Det viktigaste först: det finns väldigt goda skäl för skattebetalarna att stödja idrottsrörelsen. Idrotten skapar meningsfull fritid både för utövare och åskådare, den bidrar till bättre folkhälsa, mer aktiva människor, demokratifostran och mycket annat som är bra för både den enskilde och för samhället som helhet.
Varje år ger Örebro kommun cirka 60 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar till idrotten varje år. Huvuddelen av denna summa går till subventionerad hyra i idrottsanläggningar för bredd- och ungdomsidrott.
Under denna mandatperiod (då S, C och KD bildar majoritet) har föreningsbidragen till bredd och ungdomsidrott ökat samtidigt som vi avsätter mer pengar till de elitlag Örebro har. Samtidigt som vi utreder ytterligare föreningsstöd och fler anläggningar för idrotten. Så vi har visat att vi prioriterar idrott.
Dessutom är idrott – både elit och bredd – bra för samhällsekonomin. Det är helt enkelt lönsamt för ett samhälle att stödja idrotten. (Här har jag skrivit om vikten av arrangemang (idrott och annat) för att skapa jobb och tillväxt i Örebro.) Exakt hur stort det stödet bör vara är dock svårare att avgöra: Ska alla elitlag (i Örebro är det 37 idrottsföreningar i 29 idrotter som organiserar elitaktiva, enligt Riksidrottsförbundets definition) ha bidrag? Ska de ha samma bidrag? Om de ska ha olika bidrag: vilka kriterier ska avgöra vem som får vad? Ska ungdomsverksamhet vara förutsättning för elitstöd?
Många frågor. En sak är dock alldeles självklar: det kan inte vara upp till varje enskild förening att på egen hand bestämma hur mycket skattepengar de ska få till sin verksamhet.
Lika självklart borde det vara att det inte är kommunen som är ansvarig för om elitidrotten kan finansiera sin tävlingsverksamhet. Kommunen lägger stora pengar (cirka 60 miljoner per år) på bredd- och ungdomsidrott. Elitidrotten bör till största del finansieras genom sponsring, biljettförsäljning och annat. Inte av skattepengar.
Men detta är uppenbarligen inte så självklart. Just nu påstår till exempel företrädare för ECO Örebro att det är på grund av ”kommunens ointresse” som klubben diskuterar att lägga ner sin verksamhet. (Här finns ett inlägg från mötet mellan ECO Örebro och Örebro kommun i torsdags.)
Det som i detta fall kallas ”ointresse” är följande:
- Att Örebro kommun erbjuder sig att förbetala nästa års marknadsstöd på 150 000 kronor, förutom de 150 000 kronor som föreningen får för 2013.
- Att vi erbjuder oss att avsätta 250 000 kronor ytterligare (som inte finns budgeterat någonstans) för ett projekt som ECO skulle göra tillsammans med KFUM Örebro Basket för att få fler unga att spela basket.
- Dessutom har ECO Örebro (liksom övriga föreningar som spelar i Idrottshuset) en fördelaktig hyra (faktiskt mer fördelaktig än hyran på anläggningarna i Behrn Arena).
Det är alltså vad som kallas ointresse.
Örebro kommun har idag (förutom de cirka 60 miljoner kronor som går till idrottsrörelsens bredd- och ungdomsverksamhet) ett så kallat ”marknadsstöd” som går till nio elitlag i Örebro som bidrar till att marknadsföra Örebro i landet. Detta stöd fördelas av en grupp tjänstemän utifrån hur mycket varje lag bidrar till att marknadsföra Örebro: alltså får de mest uppmärksammade idrotterna (fotboll och ishockey) mest pengar, medan de idrotter som uppmärksammas mindre (i t ex media) får mindre.
Detta stöd är ifrågasatt, precis som kommunalt stöd till elitlag alltid är. Därför har vi beslutat att se över om detta är rätt modell. Och då återkommer en del av frågorna ovan: ska vi ha helt andra utgångspunkter för vilket stöd Örebro kommun ger till elitlag.
Om detta är vi tacksamma för synpunkter och förslag.
Men en sak kan jag garantera. Rollen som kommunalråd med särskilt ansvar för elitidrottslag i kris är inte en roll jag gillar. Att rädda idrottslag från konkurshot/hot om nedflyttning är verkligen ingenting jag skulle önska att Örebro kommun ägnade sig åt.
Jag försöker ständigt påminna mig själv, och andra, om Gustav Möllers gamla maxim ”varje förslösad skattekrona är en stöld från folket” för jag tycker verkligen så. Men det är inte alltid självklart vilken lösning som sparar mest pengar eller ger mest resultat för Örebro. I alla frågor som rör kommunalt stöd till elitidrott så finns starka åsikter på båda sidor, men just nu känns det som viktigast att påminna dem som pläderar för mer stöd till elitidrottslagen om att om frågan skulle ställas till örebroarna om de vill satsa en halv miljon till på elitidrotten eller om de vill lägga den på skolan så vet jag vad de flesta skulle svara.
Några ord om jämförelsen mellan ECO Örebro och tidigare ”räddningar”. Det finns några skäl till att det är problematiskt att jämföra KIF- eller ÖSK-räddningen med ECO:
- KIF och ÖSK har båda fått ”villkorat kapitaltillskott” (ett lån som bara betalas tillbaka om man kan betala tillbaka) från kommunen för att förhindra nedflyttning. ECO hotas faktiskt inte hotas av nedflyttning på grund av dålig ekonomi. Basketligan är stängd och inget lag flyttas (för tillfället) ner, vilket givetvis inte gör att ECO har en enkel situation.
- Borde kommunen räddat ÖSK? Borde kommunen räddat KIF? Det är inte lätt att säga när vi borde säga stopp för att undvika att fler lag vänder sig till kommunen för att få hjälp.
- Skulle det varit rimligt att låta Örebros just nu mest framgångsrika damidrottslag (och Örebros enda fotbollslag i högsta divisionen) gå i konkurs och bli nedflyttade (medan vi tidigare räddat både ÖSKs fotbollsherrar)?
Örebro kommuns Investeringsvolym för 2013 är nästan på 1,2 miljarder. Det är väldigt mycket pengar för en kommun av Örebros storlek. Nästkommande år ser ut att hamna på samma summa. Totalt under denna mandatperiod kommer socialisterna ha investerat för 2,9 miljarder. Detta är alldeles för mycket för att det ska vara ansvarsfullt. Det finns inga garantier att dessa investeringar kommer leda till nytta vilket gör att man spelar med kommuninvånarnas pengar.