månadsarkiv: april 2013

Kommentarer

2012 var ett bra år för Örebro kommun

Lämna en kommentar

Idag diskuterade Kommunfullmäktige (bland annat) årsredovisningen för 2012. Jag tänker inte påstå att Örebro kommun är perfekt, långt därifrån. Men faktum är att år 2012 varit ett mycket framgångsrikt år (och 2013 ser nästan ännu bättre ut). Ungefär så här sa jag i mitt inlägg:

Örebro växer så det knakar. I augusti beräknas vi bli 140 000 invånare, 2019 är vi 150 000. Och kanske är det oppositionens roll att lyfta fram själva knakandet. Men visst är det lite tråkigt att höra?

I ett Örebro som växer skapas ju nämligen även mer resurser till skola, förskola, fritidsgårdar, kultur, äldrevård och annat. Mellan 1500- 2000 nya invånare per år. Varje ny skattebetalare ger cirka 50 000 kronor, totalt cirka 90 miljoner 2012!

Därför kan inget vara viktigare än att skapa tillväxt och nya jobb. Och därför är det så glädjande att vi hela tiden får nya stora företagsetableringar. Ett nytt IKEA ska byggas och XXL placerar sitt centrallager i Örebro, Truckstop är snart klart, efter beslut här i Kommunfullmäktige förra året. Och mycket annat.

Och styrningen av Örebro kommun fungerar överlag bra, även om vi självklart alltid måste arbeta för att åtgärda brister och förbättra kvaliteten. Som Gustav Möller sa: ”varje förslösad skattekrona är en stöld från folket.”

I SKLs mätningar (Sveriges kommuner och landsting) får Örebro ett väldigt bra betyg. Den största förbättringen sedan 2010 har skett på området ”Politisk styrning och kontroll”. Det spelar roll vem som leder kommunen…

Och fler ser det positiva som händer i Örebro. Under 2012 har Örebro kommun uppmärksammats på många sätt, här är några exempel:

1. Pris av Samhall som ”Årets förhoppning” genom vårt arbete med sociala upphandlingar

2. Sveriges bästa skola: Stora Mellösa skola visar god kvalitet igen – pris för framgångsrik verksamhetsutveckling

3. Priset ”Årets förebyggande kommun” av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN)

4. Sveriges friluftskommun som utses av Naturvårdsverket (förra veckan vann vi samma utmärkelse igen)

Låt mig också nämna några exempel från samhällsbyggnadsområdet som ger skäl för extra stolthet. och som sker utan särskilda tillskott, för oavsett vad en del partier påstår så får inte Samhällsbyggnadsområdet några stora extra pengasäckar:

  • Trots begränsade resurser för underhåll av till exempel gator och parker så införde Tekniska Nämnden en potthålsgaranti som innebär att skador i gator och cykelvägar ska åtgärdas inom 5 arbetsdagar efter anmälan. Och i bred dialog med örebroarna rustas parker och mötesplatser, särskilt i de västra stadsdelarna.
  • Trots ett enormt tryck när det gäller bygglov och detaljplaner så lyckades Byggnadsnämnden planera för cirka 1100 lägenheter under 2012 och samtidigt förbättras ”kundernas” betyg på verksamheten. I stort sett hanteras 2 av 3 bygglov på mindre än 3 veckor från det att korrekta handlingarna skickats in.
  • Genom målmedvetet arbete lyckades både Fritid och turistnämnden och Kultur och medborgarnämnden öka nyttan för örebroarna: genom ökade öppettider på fritidsgårdarna, satsningar på motionsspår, förbättrad service till föreningslivet och mycket annat.

När Örebro växer så det knakar bidrar verksamheterna på samhällsbyggnadsområdet till att det knakar lite mindre och att det växer ännu lite mer.

Kommentarer

Kommunens avgift är INTE hindret för bostadsbyggandet

Lämna en kommentar

Egentligen var frågan enkel: Örebro kommun gör en liten justering av taxan för att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser. Efter förändringen hamnar Örebro på ungefär samma nivå som jämförbara kommuner. Precis som tidigare kommer denna taxa vara en ickefråga för byggandet. Jag törs lova att inte ett enda bygge stoppats på grund av denna taxa.

Jag ska inte här utveckla mer om varför bostadsbyggandet haltar idag, men i korthet kan det sammanfattas med: 1. Passiv regering som saknar bostadspolitik, 2. Instabil finansmarknad som gör det svårt med finansiering av byggen och 3. Höga byggkostnader. Den som vill läsa mer om socialdemokratisk bostadspolitik (inklusive analys om dagsläget) kan läsa mer här.

I Örebro byggs mycket av ÖBO, som har ett tydligt uppdrag från Örebro kommun att bygga mer. Problemet är att de privata fastighetsägarna inte bygger tillräckligt. Det byggs inte heller mindre i Örebro än i andra kommuner, vilket stöder att problemen är nationella/internationella.

För Folkpartiet och Miljöpartiet var dock den lilla justeringen av taxan en ursäkt för att agera populister och låtsas som att de försöker få fart på byggandet. Det framgick inte riktigt på vilket sätt en lägre taxa skulle hjälpa byggandet, att inte höja taxan gör ju nämligen att vi har mindre resurser för att t ex ta fram detaljplaner. Om inte FP och MP vill anslå mer skattepengar till detta arbete, så klart. Fast det brukar de inte föreslå…

Man bör ställa sig åtminstone fyra frågor kring detta:
1. Vad är problemen idag, vad är skälet till att det inte byggs mer? Ja, inte är det plan- och bygglovstaxan – vilket jag argumenterade för ovan.

2. Är det krångligt att få de tillstånd som krävs för att bygga? Ja, delvis – ofta därför att det är rimligt att ställa höga krav på byggnader som ska stå i 100 år och påverka oss alla. Men nej, det är inte heller ’krångel’ som är det stora problemet för byggmarknaden. Och det är definitivt inte ’krångligare’ att bygga i Örebro än i jämförbara kommuner. För övrigt har fastighetsägarna, när de träffas själva, också konstaterat att Örebro kommun inte är problemet.

3. Tar det lång tid att i Örebro få tilstånd och planer? Nej, Örebro har korta handläggningstider, jämfört med jämförbara kommuner. Ca 60-70% av bygglovsärendena får beslut inom 3 veckor från att kompletta handlingar kommit in. Detta är MYCKET bra i jämförelse med andra kommuner. Och detaljplanearbetet går snabbare i Örebro än i de flesta andra jämförbara kommuner, här tar det cirka 1 år att ta fram en detaljplan. I många andra jämförbara, växande, kommuner tar detaljplaner MYCKET längre tid.

4. Hjälper FPs och MPs förslag till för att få fart på byggandet? Nej, jag har hittills inte en enda gång stött på att taxan för detaljplaner skulle vara ett hinder för byggande. Under 2012 togs detaljplaner för 1100 lägenheter fram, det finns alltså gott om planerad mark där man inom 3-10 veckor kan få bygglov för att starta ett bygge. Som ovan är det förmodligen till och med så att FP och MP skulle försvårat läget på byggmarknaden, eftersom det sannolikt lett till att färre personer kunnat jobba med att ta fram detaljplaner.

Som sagt: egentligen är detta en liten detaljfråga. Det märkliga är att två partier som säger sig vilja leda Örebro kommun tar så lite ansvar i verkligheten, gör så lite för att rätta till de problem som finns och har så otroligt dålig koll på verkligheten. Det vore bättre om vi kunde prata om de riktiga problemen. Och det huvudsakliga problemet är att det dröjer till september 2014 innan Sverige får en regering som på allvar bidrag till ökat byggande.

Kommentarer

Jobb och skola på stärkande kongress (med smolk i glädjebägaren)

Lämna en kommentar

En vecka har gått sedan Socialdemokraternas partikongress avslutades i Göteborg. En evighetslång vecka, känns det, med rätt mycket smolk och bittert eftermäle. Då är det lätt att glömma hur stärkande och konstruktiv kongressen i själva verket var.

För dagarna i Göteborg var inte bara lyckade rent organisatoriskt, de lämnade en känsla av ”nu är vi på gång” som vi kommer att behöva under det närmaste årets ihärdiga samtalande med örebroare och alla andra som ser att Sverige kan bättre. Mycket bättre.

Själv tillbringade jag dagarna med att hålla ordning på kongressen, som en av sex kongressordföranden fördelade jag ordet och klubbade besluten. Men jag hann dessutom driva på i bostadsfrågan och med gemensamma ansträngningar lyckades vi skärpa en bostadspolitik som var bra redan innan kongressen. Till exempel fick vi kongressen med oss på att statens handläggningstider för mark- och byggfrågor ska förkortas – idag är det ett problem att överklaganden av till exempel byggen kan dra ut på tiden vääääldigt länge. Vilket leder till mindre bostadsbyggande.

Med en socialdemokratiskt ledd regering finns förutsättningar för ökat bostadsbyggande, rejäla renoveringar av de stora miljonprogramsområdena och för en bostadspolitik som både är rättvis och tillväxtfrämjande. Mer om detta vid senare tillfälle.

Här tänker jag i korthet räkna upp några av de, enligt mig, viktigaste besluten på kongressen:
Jobben:
– Sverige ska mellan 2014 och 2020 öka antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU.
– Unga ska få insatser från första dagen och inom 90 dagar ska alla unga vara garanterade jobb eller utbildning.
– Vi ska nationellt ta fram en strategi för sociala och miljömässiga upphandlingar som ska bidra till innovation.
– Ett Innovationsråd ska skapas, som ska ledas av statsministern
– Fas 3 ska avskaffas.
– Taket i akassan ska höjas så att de allra flesta har en ersättning som motsvarar 80 procent av sin tidigare lön.
– Heltid ska vara norm på hela arbetsmarknaden. Om denna väg inte är framkomlig ska lagstiftningsvägen övervägas.

Skola:
– Gymnasieskolan ska vara obligatorisk.
– Flexibel barnomsorg ska vara obligatoriskt enligt lag.
– Förskolan ska vara från två års ålder
– Universitetsstudier ska vara avgiftsfria för utländska studenter (idag är det få utländska studenter som söker sig till Sverige när det är lika dyrt att välja de stora europeiska universiteten och det försämrar kvaliteten på svensk högre utbildning – det är helt enkelt bra med internationella erfarenheter och impulser).
– Alla barn ska ha .ätt till heltid på förskolan oavsett om föräldrarna jobbar eller är arbetslösa
– Läxhjälp ska erbjudas till alla barn.

Mer om beslut och annat finns på den kongressblogg som S i Örebro län använde under veckan

Så smolket. Förutom turerna kring Omar Mustafa (som jag anser drabbats av ett islamofobiskt och orättvist drev) så lämnar hela arbetet med personfrågor en bitter eftersmak. Istället för att föra öppna och ärliga diskussioner om vilket lag som vi vill se leda vårt parti, vid sidan av Stefan Löfven, Carin Jämtin, Magdalena Andersson och Mikael Damberg (de fyra tycker jag är självklara i den högsta ledningen) så hamnade vi – än en gång – i ställningskrig och kvotfördelningar baserat på hur många platser olika regioner skulle ha. Detta har Erik Sundström (på Dagens Arena) skrivit alldeles för insiktsfullt och beskrivande om och jag nöjer mig med att länka hans artikel, som jag håller med om.

Kommentarer

Klokt – och enigt – beslut om kvalitet i välfärden

Lämna en kommentar

Socialdemokraterna samlas denna vecka till kongress i Göteborg. Jag ägnar i stort sett hela dygnen åt att leda kongressförhandlingarna (som en av 6 valda ordförande) så jag deltar inte i debatten. Men om jag kunnat göra det hade jag gärna gått upp och yrkat bifall till dagens beslut om ”ordning och reda i välfärden” (istället fördelade jag ordet…)

Här kan du läsa om kongressens beslut och annat. Här kan du följa ombuden från Örebro län på kongressen.

Många hade laddat i många dagar för en uppslitande strid i frågan om ”vinst i välfärden”. Media gjorde sig till en del av påtryckningarna från ”vinstförbuds-falangen” och hade förberett löpsedlarna (antingen om att ”Löfven överkörd av kongressen” eller ”Löfven körde över kongressen”). Istället blev det som det så ofta blir när Socialdemokratin måste samla sig och visa ledarskap: vi enas om förslag som fungerar för de flesta. Löpsedlarna fick vila. Kongressbehandlingen blev en uppvisning av enighet i talarstolen och i omröstningen: inte en enda rösträkning, knappt ens olika förslag. I stort sett alla accepterade kompromissförslaget.

Att Moderater, Folkpartister och andra högerpolitiker nu rasar är förväntat. Mer märkligt är att lobbyorganisationer för de privata vårdföretagen också reagerar så starkt. Vad trodde de? Att kongressen skulle säga att Socialdemokraterna vill ha större vinster i välfärdssektorn, fler anonyma ägare i skatteparadis eller mer spekulation i skola, vård och omsorg? I så fall hade de inte gjort klart sin analys. Beslutet var nämligen klokt och inom de väntade ramarna: Socialdemokraterna sätter fokus på kvalitet, att skattepengarna ska användas och att valfriheten och mångfalden ska bestå. Ungefär som jag länge förespråkat, till exempel här.

Så här lyder de avgörande delarna av dagens ställningstaganden (hela dokumentet finns här):

”Idag finns exempel på att privata företag inom välfärden tummar på kvaliteten för att kunna göra stora vinster, till exempel genom en lägre personaltäthet i friskolor och på privata äldreboenden. Det är oacceptabelt. Gemensamma resurser för välfärd ska gå till välfärd – inte till aktieägares vinstuttag. Vinstintresset ska inte vara styrande i välfärden.

För att motverka att vinstintresset sätts före kvaliteten och för att upprätthålla välfärdssektorns framtida legitimitet krävs att möjligheterna för riskkapitalister och andra aktörer att plocka ut privata vinster, och göra andra former av värdeöverföringar från välfärdssektorn, avsevärt begränsas. Den främsta kvalitetsfaktorn är personalen och dess kompetens. Därför ska det ställas krav på bemanning, personalkostnader eller andra kvalitetsrelaterade kostnader i välfärden, så att de inte kan vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i motsvarande kommunal och landstingskommunal verksamhet. Sammantagna ska våra förslag om nationella kvalitetslagar för ordning och reda i välfärden förbättra kvaliteten och avsevärt begränsa vinsterna, samtidigt som mångfald och valfrihet garanteras.”

Som sagt: vad trodde de beslutet skulle bli? Trodde de på något i stil med: ”Gemensamma resurser för välfärd måste inte nödvändigtvis gå till välfärd – de kan också gå till aktieägares vinstuttag. Vinstintresset får gärna vara styrande i välfärden”? 

Det finns socialdemokrater (och andra) som anser att detta beslut banar väg för förbud mot privata aktörer i välfärden. Det är sant i de kommuner och landsting där medborgarna vill ha en sådan inriktning, men det är inte den socialdemokratiska politiken. Vi fokuserar på kvalitet, att skattepengarna används rätt och att medborgarna kan välja mellan olika utförare – att mångfald och valfrihet värnas.

Nu är både vänsterpartister och moderater arga. Gott så. Socialdemokratins politik på området är tydlig, fokuserar på rätt saker (innehåll inte ägande) och har gissningsvis stöd av cirka 60-90 procent av svenskarna. Så fortsätt gärna skälla från vänster och höger…