Jag har tidigare sågat Liza Marklund för ett helt bisarrt påstående om att det minsann visst går att stoppa piratkopiering på nätet eftersom Kina ju kan stoppa trafik på internet. I rimlighetens namn måste jag nu bli precis lika upprörd när nu Bono ger sig på en precis lika hårresande liknelse. Trist, eftersom jag verkligen, verkligen gillar Bono, som inte bara gjort bra musik utan faktiskt gjort stora insatser för världen.

SvD redogör för hans utfall, som skedde i en krönika där U2-sångaren menar att det visst går att stoppa piratkopiering och olaglig fildelning: ”Men vi vet från USA:s ädla försök att stoppa barnpornografi, för att inte nämna Kinas usla försök att undertrycka nätdissidenter, att det är möjligt att spåra innehåll.”

Ledsen, Bono, det hjälper inte att du kallar Kinas försök ”usla”, att jämföra en diktaturs försök att begränsa yttrandefriheten med demokratiska staters redskap för att stoppa upphovsrättsbrott är horribelt. Pinsamt. Vidrigt. Ovärdigt en beundransvärd person som du. Tre piratpartister (Johnny Olsson, Marcus Fridholm och Göran Widham)  uttrycker besvikelsen rätt bra i ett debattinlägg på SvDs Brännpunkt.

Det var Urban Kristiansson som uppmärksammade mig på Bonos pinsamheter i söndagens NA och när jag söker på orden ”Bono” och ”Kina” inser jag att jag kanske borde ha upptäckt det där tidigare. Det tycks nämligen ha orsakat en mindre nätbävning.

Urban Kristiansson skriver egentligen allt jag skulle vilja framföra till Bono (läs hela hans krönika här). Så här skriver han, i en jämförelse med Iran: ”Nyligen köpte revolutionsgardet, garanten för att Ahmadinejad sitter kvar, 50 procent av aktierna i det nationella tele-bolaget. En av strategierna som tillämpas av bolaget för att bekämpa regimkritiker är att släcka ner mobiltrafiken i områden där det förekommer protester. Förfarandet kallas ’event-based internet filtering’ och förekommer även i Kina och Vitryssland.
Här har Bono mycket att lära.”