendet? För att klara markarbetena och få ytan stabil måste arbetet göras under sommaren när markförhållandena är goda. Om beslut inte fattas nu måste hela projektet vänta ett år och det innebär inte bara att Truckstop-anläggningen riskeras, det innebär också ekonomiska bekymmer för det Örebroföretag som ska flytta verksamhet till området.
  • Innebär detta att pengar tas från vård, skola och omsorg? Nej, pengarna för att skapa Truckstop (uppställningsplats och säkerhetsparkering) finns avsatta i mark- och exploateringsbudgeten för Berglundaområdet. Med andra ord kan man säga att de företag som köpt mark och flyttat in verksamhet i området varit med och betalat för den parkering som nu görs. Flera av dem har flyttat till området på grund av planerna för Truckstop. Eftersom Truckstop-satsningen bidrar till tillväxt och nya jobb så bidrar den snarare till att vård, skola och omsorg får mer pengar i framtiden.
  • Vad ska Kommunfullmäktige fatta beslut om? Att investera 34 miljoner i kommunal mark kan bara Kommunfullmäktige fatta beslut om, även om pengarna redan finns i exploateringsbudgeten för området. Försäljningen av mark omfattar dock (sannolikt) inte en tillräckligt stor summa för att KF ska behöva besluta i den frågan, det blir förmodligen Kommunstyrelsen som beslutar om det.
  • Varför saknas det drivmedelsanläggningar i Berglunda-området idag? För att den förra kommunledningen inte släppte fram några etableringar. Snart kommer det finnas två i området.
  • Vill marknaden ha detta? Ja. Lyssna till exempel på Radio Örebros intervju med det här åkeriföretagets ägare.
  • Har kommunen bestämt vilka drivmedelsbolag som ska in i området? Nej, det är Örebroföretag (två olika) som själva valt vilka de vill samarbeta med. Vi har varit angelägna om att drivmedelsbolag etableras och duktiga tjänstemän i kommunen har agerat ”mäklare” mellan olika aktörer. Kommunen ser det bara som positivt att det finns flera aktörer, kommunen ska inte gynna ett särskilt bensinbolag.
  • Ska kommunen sköta parkeringen? Helst inte, vi hoppas arrendera ut den och att något företag ska vilja sköta driften.
  • Vad händer härnäst? Inom kort är förhoppningsvis alla avtal klara och då kan helheten presenteras. Kommunen kommer att sälja mark i ”Truckstop-området” till ett Örebroföretag som håller ihop helheten i anläggningen. Markaffären genomförs (sannolikt) efter beslut i Kommunstyrelsen.

Här kan du läsa mer: Radio Örebro om Truckstop-etableringen (17/4 2012), Här är NAs artikel på webben (17/4 2012), Radio Örebros reportage i december 2010, om förseningen av Truckstop: ”Besvikelse över kraftigt försenat truck stop”, Nyhetsnotis i Fastighetsvärlden 2003, när projektet ursprungligen lanserades

Viktig satsning för fler jobb i västra Örebro

Idag diskuterade Kommunfullmäktige skapandet av Västerporten AB, ett helägt kommunalt bolag som ska bidra till företagande, utveckling och nya jobb i Vivalla och i de västra stadsdelarna i Örebro. Det slutade med att oppositionen (M, MP, FP, V, SD) fick igenom en ”minoritetsåterremiss”. Det innebär att bolaget inte kan komma igång förrän efter nästa Kommunfullmäktige, vilket i sig riskerar försena viktiga satsningar i Örebro.

Jag sa ungefär så här i debatten:

Vad bör politiken göra om man ser problem?

  • Om man ser att alldeles för många saknar arbete, i Örebro och i Vivalla och i de västra stadsdelarna i övrigt. Att arbetslösheten är tre gånger så hög i Vivalla som i resten av Örebro. Vad gör man som ansvarig politiker då?
  • Om man ser att barnfattigdomen är utbredd, att 70% av barnen i Vivalla lever i ekonomiskt utsatthet. Vad gör man då?
  • Om man vet att många människor är långtidsarbetslösa, särskilt på Väster, vad gör man då som förtroendevald politiker?
  • Ja, vad bör politiken göra om man ser dessa problem? Ingenting?

    Vi ser angelägna samhällsproblem och väljer att agera. Vi prövar nya vägar för att skapa verksamhetslokaler för nya företag, för att fler ska få jobb, för att arbetslösheten ska minska särskilt i de västra stadsdelarna.

    Att inte göra någonting alls är ansvarslöst.

    Det finns nästan alltid skäl att citera Kent i Kommunfullmäktige (och då inte moderaternas Kent Persson). Idag släpptes Kents singel ”999”:
    ”Dom 999 saker jag aldrig skulle göra
    Dom vägs upp av 999 värre saker jag gjort”

    Det är en ganska bra bild av Moderaternas politik, förutom att de olika sakerna inte jämnar ut sig. Att Moderaterna i Örebro vägrar göra viktiga insatser för att skapa jobb på väster, medan Moderaterna på riksplanet genomfört många fler saker som skadat utvecklingen och ökat orättvisorna.

    Vi är beredda att göra något, att ta ansvar. Vad vill oppositionen?

    I debatten radade oppositionen upp argument mot Skapandet av Västerporten AB. Många av deras invändningar gällde Södertälje. Vi har hämtat inspiration från bland annat Södertälje där de i bolagsform framgångsrikt har skapat innovativa lösningar för att bland annat minska arbetslöshet och rusta upp miljonprogramsområden så vi fick svara en del om Södertälje också:

  • Oppositionen i Örebro är mot att inspireras av ”Telgemodellen”. Som tur är delar inte regeringen den inställningen: flera ministrar är imponerade, t ex arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) som 29 februari besökte Södertälje och var mycket inspirerad av vad hon fick se och ansåg att detta var något unikt i Sverige som fler borde ta efter. Eller som Telge AB skriver i årsredovisningen: ”I vårbudgeten lyfte regeringen fram Telge Tillväxt som ett bra och önskvärt initiativ”
  • Oppositionen påstod att inte ens kommunledningen i Södertälje gillar ”Södertäljemodellen”. Det stämmer självklart inte, och jag citerade bland annat därför vad en representant för Södertäljes kommunledning skrev till oss: ”Det stämmer att Södertälje har en jättestor arbetslöshet generellt och även ungdomsarbetslöshet. Det är ju precis därför vi har lanserat våra olika satsningar i de olika bolagen och även inom traditionell kommunal förvaltning. Läget är svårt och vi har inte råd att inte våga prova nya idéer.”
  • Oppositionen menade att Södertäljemodellen misslyckats. Det är fel. Jag återger innehållet i vad Telge ABs ledning skriver: Bara i Manpower Telge Jobbstart har 200 personer kommit i jobb under 2011. Bolaget är lönsamt och vinsten för kommunen är ännu större eftersom i stort sett alla 200 var sådana som varit arbetslösa under minst 2-3 år. Det är den typ av personer som ofta fortsätter att vara arbetslösa flera år till stora kostnader för kommunen.
  • Några mer fakta ur Telges årsredovisning, ett urval av övriga händelser inom Telge Tillväxt 2011:
    – Under 2011 fick 111 ungdomar jobb på Telge Tillväxt. Vissa har arbetat några veckor, andra i snart ett år. 47 personer har hunnit sluta, varav 33 har gått till annat jobb (22 personer) eller studier (11 personer).
    – Den sista december hade Telge Tillväxt 64 ungdomar anställda. Av dem som anställdes under första halvåret 2011, hade 36 % försörjningsstöd innan.
    – Under året har Telge Tillväxt haft 157 uthyrningar till ett trettiotal privata arbetsgivare.

    I korthet om Västerporten AB:
    – Bolaget ska äga, förvalta, utveckla och överlåta fastigheter för att tillgodose behovet av affärs- och verksamhetslokaler i de västra stadsdelarna i Örebro.
    – Bolaget ska samverka med andra aktörer och bidra till att fler arbetstillfällen skapas i de västra stadsdelarna samt att människorna blir aktiva i utvecklingen av sina närområden.
    – Örebroporten och ÖBO bidrar med sina erfarenheter som ägare till Västerport.
    – Under de närmaste åren ska Västerport arbeta med fortsatt utveckling av Väster, med fokus på Vivalla.
    – Utifrån affärsmässiga bedömningar görs investeringar i nya lokaler.
    – I planeringen finns projekt som motsvarar investeringar på över 100 miljoner kronor.
    – Det finns ingen ekonomisk risk för koncernen. Nya projekt som startas av Västerporten ska ha en affärsmässig grund.

    Nej, kommunen ska inte bilda föreningar

    En kombination av olyckliga formuleringar i samband med nämndbedlut och medvetet lögnspridande från delar av oppositionen i Örebro har skapat en del berättigade frågor om det fotbollsprojekt som Örebro kommun startar i Vivalla. Det korta svaret är: nej, Örebro kommun ska -självklart – inte skapa föreningar. Däremot ska vi stötta och bidra till att fotbollen och föreningslivet i Vivalla utvecklas.

    Det långa svaret kommer nedan, klipper in mitt svar på den interpellation (fråga) som Staffan Werme (fp) ställt till mig i Kommunfullmäktige.

    Svar på interpellation:
    Om kommunala fotbollsklubbar
    Fotboll är Sveriges största idrott och i Vivalla finns ingen idrott som engagerar fler barn och ungdomar (och vuxna) än fotboll. Det går säkert att hitta en bred politisk enighet i Örebro kommun om att använda gemensamma skattepengar för att underlätta och stötta fotbollsrörelsen.

    Syftet med den fotbollssatsning som Kultur- och medborgarnämnden nu startar är att stärka föreningslivet i Vivalla, att engagera fler Vivalla-bor i föreningslivet och att göra det möjligt för fler barn och ungdomar att spela fotboll. Genom att bidra till organisation, rekrytering (av både ledare och ungdomar) och genom att öka intresset för organiserat fotbollsspelande stärks Vivallas föreningsliv och stadsdelen.

    I Vivalla bor en stor andel av kommunens ungdomar och unga vuxna. I åldersgruppen 0-24 år är de cirka 3000. Med ett så stort antal är det logiskt att kommunen lägger mer resurser i området så att vi kan tillgodose de behov som finns av att ha en organiserad aktivitet på sin fritid. Det stärker individerna i området så att de får ökat självförtroende. Därför gör vi satsningen i Vivalla.

    Den överenskommelse som finns mellan kommunen och det civila samhället och som kommunfullmäktige fattade beslut om 2010 ligger till grund för satsningen. I policydokumentet står: ”Det civila samhället bidrar till mångfald genom att ge individen fler möjligheter att utöva sitt engagemang och sina intressen. Kommunen ska därför stödja det civila samhället och underlätta förutsättningarna för framväxt av nya aktörer.”

    Svar på Staffan Wermes frågor:
    1) Vad är din syn på en start av en kommunal fotbollsförening i Vivalla?
    Kommunen ska självklart inte starta någon ”kommunal fotbollsförening”, vare sig i Vivalla eller någon annanstans. Att starta föreningar är inte en kommunal uppgift, föreningar startas av engagerade människor. Lyckligtvis är det inte heller syftet med det projekt som Kultur- och Medborgarnämnden nu startar i Vivalla.

    2) På vilket sätt har detta arbete diskuterats med de berörda föreningarna?
    Fotbollssatsningen i Vivalla har diskuterats med många personer men det är först nu när projektet startas som det finns en grund för diskussionen: syftet med satsningen är att stärka engagemanget och deltagandet i fotbollsspelande och i fotbollsföreningar. Självklart ska detta ske i nära dialog och samverkan med de föreningar som finns i Vivalla.

    3) Vilken syn på Vivalla-föreningarna har ledningen för ditt programområde egentligen?
    Örebro kommun har, i stor politisk enighet, ställt sig bakom viktiga principer för samverkan mellan kommunen och det civila samhället. Vare sig Kultur- och medborgarnämnden eller Programnämnd Samhällsbyggnad (eller de tjänstemän som är verksamma inom dessa områden) har någon annan syn på samverkan mellan kommunen och det civila samhället än den som kommer till uttryck i den överenskommelse som gjorts.

    Örebro – årets friluftskommun!

    Nyss tog jag och Malin Björk (kommunekolog) emot utmärkelsen Årets Friluftskommun! Miljöministern lämnade över utmärkelsen på konferensen ”Tankesmedja för friluftsliv” på Djurönäset utanför Stockholm där företrädare för naturvårds-Sverige, kommun-Sverige och turism-Sverige samlats för att diskutera ekoturism, friluftsliv och naturvård. Jag och Malin tackade å Örebros vägnar och här nedan kan du läsa ungefär vad vi sa när vi tackade.

    I förmiddags (medan jag var på väg till Stockholm för att ta emot priset) fattade Örebro Rådhus AB andra viktiga beslut. Dels om att bilda Västerporten AB, med uppdrag att bidra till nya jobb i de västra stadsdelarna (läs mer om detta här). Dels om att inleda en försäljningsprocess av Kilsbergen Konferens Konferens AB (nedan kallat Kilsbergen AB) så att i första hand lokala intressenter kan vara med och investera i Kilsbergens utveckling.

    Den andra frågan, den om Kilsbergen, har mycket med ”Årets Friluftskommun” att göra. Genom att sälja huvuddelen av Kilsbergen AB får vi in fler intressenter som deltar i utvecklingen av det fantastiska område som Kilsbergen utgör. Och på så sätt får vi också in kapital som gör att vi kan göra viktiga investeringar i exempelvis fler rum och andra anläggningar som är bra för friluftslivet – samtidigt som det bidrar till nya jobb och tillväxt i Örebro. Denna utveckling innebär inte (och får absolut inte innebära) att Kilsbergens status som friluftsområde med orörd natur och ovärderlig kvalitet både vad gäller djurliv, växtlighet och vad gäller allas tillgång till naturen.

    Så därför var det en lämplig dag att ta emot priset för Årets Friluftskommun. Ungefär så här sa vi när vi tackade:

    ”Örebro arbetar offensivt med friluftsliv, natur och kulturturism. Och vi har gjort det länge. Därför känns det väldigt ärofullt och jätteroligt att få denna utmärkelse.

    Vårt mål är att skapa ”natur för alla”.
    ”Alla” oavsett om du alltid ”håller stövlarna leriga” eller om du är ovan vid naturen.
    ”Alla” oavsett om du har funktionsnedsättning eller annat som försvårar.

    Vi ser det som en del i att bygga ett attraktivt Örebro för örebroarna och för besökarna. Det ska vara lätt och nära att ta sig ut i naturen.

    Vi vill peka på fyra framgångsfaktorer i arbetet:
    1. God samverkan både inom kommunen och med privata markägare, företag, myndigheter, föreningar och organisationer. Exempelvis i Kilsbergen pågår ett spännande samarbete kring natur- och kulturturism med Sveaskog. Kommunens naturområden sköts också med stor framgång av Vuxenutbildning och arbetsmarknadsförvaltningen, som även bidrar till att människor kommer tillbaka till arbetet.
    2. Satsning på tätortsnära natur – för några år sedan skapades 19 kommunala natur- och kulturreservat, så att alla i kommunen ska ha nära till naturen oavsett var de bor.
    3. Genom att skapa nya mötesplatser i naturen öppnar vi landskapet för fler, till exempel genom raststugor för friluftsliv och naturturism. Alla ska ha möjlighet att ta sig ut i naturen. Därför satsar vi mycket på t ex tillgängliga stigar där man kan komma fram med lågskor på, rullstol eller med barnvagnen.
    4. Offensiv översiktsplan där vi pekar ut mark för friluftslivet och hur vi arbetar med exempelvis checklista för friluftsliv.

    Prispengarna ska investeras i ny teknik: genom att rikta oss till de med olika funktionsnedsättningar gynnar vi alla människor. Vi satsar på spännande tekniska löningar för att öka tillgängligheten för människor med syn-, läs eller hörselnedsättning.

    Vi vill ju att naturen ska vara för alla och prispengarna är ett otroligt välkommet bidrag som gör det möjligt för oss att använda den nya tekniken ännu mer – med webguidning via smartphones i fler områden.

    Stort tack för utmärkelsen och välkomna till Örebro!”

    Läs hela kommunens pressmeddelande här.
    Och Naturvårdsverkets text här