Jag har glömt att berätta om det mest uppseendeväckande på förra kommunfullmäktige, som faktiskt borde uppmärksammats även av media: när en folkpartist (som också är Kommunstyrelsens ordförande i Sveriges sjunde största stad, Örebro) argumenterade mot grunderna i marknadsekonomin. Visst borde det vara intressant? Eller åtminstone överraskande?

Så här var det. I en radiodebatt i höstas hävdade Staffan Werme (fp) att Örebro Bostäder AB är skyldigt Örebro kommun 4 miljarder kronor. Alla blev förmodligen lika förvånade som vi i S (Jonas Karlsson som debatterade i radion blev alldeles paff): var fick han det ifrån? Så Jonas Karlsson ställde en fråga i Kommunfullmäktige om det och förra gången fick han svar (lyssna här, om mediespelaren inte startats, klicka här och välj ärende 9, på KF-mötet 090325)

Det visar sig att Staffan hittat på summan alldeles själv genom att räkna ränta på ränta på ränta på en summa som Örebro kommun – enligt Staffan – ”gav till stiftelsen” (=ÖBO) i början av 70-talet. När Staffan Werme skulle förklara sitt plötsliga utspel blev det i och för sig uppenbart att han inte riktigt visste vad han menade, eller åtminstone att han inte tänkt sig att någon skulle syna hans bluff. (Jag tror inte att jag var ensam om att tycka att det var en aning pinsamt.)

I den debatten underkände han grunden för marknadsekonomin. Han hävdade att Örebro kommun ”gav” pengar till ÖBO, men det är ett köp han talar om. Kommunen köpte tillbaka mark från ÖBO, mark som stigit i värde sedan dess  (det var förmodligen den bästa affär Örebro kommun någonsin gjort…). Att hävda att köp är detsamma som att ”ge pengar” och att hävda att den som köpt sålt något för pengar skaffat sig en skuld är att i grunden ifrågasätta marknadsekonomin. Det står var och en fritt att göra så, men medge att det är en lite överraskande ståndpunkt från en ledande folkpartist (tillika Kommunstyrelseordförande i rikets sjunde största stad)?

Men resonemanget är lite intressant: kanske skulle man gå tillbaka med sina kläder efter några år och kräva att butiken betalar tillbaka pengarna (med ränta på ränta)? Eller tror ni att butiken möjligen skulle hävda att det inte går? Jämförelsen haltar en aning, det medges. Kläderna är ju nämligen slitna, medan marken stigit i värde – fast det talar knappast till Staffans fördel, eller hur?

Idag publicerar NA en krönika jag skrivit om politiken och de sociala medierna. I den konstaterar jag, i förbifarten, att det finns partier i Örebro kommuns majoritet som knappt har en uppdaterad hemsida överhuvudtaget. Och att hitta valprogram för dem (folkpartiet) är närmast omöjligt (något valprogram för den högerkoalition som styr kan man självklart inte hitta, eftersom örebroarna före valet inte kunde ana att dessa fem partier skulle samregera – men inte ens efteråt går det att hitta deras överenskommelse på webben).

Och det där är bara ännu ett exempel på något jag skrev en debattartikel om för en vecka sedan: varför ägnar kommunledningen så mycket kraft åt att kritisera partier som försöker lyssna på örebroarna – vore det inte bättre att försöka skapa dialog både med medborgare, näringsliv och andra aktörer? (Att de ska vara intresserade av att prata och lyssna på (s) och (v) är ju så otänkbart så det behöver jag inte ens nämna)?

I år har herrallsvenskan begåvats med proffsdomare som ska höja kvaliteten på domarinsatserna. De enda som är nöjda är nog Henkeborgs IF; utan ”proffsdomare” skulle de inte legat i topp i tabellen. I första omgången fick Henkeborg en helt orimlig straff, som gjorde att de vann över skattefuskarna i IFK Göteborg. I senaste omgången fick HeIF ett mål godkänt trots att det föregicks av en hockeytackling på Hammarbys målvakt (domarinsatsen i den matchen var verkligen under all kritik, men riktigt så hårda ord som DN tog till har jag inte använt – för övrigt har domaren Marcus Strömbergsson  medgett att han gjorde fel). Dessutom har jurgården fått en märklig straff mot ÖSK. För övrigt kan man väl lägga till att allsvenskans första match satte trenden: Elfsborg fick två (tveksamma) straffar inom loppet av några minuter. Utan det hade Elfsborg nog inte lyckats göra något mål alls. Och vi är bara inne i fjärde omgången ännu.

Jag har ett anspråkslöst förslag: eftersom proffsdomare inte verkar innebära bättre domslut (och då har jag inte med ett ord nämnt den största stjärnan: Martin Hansson) kanske man ska välja den motsatta vägen: Att de får betala för att döma – skulle det bli bättre? Eller vore det bättre att släppa fältet fritt för mutor (vilket John Alvbåde skojat om här)? Eller vore det kanske bättre att inte ha några domare alls? Inte vet jag, men proffsdomare verkar ju inte riktigt ha bidragit till schyssta villkor i alla fall. För schyssta villkor är ju verkligen något som fotbollförbundet jobbar för…

Igår skrev jag om en åklagare som söker uppmärksamhet istället för att åtala brottslingar. Idag talar alla om domen mot grundarna av The Pirate Bay. Jag tycker verkligen illa om Pirate Bay (de tjänar pengar på andras arbete utan upphovsrättsinnehavares tillstånd). Men dagens dom kommer få långtgående följder. Andra lär skriva om det typ överallt, men jag nöjer mig med de politiska konsekvenserna: det skulle inte förvåna mig om vi får se Piratpartiet i riksdagen och överlag tror jag att många ungas förtroende för de politiska partierna (och samhällssystemet) kommer att försämras.

Jag vet att man inte kan jämföra olika straff och domar rakt av, så jag låter bli det. Nöjer mig med att konstatera att ett års fängelse (som TPB-männen fick för att i princip ha spridit länkar) är samma straff som utdömdes till två Hells Angels-typer som kastat en (ofarlig) granat, hotat och utpressat en person (de fick också skadestånd på sammanlagt 40 000 kronor). Det är också samma straff som en 24-årig knarklangare i Eskilstuna dömdes till efter att ha transporterat och försökt sälja nästan ett kilo hasch. Det är också samma straff som utdömdes mot en man i Vetlanda som lurade hem en berusad kvinna och sedan försökte våldta henne. Skadestånd på 30 miljoner kronor har jag däremot inte hittat  något exempel på, men det är lite mer än de 100 000 kronor som Christine Schürrer dömdes att betala till föräldrarna till de två mördade barnen i Arboga.

En åklagare i Gävle har bestämt sig för att åtala den som skriver ut preventivmedel till flickor under 15 år. Brottsrubricering? ”Medhjälp till våldtäkt”. Och jag som trodde att man tagit bort möjligheten att bli åklagare genom att hitta en examen i ett corn-flakes-paket.

Det har varit en helg med mycket fotboll. Och även om det började bra (jugårn fick stryk med massa mål) fortsatte det mindre bra (Bajen fick också stryk – fast med färre mål!). Så därför flyttar jag fokus till något annat…

I senaste numret av Offside (utmärkt tidning – börja prenumera NU!) kan man läsa en lång och bra artikel om svensk försäsongsträning. Dansken Jens Bangsbo (en ledande expert på fotbollsspelares fysiska träning, professor i fysiologi och elitfotbollstränare – bland annat assisterande i Juventus till Marcelo Lippi) intervjuas, jag citerar Offside:

”- Man kan inte säga att svenska spelare är bättre tränade längre, i alla fall inte för fotboll. Fotbollen i Sverige är ganska konservativ. Man verkar fortfarande fästa väldigt stor vikt vid maximal syreupptagningsförmåga.”
Texten fortsätter, reportern (Ulf Roosvald) frågar: ”Ja, Svenska fotbollförbundet har till och med kommit fram till att den måste höjas. Jag tror att nästan alla lag använder sig av Coopertestet, med löpning över tre kilometer. Är det ett bra mått på en fotbollsspelare?
– Absolut! Löpning, oavbrutet i elva, tolv minuter. Det är ju exakt så en fotbollsmatch ser ut.
Jaha… men du sa ju att en fotbollsspelare står still…
– Ulf, jag provocerar dig bara. Naturligtvis är Coopertestet jättedåligt. Om du inte är längdskidåkare, då är det jättebra. Men visst, man måste sysselsätta spelarna i tre månader, och det är enkelt att låta dem springa.”

I artikeln intervjuas också Hammarbys fystränare, Janne Mian, och han beskriver att konservatismen inte nödvändigtvis kommer från tränare och ledare…:
”-Jag kom till Hammarby 2007 med mina nya träningsmetoder. Efter ett av de första passen kom spelarna och klagade. De var inte trötta, sa de. De ville springa ”broarna runt”, över Skanstullsbron till Södermalm, runt Årstaviken och tillbaka. Det var en Hammarbytradition, en rutin som spelarna odlat i många år. Jag svarade: ’Så länge jag är fystränare här kommer ni aldrig att få springa på det viset’. Det finns en attityd i Sverige att om du inte är trött så du kräks när träningen är slut, då har du inte tränat.”

Jag tror att Mian har rätt – och jag tror att Hammarby är på rätt väg (även om lördagens match inte visade det så bra…). Och jag tror att mer träning – på rätt saker – och smartare träningsmetoder kan ge goda resultat. Se bara på världens bästa lag: Barcelona. De tränar ALDRIG utan boll. Kanske finns det ett samband mellan förmågan att slå bra passningar och träning med boll? Lagerbäck lär inte hålla med – men om man undantar politisk uppfattning är det sällan jag är överens med honom…

Jens Bangsbo gav mig stöd i artikeln. Han menar att de skandinaviska länderna skulle kunna vända ”vinterproblemet” till en fördel: ”Det tar bara ett par månader för en fotbollsspelare att komma i god form. Resten av tiden kan man ägna åt annat”. I resten av Europa är ”försäsongen” typ en månad, varför skulle svenskar behöva så mycket mer spring än italienare eller portugiser? Bangsbo påpekar att det både finns hallar och konstgräs – vilket ger goda förutsättningar:
”- Jag menar allvar: Vi i Skandinavien borde producera de mest tekniska spelarna i världen.”

Två citat så här någon dag före kyrkoårets sorgligaste dag (långfredagen):

”Över en halv miljon människor kommer att vara arbetslösa nästa år, spår Arbetsförmedlingen i en rekorddyster prognos.” (SvD)

”Jobb kommer att vara den helt avgörande frågan. Vinner vi i höst kommer vi i valet 2010 att mätas utifrån om vi fått fram fler jobb” (Fredrik Reinfeldt, m, 2006)

REV Ingenting gör den borgerligt styrda kommunledningen i Örebro (fp, mp, kd, c, m) så arga som när någon säger emot dem. Möjligen blir de ännu argare om någon faktiskt pratar med örebroarna. När jag tänker efter finns inget som gör dem så arga som när någon berättar för människor att de har rättigheter, särskilt om det innebär att man säger emot dem och att man pratar med örebroarna. Som ni förstår är högerkoalitionen därför väldigt arg just nu. Så här arga är de: ”Socialdemokraterna har skickat ut partinformation om Nya friidrottshallen till flera hundra berörda grannar med proto betalat av kommun-ledningskontoret!” (läs hela pressmeddelandet här, komplett med kommunvapnet på!)

Nu visar det sig att kommunledningen dessutom far med osanning (eller om de inte tagit reda på fakta, jag vet inte). I radion hävdade Lennart Bondeson (kd) att vi använder kommunens svarsporto (=förbetalda frankerade kuvert som kommunen betalar). Så är det självklart inte (däremot har Lennart och hans koalitionskamrater använt just det svarsportot på material som de delar ut, men det är en annan historia). Läs gärna John Johanssons avslöjande granskning av pressmeddelandets 17 (!) fel.

Vi Socialdemokrater har nämligen haft fräckheten att skriva till dem som bor i närheten av den planerade friidrottshallen och påpeka att en så stor hall borde föregås av en detaljplan. Om det där är egentligen alla (utom högerkoalitionen) överens om, inklusive regeringen (som dömt i ett liknande fall tidigare). Men högerkoalitionen är arga i alla fall. Och då går det fort. Mycket fort. Så fort att de 21 personer (eller är de 22 nu?) som majoritetspartierna har anställda inte hinner korrekturläsa det de skickar ut. I Sveriges 7:e största stad. Bara i Sveriges 7:e största stad.

Säkerhetsexperten André Rickardsson skrev på Svenska Dagbladets debattsida, Brännpunkt, igår. Det är en underhållande, träffande och intressant artikel. Jag vet självklart inte om han har rätt i det han redovisar, men det skulle verkligen inte överraska mig om Anti-piratbyrån (än en gång) använt olagliga metoder för att komma åt olagliga fildelare, så här skriver Rickardsson:

”Svenska Antipiratbyrån har i sin iver att få använda sina nyvunna IPRED tvångsmedel återigen använt sig av ”okonventionella” metoder i jakten på fildelare. Men till skillnad från myndigheter som står under demokratisk kontroll och har lagstöd för att använda okonventionella metoder, så har faktiskt upphovsrättsindustrin inte rätt att använda hemliga tvångsmedel. Även om de själva anser att de måste det. ”

Jag rekommenderar verkligen till läsning av Rickardssons artikel, förutom att han är kunnig (se här några exempel på vad han gjort tidigare) – han är dessutom rolig. Eller vad sägs om följande?

”Advokat Peter Danowsky hjälpte folkpartiet att utreda dataintrånget hos socialdemokraterna. Det borde därför inte vara helt obekant för honom och därmed upphovsrättsindustrin att det är ett dataintrång att låna någons inloggningsuppgifter till en skyddad server. Även om man har fått inloggningsuppgifter från en ”riktig” användare, som en infiltratör.”

Idag träder Ipred-lagen ikraft, en korkad lag som privatiserar polisens roll (att jaga brottslingar) och ger privata miljonföretag rätt att jaga enskilda svenskar. Och som om det inte vore nog med det så kan den hota Sveriges tätposition när det gäller internetanvändning, eftersom många öppna nätverk nu kommer att stängas (läs DNs artikel om hur öppna nätverk hotas av Ipred-lagen). Tänk om det ändå kunde varit ett aprilskämt.