Igår var det 100 dagar sedan högerkoalitionen formellt tog över ledningen i Örebro kommun (eller ledning och ledning, inte leder de särskilt mycket). För att uppmärksamma det presenterade socialdemokraterna och vänsterpartiet en rapport om de första 100 dagarna, med titeln ”Stopp för Örebros utveckling – start för systemskiftet”. I dag skriver NA på den liberala ledarsidan en ledare där de på det hela taget ger oss rätt i vår beskrivning av att dialogen tystnat i Örebro-politiken. Att jag tycker att NAs ledare är tänkvärd kanske inte överraskar någon. Lika lite som det är överraskande att Staffan Werme och övriga i ”kommunledningen” avfärdar kritiken (som vanligt skyller de sitt misslyckande på oss).

Men kanske borde högerkoalitionen lyssna? Den kritik vi för fram är ju inte påhittad på oppositionskansliet i Rådhuset, den är ju ett resultat av kommentarer i förtroende från kommunanställda som är frustrerade över att de aldrig får besked. Den är ju ett resultat av att vi ser vad alla snart kommer se tydligt: att tveksamhet och beslutsvånda sätter stopp för Örebros utveckling. Den är ju ett resultat av att till och med de som politiskt sympatiserar med majoritetspartierna är missnöjda.

Och om vår kritik inte får majoriteten att ana oråd, kanske kritiken från de egna borde göra det? Idag berättar lokalradion att en av Staffan Wermes partikamrater är kritisk mot kompromissandet som bland annat satt stopp för utvecklingen i de västra stadsdelarna (en kritik som vi också fört fram). George Barsom menar till och med att det var bättre under den förra kommunledningen eftersom medborgardialog och breda överenskommelser kring Väster fungerade bättre då.

George Barsoms kritik gör en annan sak tydlig: de folkpartister med utländsk bakgrund som valdes in i Kommunfullmäktige är inte nöjda med kommunledningen. Den ena (Demal Hadzijusufovic-Zetterman) har blivit ”politisk vilde” och representerar inte längre (fp) i Kommunfullmäktige, på grund av fps sätt att hantera bland annat skolfrågorna på väster. Och nu kommer kritiken även från George Barsom. Jag tror dock inte att det är den utländska bakgrunden som gör att de är kritiska: anledningen är nog att de helt enkelt har märkt vad stoppolitiken har fått för konsekvenser för utvecklingen på väster i Örebro. Hur kommunledningens passivitet hårdast drabbat många som redan har det tufft, många som bor i de västra stadsdelarna och många som har utländsk bakgrund. Så även om all annan kritik rinner av Staffan Werme borde kritiken från det egna partiet i alla fall göra honom orolig. De pekar nämligen på ett besvärande faktum: den nya kommunledningen har inte gjort ett jota för att minska det utanförskap de pratade så mycket om före valet. Tvärtom.