Har inte skrivit mycket här om partiledarfrågan men har tidigare skrivit i NA och – tillsammans med några andra kloka sossar från länet – föreslagit Carin Jämtin som partiordförande med en vice ordförande vid sin sida, samt en ny partisekreterare). Futura, ”min” s-förening, har fört fram Carin och Margot (läs mer om våra motiv här). Jag tycker att Carin Jämtin, följd av Margot Wallström, Ulrica Messing och Mona Sahlin. Nu verkar ju varken Carin eller Margot vilja och därför är det bra att partidistriktets ledning nu offentliggjort att de förespråkar Mona som ny ordförande.

Jag tycker att vi ska vara glada över att vi har så goda förutsättningar: oavsett vilken av namnen ovan som vi väljer som partiordförande kommer hon att ha goda chanser att ta debatten med högern, avslöja Reinfeldt och leda oss till regeringsställning 2010. Men visst: innerst inne fasar jag för att det finns betydligt sämre kandidater som lurar i vassen. Jag minns att jag först skrattade åt dem som trodde att Göran Persson skulle bli partiledare: idén var så orimlig och otänkbar. Men sedan dök knivhuggarna inom partiet upp och mosa-Mona-kampanjen fällde den självklara kandidaten (efter att både Jan Nygren och Margot Wallström tackat nej). Jag tror att vi kommer att välja en lysande partiledare och att partidistriktet går ut med sitt förslag gör mig glad och lite mindre orolig. Men jag andas inte ut förrän i mars …