månadsarkiv: november 2011

Kommentarer

Ärligt: vad kan få stopp på det som händer nu?

1 kommentar

Inte så att det inte varit tillräckligt med elände för Socialdemokratin på nationell nivå på senare tid.

Det räckte tydligen inte med bisarra utspel (och obegriplig hantering från partiledningen) när det gällde medborgarskapsfrågor. Det räckte inte med en minst sagt tveksam hantering av ersättningsregler i riksdagen. Och det räckte inte med den ström av märkliga utspel och dåligt förberedda förslag som vräkts ut nationellt (Thomas Östros liknade det vid en popcornmaskin, en liknelse som tidigare använts av nuvarande partiordförande, fast då i kritik mot hans företrädare).

Nu ger vi dessutom bort en av våra enklaste (och principiellt viktigaste) nationella demokratifrågor: frågan om öppenhet kring bidrag till partierna. Enligt SVT så lägger vi, åtminstone för tillfället, ner kraven på lagstiftning om öppna partibidrag för att istället – igen – prova frivilliga överenskommelser mellan partierna. I sak står vi fortfarande fast vid den viktiga principen om att bidrag till politiska partier ska vara offentliga (vi offentliggör våra bidragsgivare).

Men vi låter bli att driva frågan i riksdagen för tillfället. Det skulle ju kunna vara en smart strategi, om det inte vore för två saker: 1/ det finns redan en majoritet i riksdagen för att lagstifta om öppenhet (även om allianspartierna håller ihop för tillfället) och 2/ det kommer aldrig bli någon frivillig överenskommelse eftersom SD (och sannolikt inte heller M) aldrig någonsin kommer berätta frivilligt.

För att använda en militär liknelse: vi gav bort vårt mest effektiva vapen för att få vara med och prata om en fråga vi aldrig blir överens om. (Och då är detta ändå en rätt snäll tolkning av vad som hänt.)

Eller som Timbros Marcus Uvell skrev: ”Det ser alltså ut som att (s) lyckats fucka upp ännu en öppet-mål-situation: (m) och de privata partibidragen. Episkt! :-D”

Socialdemokratin förtjänar just nu inte mer än det stöd som opinionsmätningarna visar. Men Sverige förtjänar faktiskt en starkare socialdemokrati. Och en ny regering som människor kan hoppas och lita på.

Och jag undrar faktiskt, helt ärligt: vad kan få stopp på det som händer på nationell nivå nu?

Finns det någon som ser något sätt att få ordning och reda så att vi på nationell nivå tänker innan vi pratar?

Finns det någon som ser någon ljusning när inte ens vi som betalar medlemsavgift till det socialdemokratiska partiet förstår vad som händer på nationellt nivå?

Vad kan rädda en situation där inte ens ledande företrädare litar på de förslag som förs fram nationellt? (Tror att Jimmy Jansson, KSO i Eskilstuna, har rätt när han skriver att det behövs erfarna kommunpolitiker i partiledningen – i kommunpolitiken lär man sig att ord måste följas av konkreta – och genomförbara – förslag.)

Jag raljerar inte; jag undrar verkligen på riktigt. Kanske kan man skratta åt det; om det inte vore för att skrattet fastnar i halsen. Det här är ju på riktigt. Det är allvar.

 

 

Några andra citat från en av alla Facebookdiskussioner som nu bubblar i denna fråga:

Samuel Engblom: ”Framförallt i ett läge där pressen börjat intressera sig för Ms pengar och ev koppling till t ex Carema. Nu är jag helt övertygad om att partiledningen i själva verket är alliansinfiltratörer.”

Sandro Wennberg: ”Riksdagspartierna har gjort uppgörelser i 11 år. Att släppa kravet på lagstiftning är obota dumt. Det innebär nämligen att SD inte kommer att känna sig bundna av uppgörelsen. De vill nämligen inte ha någon som helst insyn i 1) vilka internationella (främst danska och franska) finansieriärer SD har och 2) hur de – mot kommunallagens andemening – skickar upp kommunala arvoden till riksnivå. Dessutom riskerar vi att fler partier inte kommer att gå med på uppgörelser om inte SD vill.”

Monika Lindh: ”Hur tänker partiet här? Vi har krävt överenskommelser i flera år och det är omöjligt. EU kritiserar Sverige för att inte lagstadga redovisningskyldigheten. Vi har helt enkelt inget att förlora på att kräva en lagändring, det kravet skulle nöta mot M och Sd in i nästa valrörelse. För mig är det obegripligt att vi inte kräver lagstadgad redovisningskyldighet.”

Kommentarer

5 punkter jag tar med från möte på Norr

2 kommentarer

Norra s-föreningen i Örebro hade bjudit in mig för att diskutera frågor som är angelägna för dem som bor ”mellan Olaigatan och Ringstorp” (området markerat på den här kartan). Det blev några timmars samtal om trafik, handel, norrcity och fritidsaktiviteter. Här är fyra punkter jag tar med mig från mötet (på kartan är några punkter inprickade):

  1. Vi bör se över parkeringssituationen på norr. Bör vi införa avgifter (och boendeparkering)? Hur ersätter vi markparkeringarna med mer effektiva parkeringshus?
  2. Hur hanterar vi den ökade trafiken genom området som blivit en följd av att Skebäcksbron används mer – det krävs trafiksäkerhetsåtgärder på norr! Det är mycket trafik på Phragmensvägen och andra gator ”på väg” mellan Skebäcksbron och Östra Bangatan och vi behöver göra mer för att förbättra trafiksäkerheten där; få ner hastigheterna, skapa ”smågatekänsla” och annat. Skebäcksbron är ett trafiksäkerhets/trygghetsproblem i sig: det är orimligt trångt för gående och cyklister där och det känns inte tryggt att ta sig över den när det är mörkt (se en film om detta problem här).
  3. Svampen-området borde utvecklas! Kanske borde vi inte bara skapa en plaskdamm nära Svampen (det har vi föreslagit tidigare), kanske borde vi skapa ytterligare aktiviteter runt denna välkända Örebro-attraktion? Kanske en utebassäng (som i Vivalla och Varberga), kanske ett utebad liknande Alnängsbadet? Kanske aktivitetsytor och ytterligare attraktioner vid parkeringen vid grillköket (det området behöver ett lyft).
  4. Det är viktigt att ”Mejeritomten” bebyggs och att det blir en bra blandning där. Gärna förskola och affär i området, och gärna olika typer av bostäder. Området kan ge lite nytt liv åt hela norr. Om vi dessutom lyckas flytta kombiterminalen ut från stadskärnan så ökar förutsättningarna för att hela området – och hela infarten till Örebro city – får ett lyft.
  5. Det finns problematiska och kanske numera ologiska avstängningar av gator som innebär ökad trafik i och med att bilarna kör långa omvägar.Vi har gett tjänstemännen i uppdrag att återkomma med en lista över avstängningar och liknande som skapar trafikproblem, och under 2012 räknar vi med att bjuda in örebroarna till en diskussion kring vilka av dessa som bör åtgärdas (i allmänhet handlar det om att öppna stängda förbindelsesträckor). Några finns nog på norr.Så här skrev en partikamrat angående ett problemområde på norr: ”Överstegatan är en återvändsgata som mynnar ut i en cykel – gång bana i ca 30 meter innan den når Stenfastagatan. Jag vill alltså att denna cykel- gång bana på 30 meter ska ändras om så att biltrafik ska kunna ske på den sträckan. För de boendes skull och för att vägen inte ska användas som genomfartsled ska hastighet regleras. Kanske ska det även vara en ”sån där” gata där bilister måste anpassa sig helt efter gående och cyklister.Om du tittar på kartan så ser du att den enda vägen till Norrbyskolan och förskolorna runt omkring är Majorsgatan. Man kan alltså inte med bil komma till detta stora område där skola/förskolor ligger utan att behöva åka runt hela området och ta sig in på motsatt sida om man bor i exempelvis ringstorp eller hagaby. Jag ser det som ett problem och jag antar att många fler med mig gör det.”
Kommentarer

Är barns uppväxt en hård fråga?

Lämna en kommentar

Brukar inte skriva ord-för-ord-manus men gjorde det idag, till min inledning i debatten om Samhällsbyggnadsområdet. Så jag lägger ut det manus jag inte riktigt höll mig till…:

När jag växte upp så var idrott när vi barn i kvarteret spelade fotboll på gräsplanen bakom husen eller spelade landhockey på gatan med hemmasnickrade mål. Så var det för väldigt många andra här inne också, tror jag.

Det där skulle jag vilja att fler barn fick uppleva. Att alla barn fick uppleva det. Gräsplaner, trygg gatumiljö, kompisar att leka med, en aktiv fritid, grönområden nära där man bor.

Och ska vi vara ärliga så kommer ingen gå upp idag och säga att det där var det dummaste de hört. Ingen kommer argumentera emot att det är viktigt att barnen har en bra uppväxt, med aktiv fritid, grönområden och trygga områden.

Alltså borde vi ganska lätt kunna enas om att samlas för Örebros bästa. För barnens bästa. Att vi här och nu skulle kunna klara att skapa breda överenskommelser som utvecklar Örebro och ger nya möjligheter till fler.

Fast det kommer vi inte ägna den här debatten åt.

Vi kommer att diskutera hur stora besparingar som är rimliga att göra på Samhällsbyggnadsområdet. En del oppositionspartier kommer vilja spara mer, ta bort fler miljoner från detta område.

Jag skulle säga att de därmed sparar på förutsättningarna att ge barnen just den där uppväxten som vi nog är rätt överens om att vi vill bidra till att skapa. Och jag skulle säga att de därmed minskar förutsättningarna för att vi ska ha råd med viktiga satsningar inom skolan, förskolan, vården och omsorgen.

Samhällsbyggnadsområdet handlar i korthet om två frågor:
För det första: Hur kan vi använda våra gemensamma skattepengar till bibliotek, fritidsgårdar, föreningsbidrag, kulturskola, idrottsanläggningar och mycket annat så att vi därmed skapar ett så tryggt, utvecklande och attraktivt Örebro som möjligt?
Och, för det andra: Hur bygger vi Örebro så att det skapar bästa möjliga förutsättningar att växa och ge nya resurser just till fritidsgårdar och föreningsbidrag, men också till skola, förskola och omsorg?

På ingen av dessa frågor är svaret att betong är viktigare än barn.
På ingen av dessa frågor är svaret att asfalt är viktigare än äldrevård.
På ingen av dessa frågor är svaret att mindre satsningar på barn och ungdomars fritid gör Örebro bättre för barn och unga.

När vi nu under kommande år satsar på ett växande Örebro som ger bättre möjligheter för alla, och särskilt för barn och unga, så är det mycket som ska göras:
– Det ska bli fler helgöppna fritidsgårdar och förstärkt fritidsverksamhet för 10-12 åringar.
– Satsningar på trygghet, med bättre belysning, nattvandrare och trygghetsjour och prövar flexibel nattbuss, där resenärer kan stiga av mellan två hållplatser för att komma närmre hemmet.
– Vi utreder förutsättningarna för ett nytt bibliotek och en fullstor fotbollshall i Vivalla.
– Vi förbättrar busstrafiken och engagerar fler kring hur Örebro kan bli en ännu bättre cykelstad.
– Arbetet med att förbättra Norrcity fortsätter och vi lyssnar på – och bryr oss om – cityhandelns förslag på förbättringar.
– Vi underlättar för fler att bygga billigare villor som fler människor ska ha råd med och vi ser till att det blir fler studentlägenheter.
– Vi har återstartat arbetet med Truckstop och fortsätter arbetet med att underlätta för växande företag att skapa nya jobb och tillväxt.
– Vi gör det lättare att sopsortera och vi höjer kvaliteten och informerar bättre om snöröjningen.

Om jag vore riktigt naiv skulle jag nu tro att oppositionspartierna skulle gå upp och säga: ”Vi hade fel, klart vi inte ska låta bli att satsa på mer öppet på fritidsgårdarna. Klart vi inte säger nej till fritidsverksamhet för 10-12åringar. Klart vi inte säger nej till ett nytt stadsbibliotek.”

Och eftersom jag tror att vi ganska lätt skulle kunna enas om en massa förslag för att göra Örebro bättre för de barn som växer upp här så slutar jag inte hoppas och tro på det. Att vi här och nu skulle kunna klara att skapa breda överenskommelser som utvecklar Örebro och ger nya möjligheter till fler barn och unga.

Det ska bli spännande att höra vad som sägs i den här debatten…

Kommentarer

200 logistikföretag kan bli många fler

1 kommentar

Örebroregionen ligger bra till. För logistikföretag är läget mellan Stockholm och Oslo, med goda förbindelser till hela norden och via flyg till resten av världen, ett av de bästa lägena i Sverige. Därför finns också över 200 logistikföretag i regionen. Det skapar massor av jobb och utveckling i regionen, och bidrar till finansieringen av skolor, förskolor och äldrevård. För alla länder är logistikbranschen viktig (i de flesta OECD-länder utgör den mellan 10 och 17 %) men för Örebroregionen är den helt avgörande. För övrigt är den rätt viktig för konsumenterna också; logistik utgör en tiondel av kostnaden för en vara, så effektiva transporter och kort lagerhållning bidrar till lägre priser (nåja, eller högre vinster för företagen…).

En delegation med representanter från Örebro, Kumla, Hallsberg, de båda kombiterminalerna i länet, flygplatsen, Regionförbundet har varit i Zaragoza i några dagar för att studera hur de gjort för att skapa Europas största logistikcentrum. Tre slutsatser som jag tar med mig från studieresan:

1. Förbättrad infrastruktur. Även om den viktigaste infrastrukturen är på plats finns förbättringar som bör göras. Dels borde flygplatsen ha järnvägsförbindelse, i synnerhet för gods. Dels behöver vi flytta dagens terminal i Örebro (som ligger på gamla ASG-terminalens tomt), helst ut till Törsjö vilket skulle ge fantastiska möjligheter både för frakttrafiken och för den fortsatta utvecklingen av resecentrum (dessutom skulle det förbättra livsmiljön för alla boende på norr…).

2. Det behövs mer forskning och utveckling kring logistik och transporter. Örebro Universitet är ett väldigt bra universitet som ligger i framkant på många områden; men tyvärr är inte logistik och transporter ett av dessa områden. Ett bra sätt både för att utveckla regionen och för att koppla ihop universitetet med näringslivet på ett bättre sätt vore att utveckla logistikforskning och utbildning på universitetsnivå. Till exempel är ZLCs mastersprogram en bra förebild.

3. Logistikregionen måste bli tydligare. Mycket är på plats och när regionen ska presenteras för intresserade investerare och etablerare blir de imponerade av hur mycket som finns. Och även om PLAZA givetvis är mycket mer utbyggt och mycket större än Örebroregionen så är en del av deras koncept ganska enkelt att kopiera rakt av: att tydligt marknadsföra ett område som helhet i alla kanaler man kan. Då handlar det både om annonsering, deltagande på mässor och kontakter med investerare och etablerare. Det mesta av detta görs redan idag, men genom att göra det lite tydligare kan vi få ännu större effekt. Det andra är att kommunerna bör planlägga mer mark och tydligare sälja in den till intresserade genom att peka på helheten.

Många jobb i logistikbranschen är viktiga för regionen eftersom de ger nya möjligheter för många som står långt från arbetsmarknaden, har låg utbildning eller av andra skäl har svårt att konkurrera om jobben. Men jobb i logistikbranschen är inte bara lågkvalificerade, som en del tror; forskning, utveckling och vidareutbildning är helt avgörande för logistikföretag som vill växa.

Därför är det viktigt med utbildningsmäkleri och annat för att matcha företagens behov av vidareutbildning för sina medarbetare, och sådant jobbar Cityakademin med. Men det behövs också mer insatser inom forskning och utveckling. Och där har Örebroregionen en del att göra; och en hel del att lära av Europas största logistikcentrum; PLAZA i Zaragoza (Spanien).

Zaragoza började skapa sitt logistikcentrum PLAZA år 2000 Och idag är det Europas största, med en yta på nära 13 miljoner m2. På området finns logistikföretagen, med lager, packning och distributionssystem. Men där finns även flygplats, kombiterminal (för omlastning av gods från tåg till lastbil) och service och rekreation för de över 10 000 anställda i området. Och där finns även forskning, i form av Zaragoza Logistics Center (ZLC), ett samarbete med MIT (Massachus Institute of Technology). MIT är ett av världens främsta universitet inom sitt område.

Zaragozas läge är unikt bra, motorväg och järnväg (både snabbtåg för passagerare och frakttåg) passerar på vägen mellan Barcelona och Madrid, flygplats (numera den 3e största fraktflygplatsen i Spanien). Inom en radie av 30 mil har de 25 miljoner människor. Det är detta läge som de utnyttjat genom investeringarna i PLAZA, och det har varit framgångsrikt. Forskning som gjorts på de ekonomiska effekterna av PLAZA visar detta; logistiksatsningen har gett ekonomiska effekter som är jämförbara med de större spanska hamnarna (Barcelona, Valencia).

Örebros läge är jämförbart med Zaragoza (fast vi har inte fullt så mycket befolkning inom räckhåll…) och vi borde ta ytterligare steg för att stärka Örebroregionens position inom logistik. Då krävs ännu mer investeringar i infrastruktur (industrispår till järnvägen, flytt av kombiterminalen i Örebro och annat), mer mark i bra logistiklägen och marknadsföring. Men det krävs också mer forskning och utveckling, och där finns mycket att göra. Regionens satsning på logistik har ännu inte gett tillräckliga effekter i ett utvecklat samarbete mellan universitetet och företagen. Det krävs mer inom utbildning (både på gymnasienivå och eftergymnasial nivå) men det krävs också forskning och utveckling, kopplat till universitetet.

Zaragoza Logistics Center (ZLC) jobbar konsekvent med kopplingen till företagen, och samarbetet underlättas av närheten – att de finns i samma område. ZLC har två Masters-program (upp till ett år, 30+30 studenter som mest), kopplade till företagen och jobbar intensivt med att studenterna ska få jobb efteråt (alla får jobb). Kopplat till ZLC finns 25 forskare, antingen på heltid eller gästföreläsare. På eftermiddagarna kommer studenter som till vardags är anställda på företagen i området till ZLC för föreläsningar och studier, så att de hela tiden kopplar universitetsutbildningen till sitt dagliga jobb. Företagen är involverade även i en ”advisory board”, och alla forskare vet att de måste ha kontaktpersoner i företagen för att kunna vara framgångsrika i sin forskning. Att ZLC är på plats ger också trovärdighet, och har till och med lockat företagsetableringar till Plaza. En ökad satsning på forskning och utveckling inom logistik och transporter är därför helt avgörande för en fortsatt utveckling av logistikregionen i Örebroregionen.

Örebroregionen har unika förutsättningar för att stärka sin position i den svenska logistikeliten. Studieresan till Zaragoza var bra både för att ge inspiration och för att vi tydligare ska se allt vi har på plats i Örebroregionen redan idag. Att åka bort är ibland ett väldigt bra sett att se vad man har på hemmaplan…

Kommentarer

Snabba svar från Tekniska om torghandel och parkering

1 kommentar

Det finns en stor vilja hos många att få mer fart på utvecklingen av norra delen av City. Det visar, om inte annat, statistiken över hur många som läst inlägget om norrcity häromdagen. En som läste var Magnus Eriksson på Tekniska förvaltningen som gav snabba svar (dagen efter, det är bara jag som inte hunnit lägga upp det) på några av de frågor som jag berättade om hade ställts (och som jag skulle kolla upp):

”Kolla så att torghandlarna har F-skattsedel och att det handlar om schysst konkurrens – innan man ger tillstånd…” 

Svar: ”Vi kollar alltid då någon ska sälja något vare sig det rör sig om torghandel eller det som faller under upplåtelse av offentlig plats att de har F-skatt. Vi skickar även när det gäller torghandel rapporter på vilka som står och säljer till skatteverket, kronofogden samt försäkringskassan.”

”Måste parkeringsvakterna ha uniform?”

Svar: ”I Förordning om parkeringsvakter i kommuner (FKP) 3§ står Parkeringsvakter skall när de tjänstgör bära uniform med tjänstetecken”

När det gäller övriga frågor (här kan du läsa hela inlägget) så pågår en diskussion om utseendet på de torgstånd som nu står på Järntorget. Dels på lång sikt, om kvalitetsprogram och riktlinjer för utformning, och dels på kort sikt för just de aktuella torghandlarna. Det är nu sagt att dessa får ha vanliga torgstånd i fortsättningen, fordonsdragna försäljningsvagnar kan möjligen vara okej vid marknader, men inte som vanlig torghandel.